Delade meningar om nya resolutionen för Sri Lanka

infarten till Sri Lankas parlament i Kotte
Ska Sri Lankas regering följa internationell lag och FN-resolutioner? Bild från parlamentet i Kotte 8 maj 2018. Foto: Johan Mikaelsson

Rådet för mänskliga rättigheter i FN har än en gång hanterat ett Sri Lanka som är ovilligt att gå till botten med sitt mörka förflutna. I veckan sattes foten ner genom en ny resolution. MR-organisationer uttrycker optimism medan tamilska politiker beskriver resolutionen som ”svag”.

Sessionen i Genève är avslutad och en grupp bestående av Storbritannien, Kanada, Tyskland, Malawi, Montenegro och Nordmakedonien lyckades med föresatsen att driva igenom en ny resolution för Sri Lanka i rådet. Ett utkast av texten har bearbetats och slutversionen röstades på tisdagen igenom av rådets 47 medlemsnationer, där 22 röstade för, 11 emot och 14 avstod.

Två resolutioner utarbetades under de föregående MR-kommissionärerna, Navi Pillay 2012 och Zeid Ra’ad Zeid Al Hussein 2015. Nu får Michelle Bachelet och hennes stab vid OHCHR (Office of the High Commissioner for Human Rights) arbeta med en ny resolution. Precis som den föregående är den nya namngiven Promoting Reconciliation, Accountability and Human Rights in Sri Lanka (A/HRC/46/L.1/Rev.1, dokumentet på OHCHR:s sida för sessionen).

”Rådet för mänskliga rättigheter har än en gång kommit till en kritisk vändpunkt i sitt engagemang med Sri Lanka.”

Från att tidigare ha lagt kontrollen i Sri Lankas händer är det nu FN som ska leda arbetet. Bachelet talade klarspråk inför sessionen i en rapport som släpptes i slutet av januari 2021:

”Rådet för mänskliga rättigheter har än en gång kommit till en kritisk vändpunkt i sitt engagemang med Sri Lanka. Två gånger tidigare har rådet gett sitt stöd till inhemska initiativ för ansvarsutkrävande och försoning, vilket kulminerade i resolution 30/1. Regeringen har nu visat sin oförmåga och ovilja att följa en meningsfull väg mot ansvarsutkrävande för internationella brott och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och signalerade istället ett helt annat synsätt som fokuserar på krigsskadestånd och utveckling, men hotar att neka offren deras rätt till sanning och rättvisa och ytterligare förankra straffriheten.”

Bachelet möttes då av kritik från Sri Lanka, men i och med landets agerande har FN kunnat få stöd för en mer oberoende utredning.

Människorättsorganisationer som Amnesty International (AI) och Human Rights Watch (HRW) har engagerat sig för människor som utsatts i Sri Lanka, uppmanat till respekt för mänskliga rättigheter och under kriget vädjat om fredsförhandlingar mellan regeringen och LTTE (Tamilska Eelams befrielsetigrar) som stred för en separat tamilsk stat i öns norra och östra delar.

Efter kriget har mycket kretsat kring krav på rättvisa och stopp för den rådande straffriheten som anses medföra nya risker för redan utsatta människor. De har efterlyst strängare grepp på Sri Lanka och välkomnar den nya resolutionen.

AI konstaterade i ett uttalande under sessionen att Sri Lanka fortsätter neka till allt. Trots staplar av bevis säger landets företrädare att FN saknar legitimitet.

Human Rights Watch kallar i ett uttalande resolutionen ”ett landmärke”, som kan ge ”rättvisa för fruktansvärda brott” och se till att situationen i Sri Lanka följs noggrannare.

I nättidskriften Justice in Conflict ser forskaren Thamil Venthan Ananthavinayagan historien i en vid mening. I en analys angriper han bristerna i det internationella system som byggts.

Samtidigt är företrädare för det tamilska folket i Sri Lanka, som parlamentsledamoten och människorättsadvokaten Gajendrakumar Ponnambalam, besvikna. Han beskriver texten i resolutionen som ”svag” och anser rättvisan kommer i andra hand, undanträngd av ett internationellt maktspel med huvudaktörerna USA, Indien och Kina.

”Tamiler efterfrågar en internationell mekanism som till fullo kan undersöka alla brott, inklusive folkmordet på tamiler som den här regeringen är ansvarig för”, sa han vid en presskonferens i Jaffna som Tamil Guardian citerade. FN:s krav på internationella åklagare och advokater har strukits, vilket är en del i den urvattning som skett.

En av byggnaderna vid FN-kontoret i Genève
Efterspelet till Sri Lankas inbördeskrig hanteras inom FN-systemet. Foto: Johan Mikaelsson

Dagen efter omröstningen höll Sri Lankas utrikesminister Dinesh Gunawardena presskonferens i Colombo, som bland andra Ceylon Today rapporterade från. Han kallade resolutionen ”obefogad, omotiverad och olaglig”. Hans argument var att 25 länder röstade emot eller avstod från att rösta och att den sammanlagda befolkningen i dessa länder är långt större än i de 22 länder som röstade för. Enligt logiken anses att Sri Lankas regering egentligen vann.

