Hur kan livet te sig på ett srilankesiskt barnhem? Denna fråga har jag som adopterad från ett srilankesiskt barnhem till en svensk adoptivfamilj funderat på under min uppväxt. I den här artikeln redogör jag för mitt etnografiska material från ett av de barnhem som jag utförde deltagande observationer vid kombinerat med volontärarbete som engelskalärare.
Etikett: top
Satyam Day Care Center i Kathmandu startades av Shila Tapa. Innan det var Shila en vanlig hemmafru vars liv förvandlades helt när sonen Satyam föddes 2002 med Downs syndrom. Efter en turbulent första tid i sonens liv, då han hade ett omfattande hjärtfel och fick flygas till specialistläkare i Indien, fick han tillslut en vanlig barndom. När Shila insåg att det inte fanns någon möjlighet för sonen att gå i skola eller förskola i Kathmandu sökte hon medel för att själv kunna driva en skola för barn med intellektuella funktionsnedsättningar på bottennivån av familjens bostadshus i centrala Kathmandu.
Chetali skiftar mellan sina könsidentiteter dagligen, då hon dagtid försörjer sig på att ge välsignelser och nattetid delar lägenhet med män som inte vet vad hon får sina pengar ifrån. Det delade boendet är en praktisk lösning som tvingar henne till ett dubbelliv. Det underlättar när hon åker i kollektivtrafiken eller när hon ska besöka privatsjukhus.
Den senare tidens våg av vänsteruppror i Indien, som kallas naxalit-maoist-rörelsen, når nu sin lägsta nivå hittills. När rörelsen stod på sin topp sträckte sig dess fäste ända från de nordöstra staterna till Karnataka med förlängningar in i delar av Kerala. Det här var den röda korridoren.