Svenska företag kan göra mer åt slaveriet

Assisi Garments fabrik i Tiruppur i södra Indien tar företagsansvaret på allvar. Produktionen är rättvisemärkt och ekologisk. Högst på agendan står sociala frågor och goda villkor för de anställda. Foto: Fabrics for freedom | Wikimedia commons
Beräknad lästid 3 minuter

Majoriteten av världens slavar lever i Sydasien. Men svenska företag med verksamhet i regionen är fortfarande dåliga på att hantera frågan om slaveriet, säger svenska CSR-experter.

Den svenska handeln svämmar över av kläder, smycken och andra varor som helt eller delvis har sitt ursprung i Sydasiens länder. Trots det är frågan om det utbredda slaveriet i regionen fortfarande en icke-fråga för svenska bolag. Det menar Parul Sharma, CSR-expert (Corporate Social Responsibility) och rektor för The Academy for Human Rights in Business.

– När det gäller trafficking och annat slaveri så har frågeställningen inte nått svenska bolag än, säger hon. Fortfarande finns en avsaknad på kunskap när det gäller slavarbete.
I en artikel i Svenska Dagbladet säger hon att svenska företag är för naiva på CSR-området och att det mer handlar om att kommunicera CSR-arbetet än att faktiskt göra något i praktiken.

Företagen är inte där för att förändra samhället, de är där för att göra affärer. Och du får inte tro att förändring kommer av sig självt bara för att du närvarar i ett högriskland. Du måste vara aktiv för att förändring ska ske, säger hon bland annat och manar företagen att ta på sig blåstället och ge sig ut i CSR-verkstaden.

Nyligen bildades organisationen Business against trafficking som en reaktion på att en tredjedel av svenskarnas sexköp beräknas ske under tjänsteresor.

”Initiativet ger företag möjlighet att öka kunskapen kring människohandel och ger förslag på hur de kan bidra till att förebygga trafficking. En enkel åtgärd är till exempel att införa etiska riktlinjer som stöd för personalens uppträdande”, sa initiativtagaren Malin Roux i en intervju i tidningen Omvärlden.

Även hon menar att trafficking ofta glöms bort i CSR-sammanhang, trots att människohandel är en snabbt växande illegal verksamheten där sexköpen beräknas utgöra 76 procent av handeln, enligt Omvärlden.

”Sexköp vid tjänsteresor måste diskuteras på ledningsnivån idag, åtföljt av utbildningar i frågan med tydliga riktlinjer om vad som gäller”, skriver Parul Sharma i en artikel på sajten hallbartkapital.se där hon även uppmanar investerarna att sätta tryck på företagen i traffickingfrågan.

I Kalifornien i USA har man tagit till lagstiftning (California Transparency in Supply Chains Act) för att få företagen att bättra sig i frågan om slaveri och trafficking. En lag som infördes den 1 januari 2012 innebär att bolag som gör affärer i Kalifornien och som överstiger en viss bruttoförtjänst måste informera sina kunder vad man gör för att stoppa mänsklig trafficking och slaveri i leverantörskedjan.

Enligt organisationen Alliance to end slavery and trafficking (ATEST) kommer lagen att beröra 3200 företag verksamma i Kalifornien. Två år efter att lagen trädde i kraft är den dock fortfarande föga känd och många bolag förbiser kraven enligt Alan L. Friel och Jesse M. Brody på advokatbyrån Edwards Wildman.

För ett år sedan släppte ATEST en rapport som ska underlätta för företagen att stoppa slaveriet. Bland annat råder man företagen att se till hela leverantörskedjan i arbetet mot trafficking, även på råvarunivå där mycket tvångsarbete och trafficking förekommer, samt att engagera arbetarna direkt eller via fackförbund i arbetet med att identifiera risker, hitta lösningar och förebyggande åtgärder.

Den internationella arbetsorganisationen ILO har tidigare givit ut handboken Combating forced labour – a handbook for employers and businesses med fler förslag på hur företag och arbetstgivare kan arbeta för att bekämpa tvångsarbete och trafficking i sina verksamheter.

Teresia Borgman

Teresia Borgman är agronom och journalist med intresse för Sydasien. Hon har tidigare varit miljöinformatör för föreningen Svalorna Indien Bangladesh och redaktör för tidningen Skogsaktuellt. Teresia har även studerat tamil vid franska institutet i Pondicherry och Uppsala universitet.