Utrikesministern tar också fasta på att resolutionen är rådgörande och saknar tyngd. Redan 2020 drog landet tillbaka sitt stöd och samarbete kring den tidigare resolution 30/1 som den föregående regeringen undertecknade i samförstånd med rådet 2015 och som den nuvarande regeringen klev av från i februari 2020, vilket meddelades rådet i februari 2020.

Röstsiffrorna 22-11
Röstsiffrorna för den nya resolutionen blev 22 för och 11 emot (14 länder avstod). Grafik: UNHRC

Kina, Ryssland och Iran röstade emot. Där finns en grundmurad inställning att länders ledare får göra vad de vill inom sina nationsgränser. Var och en kan bedöma hur högt övriga åtta länder som röstade emot värderar mänskliga rättigheter (Eritrea, Filippinerna, Bangladesh, Bolivia, Kuba, Pakistan, Somalia, Uzbekistan och Venezuela).

Att Japan avstod ses som en seger för Sri Lanka, men att länder som Indonesien och Bahrain avstod ses som en förlust. Det har att göra med hur Sri Lanka behandlat frågor som rör den muslimska minoriteten. Att Indien också avstod från att rösta kan ses som ett visst stöd för tamilers rättigheter, en viktig fråga i delstaten Tamil Nadu.

FN ska nu öka bevakningen och granskningen av situationen i Sri Lanka i nutid. En ny mekanism ska samla in, bevara och analysera bevis för brott mot mänskliga rättigheter. Människorättskommissionären och hennes medarbetare kommer att uppdatera rådet vid session 48 som inleds den 13 september 2021.

Frågan är vad nuvarande företrädare för Sri Lanka menar med att landet inte tänker följa resolutionen. Kommer de att neka FN-sändebud tillträde till landet? Med säkerhet får detta följder för diplomatiska relationer, handel och möjligen även turismnäringen.

Sri Lankas företrädare vill få det att framstå som att krav på utredning av krigsbrott är riktade angrepp mot landet. Men hade det politiska och militära ledarskapet inte beordrat och låtit soldater begå allvarliga överträdelser mot internationell lag hade landet inte befunnit sig i denna obekväma sits.

Krigsbrott i Sri Lanka
Exempel på krigsbrott: På bilden syns regeringssoldater samt 20 avklädda gerillasoldater som kapitulerat vid krigsslutet. En stund senare har de avrättats. Foto: Bevismaterial /International Truth and Justice Project Sri Lanka (ITJPSL)


Bakgrund Utredning av krigsbrott i Sri Lanka

Redan vid inbördeskrigets slut den 18 maj 2009 kom uppgifter om att obeväpnade människor hade avrättats, samtidigt som hundratusentals utmattade människor fördes från krigszonen in i taggtrådsinhägnade flyktingläger. Runt 12 000 soldater för LTTE-gerillan sorterades ut och sattes i särskilda läger för ”rehabilitering”.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon reste till Sri Lanka och fick löften (UN.org) från president Mahinda Rajapaksa att landet skulle följa mänskliga rättigheter, utreda överträdelser och arbeta för försoning och en politisk lösning på konflikten.

Månaderna innan hade FN och världen sett hur civila hamnat mitt i urskiljningslös beskjutning med tunga vapen från regeringssidan. Satellitbilder och rapporter inifrån krigszonen beskrev förödelse och död.

Den tamilska LTTE-gerillan hade mot bättre vetande vägrat att kapitulera och höll kvar civila mot deras vilja. När LTTE väl gav upp var det ”för sent”, enligt Sri Lankas regering. Världssamfundet kunde inte, eller ville inte, ingripa. Hur många tusen människor som fick sätta livet till krigets sista månader är oklart.

Genom FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève skulle rättvisa skipas. Något liknande skulle inte få återupprepas i Sri Lanka, eller någon annanstans. Sedan kom arabiska våren 2010 med folkliga protester och efterföljande helt hänsynslösa krig, i Syrien och Libyen med katastrofala följder för miljontals människor.

I Sri Lanka skulle en rättsprocess med straff för de som gjort sig skyldiga till överträdelser och skadestånd till offer och anhöriga skulle bidra till försoning var tanken, liksom tamilskt självstyre i norr och öster i någon form.

En rad rapporter har tagits fram och mängder av bevis har redan samlats. Allt pekar enligt experter på internationell lag på att båda parter har gjort sig skyldiga till allvarliga överträdelser. Processen går nu in i en ny fas.

Sydasien har följt den pågående processen på plats i Genève, Nedan är den senaste artikeln på Sydasien.se från 25 februari 2021, med länkar till fler artiklar.

Tiden talar för g-ordet om Sri Lanka i Genève

 

Johan Mikaelsson
Johan Mikaelsson

Johan Mikaelsson är en av två redaktörer för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort dokumentärfilm om Sri Lanka med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو