Fyra bönder dödades i Uttar Pradesh när en bilkonvoj med BJP-politiker körde på dem. Ytterligare fyra människor dog i efterföljande våld och än fler skadades allvarligt vid händelsen 3 oktober. Forskarna Kenneth Bo Nielsen och Jostein Jakobsen pekar på att politiker vill tysta de protesterande bönderna.
Artikeln har tidigare publicerats av Transitmag.no.
Inuti bilarna i bilkonvojen som färdades i Lakhmipur Kheri befann flera högt uppsatta politiker, bland dem Ajay Mishra, som är både minister och parlamentsledamot för det styrande BJP-partiet. I samma bil fanns hans son, Ashish Mishra.
Händelsen i Lakhmipur Kheri, som snabbt fångades upp av världspressen, var ingen trafikolycka. De fyra bönderna som dödades var en del av en mycket större bondeprotest, som hade samlats i Lakhmipur Kheri, i den BJP-styrda staten.
Protesterna riktar sig i allmänhet mot de nya jordbrukslagarna som Modis regering införde för ett år sedan, och som indiska bönder, särskilt i de norra delarna av landet, har demonstrerat mot.
Bondeprotesten i Lakhmipur Kheri just mot politikern Ajay Mishra. Han hade vid ett tillfälle några dagar i förväg hånat och hotat de demonstrerande bönderna. Om de inte avbryter protester kommer det att få ”allvarliga konsekvenser”, sa han och tillade att han skulle kunna ”sätta dem på plats” på bara två minuter.
Ajay Mishra är känd som en lokal bahubali, ”stark man”, och bönderna uppfattade hans uttalande som ett direkt hot. Det var också en av anledningarna till att ett stort antal bönder hade beslutat att blockera bilkonvojen i protest denna ödesdigra dag.
Enligt ögonvittnen på platsen var det sonen Ashish Mishra som körde bilen som dödade de fyra bönderna. Andra tror att Ashish Mishra inte körde bilen själv, men att det var han som beordrade sin förare att gasa upp och plöja bilen genom folkhopen.
Andra tillägger att inte bara bilkonvojen skadade bönderna medvetet. Det sköts också från bilarna. Direkt efter att de fyra bönderna blivit påkörda utbröt upplopp och direkta strider. Ytterligare fyra personer dog, inklusive en journalist och tre passagerare från de inblandade bilarna. Dessa tre var alla medlemmar i BJP, partiet som familjen Mishra representerar.
Enligt ögonvittnen på platsen var det Ajay Mishras son Ashish Mishra som körde bilen och denne polisanmäldes.
Händelsen, som osar av arrogans och maktmissbruk, är tillräckligt allvarlig i sig. Minst lika allvarligt är hur ansvariga myndigheter hanterat händelsen efteråt.
Ashish Mishra polisanmäldes, misstänkt för mord. Men det tog mer än tre dagar och en tydlig tillrättavisning från den indiska högsta domstolen innan polisen slutligen kallade Ashish Mishra till förhör. I skrivande stund sitter Mishra häktad, men har enligt polisen inte velat samarbeta.
Han är nu mitt i en politisk storm, där oppositionen kräver att hans far ministern avgår, medan regeringspartiet BJP och premiärminister Modi hittills är påfallande tysta.
Internet och annan kommunikationsteknik i och runt Lakhmipur Kheri stängdes av direkt efter händelsen. Ingångar blockerades och hela området spärrades av, genom en stor närvaro av polis och paramilitära styrkor.
Oppositionspolitiker som har gett sig ut mot Lakhmipur Kheri för att stödja de drabbade familjerna har antingen stoppats på vägen eller gripits. Det gäller till exempel Priyanka Gandhi från kongresspartiet och Akhilesh Yadav från Samajwadi-partiet.
Den enda som fick passera var Rakesh Tikait, ledare för bondeorganisationen Bharatiya Kisan Union, en man som har varit viktig i böndernas protester i norra Indien under det senaste året. Enligt politiska analytiker hade Tikait, tillsammans med en grupp statstjänstemän, en avgörande roll att spela för att förhandla om ett slut på protesterna som ägde rum på brottsplatsen Lakhimpur Kheri.
Tikait ställde flera krav för offren för händelsen som villkor, bland annat krav på upprättelse och kompensation i form av pengar och jobb för de avlidnas familjer. Om detta ingripande inte hade ägt rum, kunde de politiska oroligheterna mycket väl ha eskalerat.
Detta har lett till spekulationer om Tikaits ingripande faktiskt var resultatet av politisk manipulation av den sittande BJP-ledda statsregeringen, som ville avsluta ärendet.
Lakhimpur Kheri är det största distriktet i delstaten Uttar Pradesh, där delstatsval kommer att hållas i februari-mars 2022. BJP har goda förutsättningar att åter vinna och därmed behålla makten och partiet vill knappast ha mer problem inför valet.
Bönderna själva och en enad politisk opposition fortsätter dock protesterna. De dödade bönderna kallas nu ”martyrer”, och i veckan samlades en stor folkmassa i samband med en antim ardaas i Lakhimpur Kheri, en sikhisk, religiös ceremoni för de döda.
Närvarande var kongresspartiets Priyanka Gandhi och flera viktiga ledare för bonderörelsen. Andra oppositionspolitiker från olika partier har också krävt ett möte med den indiske presidenten i veckan för att presentera den faktiska grunden för händelsen i Lakhimpur Kheri.
Den politiska oron vi nu bevittnar genom händelsen i Lakhimpur Kheri passar på flera sätt in i en bredare trend i dagens Indien. Det handlar om stora folkliga protester, ett brett motstånd, där de pågående bondeprotesterna, är tydligast.
Protesterna besvaras av regeringen på ett allt mer konfronterande och aggressivt sätt. Politiker, i detta fall Ajay Mishra, hotar regelbundet protesterande bönder med tystnad. Om detta inte lyckas är det tyvärr tänkbart att nästa steg är ytterligare våld eller övergrepp i olika former.
Av Kenneth Bo Nielsen och Jostein Jakobsen,
båda forskare vid universitetet i Oslo och inriktade på Indien
Artikeln publicerades i Transit magasin den 13 oktober 2021
Översättning Johan Mikaelsson
Läs mer | Transit magasin – Transitmag.no
Transit magasin är Norges nya globala tidning och är den enda norska tidningen som arbetar med global journalistik. Oberoende journalistik i globala frågor är viktigare än någonsin. I våra spalter får du träffa människor runt om i världen genom reportage skrivna av vårt nätverk av journalister, baserade på alla kontinenter.
Transit magasin är den oberoende branschtidningen för norska organisationer, företag och verksamheter som arbetar internationellt. Nyckelord är kunskap, teknologi, ekonomi, mänskliga rättigheter, klimat och miljö, fred och säkerhetspolitik, demokrati och social utveckling.
Läs mer | I Sydasien nr 3 2021
