Jag vill hävda att Indien skall ses som en politisk demokrati med strukturell ojämlikhet. Det indiska samhället är i mångt om mycket fortfarande som vid tiden för självständigheten 1947, märkt av flera strukturella former av hierarkier och förtryck befästa över århundraden. De mest tydliga tecknen på ojämlikhet manifesteras i den hierarkiska graderingen av människor inom kastsystemet och dess samband med ägande och kontroll över land.
Etikett: Mänskliga Rättigheter
Under de senaste månaderna har en aktivist och akademiker högst påtagligt stökat till det för säkerhetsorganisationerna i den indiska delstaten Chhattisgarh. Hon heter Bela Bhatia, och är fristående forskare och författare. För ögonblicket innehar hon en hedersprofessur vid Tata Institute for Social Sciences. Den 53-åriga professorn är välkänd för sin forskning om rörelsemönstren för människorna utanför städerna, liksom om mänskliga rättigheter på den indiska landsbygden.
Del 2 i artikelserien om Mänskliga Rättigheter i Indien; artikeln förklarar Indiens konstitution utifrån B. R. Ambedkars begrepp ”politisk demokrati” och ”social demokrati” och sambandet mellan demokrati och mänskliga rättigheter så som de är formulerade i FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.
Under 2017 arbetar Sydasiens medarbetare med att samla kvalitativ information om mänskliga rättigheter i Sydasien. I Pakistan belyser vi frågor kring religionsförtryck. I Indien belyser vi kast och människovärde. I Nepal belyser vi funktionsnedsattas rättigheter och traffickingfrågor.