Vid delningen av det koloniala Indien 1947 uppkom först två stater, Indien och det tvådelade Pakistan; Öst- och Västpakistan. Efter en lång frihetskamp slog sig Östpakistan fritt och nationen Bangladesh bildades 1971. Att vi ser liknande problematik i länderna Bangladesh och Pakistan idag är således inte konstigt då de två länderna har en rik historisk gemenskap. Inte bara har de en gemensam statsreligion, de har även en gemensam sak i att brott mot mänskliga rättigheter begås mot religiösa minoriteter i de båda länderna.
Satyam Day Care Center i Kathmandu startades av Shila Tapa. Innan det var Shila en vanlig hemmafru vars liv förvandlades helt när sonen Satyam föddes 2002 med Downs syndrom. Efter en turbulent första tid i sonens liv, då han hade ett omfattande hjärtfel och fick flygas till specialistläkare i Indien, fick han tillslut en vanlig barndom. När Shila insåg att det inte fanns någon möjlighet för sonen att gå i skola eller förskola i Kathmandu sökte hon medel för att själv kunna driva en skola för barn med intellektuella funktionsnedsättningar på bottennivån av familjens bostadshus i centrala Kathmandu.
Satsang är ett begrepp som är associerat med indiska religiösa traditioner, och översätts ibland som ”att mötas i sanning”. En bred definition av satsang är att människor samlas, ofta kring en lärare, för att lyssna på och delta i samtal kring en andlig/religiös diskurs.
Mir Abu Reyad, HBTQ-aktivist från Bangladesh, hotas och förföljs i hemlandet på grund av sin sexuella läggning. Sydasiens Johanna Sommansson träffade och intervjuade Mir under hans Sverigebesök hösten 2017.