Forskning

Child Labour Act förbjuder barn under 14 år att arbeta, NGO:er bevakar att denna lag efterföljs. På bilden: indiska skolbarn foto Jeff Porter, flickr

Indiens regeringsprogram når långt ut i landet – men det gör inte de statsanställda

Den indiska staten lägger ut genomförandet av en rad permanenta sociala program på lokala NGO:er. Även om det innebär vissa fördelar, som att NGO:er når längre ut på fältet och i viss mån representerar civilsamhället, är det också ett sätt för regeringen att genomföra sina program utan att tvingas utvidga statsapparaten, med allt vad det innebär av anställdas anställningstrygghet och pension. En annan följd av att lägga ut samhällsfunktioner på kontrakt blir att NGO:ernas arbete av nödvändighet blir mer standardiserat socialt arbete och mindre aktivism.

Detta är Kapitel 6 ur antologin “Miraklet Indien och dess baksida”, editerad av Lars Eklund och Staffan Lindberg, Palmkrons 2018. Foto: Lars Eklund

Vart går indiska kvinnor?

Med den mycket brutala gängvåldtäkten på en ung kvinnlig student på en buss in New Delhi i december 2012 fick indiska kvinnor plötsligt internationell uppmärksamhet. Det utbredda våldet mot kvinnor blev känt över hela världen och New Delhi kallades våldtäktshuvudstaden.

Detta är inte den första gången i den samtida historien som kvinnors rättigheter läggs åt sidan i Afghanistan menar Lunda/Berkley forskaren Admir Skodo.Foto: DVIDSHUB flickr

Afghanska kvinnor fast mellan nya rättigheter och gamla seder – även som asylsökande

Kvinnliga afghanska asylsökande i Sverige mellan 2013 och 2018 utgör en klar minoritet av alla afghanska asylsökande – i snitt 28.6 procent närmare bestämt. Afghanska kvinnor har det inte lättare, i vissa fall tvärtom, än män att få asyl trots att afghanska kvinnor i alla avseenden har det sämre än män i hemlandet. De har det också svårare att fly än männen på grund av begränsad rörlighet och avsaknad av olika typer av kapital som förbehålls män. Den dystra situationen för afghanska kvinnor, det västerländska rättfärdigandet av insatsen i Afghanistan, och svensk asylpraxis gentemot afghaner är sammanvävda på ett sätt som försätter afghanska kvinnor i en extremt sårbar social och rättslig situation i både Afghanistan och Sverige.

Behovet av att adoptera lokalt minskade inte under åren 1970-1995 när den transnationella adoptionsaktiviteten var som mest intensiv menar Daniel Cidrelius. Barnet på bilden är inte barnet i texten. Foto Pete Sadler Flickr

Röster från en lokal adoptivfamilj

Lokalt adopterade har spelat en central roll i det srilankesiska samhället sedan urminnes tider. I någon mån kan det ses olyckligt att lokalt adopterade inte får kännedom om den viktiga roll de spelar. Samtidigt medför hemlighållandet av adoptionen att lokalt adopterade inte behöver grubbla över sin bakgrundshistoria och fundera på att träffa de biologiska föräldrarna senare i livet.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو