Spridningen av coronaviruset är begränsad i Sri Lanka men problemen hopar sig under utegångsförbudet. Ekonomin som gick på kryckor slås nu i spillror. Parlamentet upplöstes för att val skulle hållas i april, men valet skjuts på framtiden. Få utländska turister är kvar på ön, där presidenten låter armén leda kriget mot coronaviruset.
Sedan den första coronapatienten på ön, en kinesisk kvinna, tillfrisknade och fick en puss av hälsoministern när hon skrevs ut från sjukhuset har situationen i landet försämrats.
Sammanlagt har 190 fall konstaterats till och med den 10 april och sju människor har avlidit i covid-19. Endast personer med misstänkta symtom har hittills testats. Till och med den 2 april hade 2 500 tester genomförts vid nio auktoriserade center, inklusive Medical Research Institute, uppger den indiska dagstidningen The Hindu.
Cirka 14 000 personer som varit i kontakt med smittade personer har beordrats i hemkarantän och 3 500 som rest till ön har fått vistas i veckor i något av de 45 olika center för karantän som armén ansvarar för. Daily Mirror uppger att 20 000 nya testkit nu kommer från Kina, vilket möjliggör utökad testverksamhet.
Efter att WHO den 11 mars klargjorde att smittan är en pandemi handlade Sri Lankas ledare snabbt, precis som många andra runtom i världen. Den 20 mars infördes utegångsförbud och vägspärrar upprättades.
Endast särskilda bilar för matleveranser, transporter till flygplatsen, ambulanser och andra samhällskritiska verksamheter har tillåtits. Medier har också fått tillstånd att verka. I övrigt är polis och militär ute för att kontrollera att alla andra håller sig inne.
Som den militär president Gotabaya Rajapaksa i grunden är etablerade han en militärledd organisation för att hantera coronakrisen. Sammanlagt ska 17 000 personer ha gripits för att ha brutit mot utegångsförbudet. Olika källor uppger att några har misshandlats av polis och militär.
Runt första april ställdes frågan om yttrandefrihet på sin spets. Polisen publicerade samma dag ett uttalande på singalesiska, som klargjorde att ”hårda, rättsliga påföljder kommer tas mot dem som publicerar falska eller illasinnade påståenden på internet”. Det hänger ihop med påbudet om att kritik mot regeringstjänstemän och statsanställda inte tillåts under pandemin. I Financial Times höjer skribenten Wijith DeChickera ett numera sällsynt varningens finger över maktens grepp.
Mediaorganisationer i Sri Lanka instämmer i att ”fejknyheter” är förkastligt, men att rättmätig kritik och granskning av makten måste tillåtas. Human Rights Watch varnar för att pandemin används som skäl för att inskränka yttrandefriheten i Sri Lanka.
I skuggan av pandemin släpptes också den före detta sergeanten Sunil Ratnayake som 2015 dömdes för mord på åtta civila tamiler under inbördeskriget. Medierna i Sri Lanka har bara kortfattat rapporterat om händelsen.
– De vågar inte kritisera. Men i sociala medier har det förekommit kritik mot det här beslutet, konstaterar en källa i Colombo.
President Gotabaya Rajapaksa hann knappt tillträda förrän han fick en kris av kolossalformat att hantera
Kritiken när det gäller regeringens hantering av coronakrisen har tilltagit senaste veckan. Presidenten framstår allt mer som den som alla måste vända sig till. Det förefaller samtidigt som att han vill lyssna.
Ett antal fackföreningar och organisationer har gjort gemensam sak och vänt sig till presidenten och uppmanat honom att låta en civil myndighet organisera arbetet med att bromsa spridningen av coronaviruset. Under torsdagen träffade presidenten enligt tidningen Daily Mirror även representanter för hälsovården, ”för att inhämta välbehövliga medicinska expertkunskaper om hur spridningen av coronaviruset i landet effektivt kan begränsas.”
Rajapaksa hann knappt mer än tillträda och sitta på makten i tre månader förrän han fick en kris av kolossalformat att hantera. Precis som i alla andra länder i världen slår den både mot folkhälsan och ekonomin.
Bland de mest uppmärksammade fallen märks en medarbetare vid utrikesdepartementet som smittades vid en resa i Europa. Personen ingick i delegationen kring utrikesministern vid dennes besök i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève i slutet av februari.
Ett stort antal läkare och sjuksköterskor har smittats sedan en patient som kom in för en misstänkt hjärtinfarkt visade sig senare vara sjuk i covid-19. En annan person som spridit smittan vidare till ett stort antal personer kan vänta sig rättslig påföljd, vilket det rapporterats om i lokala medier på ön.
Några smittbärare har också slunkit igenom temperaturskanningen på flygplatsen. Exakt hur många som bär på viruset är oklart. Det spekuleras att siffran är flerdubbelt högre än de knapp 190 officiellt konstaterade fallen. Rädslan för smittan är också högst påtaglig, på ett helt annat sätt än i exempelvis Sverige.
Det råder delade meningar om hur regeringen hanterat krisen. Några anser att landet agerat snabbt och kraftfullt. Andra anser att systembrister har blottlagts. Kritiken inom landet är allt mer begränsad, då det kan leda till repressalier.
– Insatsen är inte välkoordinerad. Staten har misslyckats med mycket, inte minst kring distribution av mat. Det hade kunnat skapas ett bra system genom den struktur som finns, eftersom varje by i Sri Lanka har en ansvarig regeringstjänsteperson. Istället fick armén ansvaret, förklarar en bedömare i Colombo för Sydasien.
Vid och kring flygplatsen i Katunayake arbetar vanligen 30 till 35 tusen människor. Nu är merparten av dessa utan arbete och de saknar samtidigt skyddsnät. Många har blivit utan lön och får be för att få mat. Bland annat buddistmunkar har gripit in för att se till att ingen i landet ska behöva svälta.
Medier som publiceras utanför Sri Lanka agerar friare. Under torsdagen publicerade Colombo Telegraph en ny rapport från organisationen ITJP, en ihärdig och uthållig kritisk granskare av Sri Lanka. Den sydafrikanska människorättsjuristen Yasmin Sooka leder organisationen:
”Det faktum att Sri Lanka låter en misstänkt krigsbrottsling, som tjänstgjorde i samma arméregemente som presidenten, leda insatsen mot covid-19, väcker frågor om ansvarsskyldighet, transparens och översikt”, konstaterar hon, syftandes på arméchefen Shavendra Silva.
När det gäller Sri Lankas insatser för hälsovård finns statistik samlad och lätt tillgänglig, även nu med covid-19. Hälsoministeriet ger ut dagliga rapporter. En topp i antalet fall har beräknats inträffa någon gång 4–11 april. Men om landet skulle öppnas för tidigt skulle toppen förskjutas.
Sri Lankas ekonomi som redan innan pandemin var hårt prövad kan nu beskrivas som i spillror. Den svaga lankesiska rupien har försvagats ytterligare. En amerikansk dollar kostar nu närmare 200 rupier, jämfört med cirka 170 innan virusutbrottet.
En långt värre ekonomisk kris än den som terrordåden 2019 gav upphov till
Landets tidigare riksbankschef W.A. Wijewardena, som är en flitig skribent och debattör, skriver i Colombo Telegraph att den här ekonomiska krisen blir långt värre än den efter terrordåden i Colombo, Negombo och Batticaloa den 21 april 2019. I den politiska kolumnen i Sunday Times görs en liknelse mellan Sri Lanka 2019–2020 och en person som först ramlar ner från ett träd och nästan dör för att därefter stångas av en tjur.
Te och jordbruksprodukter skördas fortfarande, men produktionen vid de för landets ekonomi så viktiga textilfabrikerna ligger helt nere. Leif I Ohlson som driver konsultföretaget Best of Sri Lanka in Sweden och är generalsekreterare för Sweden Sri Lanka Business Council konstaterar att all export av fysiska produkter upphört.
– Det enda som kan exporteras vidare är IT-tjänster. Branschen kunde ställa om snabbt och de är vana att arbeta hemifrån. Om man ska försöka se något positivt i detta så är det att samhället organiseras, exempelvis genomförs dagliga auktioner av te nu genom e-handel, säger han.
Frågan är hur det land som kommer ut på andra sidan krisen ser ut. Turismen som gett landet visst hopp, drabbas nu av en smäll vars effekter det i nuläget inte går att överblicka.
– Det är mycket bekymmersamt. De som har bokat vintersemestrar har kanske inte avbokat än, men de som inte bokat avvaktar såklart i nuläget, säger Ohlson.
President Rajapaksa har inrättat en särskild Covid-19-fond ”för att kontrollera spridningen av covid-19 och för att stärka välfärdsprogrammen till de ekonomiskt mest utsatta människorna i samhället”. Genom Sri Lankas ambassader skickas nu brev per mejl till personer med koppling till Sri Lanka, med en vädjan om stöd till landet under den pågående krisen.
”Det här är en tid när Sri Lanka som mest behöver ditt stöd”, skriver Sri Lankas ambassadör i Stockholm i ett personligt riktat brev som innehåller kontonummer. Enligt presidentens kontor hade 585 miljoner rupier strömmat in till fonden från lokala och internationella givare till och med den 9 april. Under den pågående krisen skickar många runtom i världen annars pengar till släkt och vänner på ön, andra donerar pengar till icke-statliga organisationer, som Unicef.
Sri Lanka är ett av drygt 80 länder som står i kö för att få låna från Internationella valutafonden, IMF, som klargjort att 50 miljarder dollar finns tillgängliga för akut katastrofhjälp.
Efterspelet till pandemin lär också bli långvarigt, då både nationen, företagen och invånarna drabbas hårt. Ranjith Vithanage, ordförande för konsumentorganisationen National Movement for Consumer Rights Protection, anser att Kina måste ta ansvar för att viruset spridits runt världen. Organisationer och jurister runtom i världen har samma tanke.
– Hur kommer det sig att de [Kina, reds anm] lyckades hindra spridning till Beijing, men att det spreds i hela världen, säger Vithanage, enligt Daily Mirror.
De flesta turister som befann sig i Sri Lanka under den eskalerande krisen har rest hem. I Facebookgruppen Svenskar i Sri Lanka delas information. Hit vände sig också Anna-Karin Gustafsson från Göteborg, som fick stanna längre än tänkt på ön när flyget till Indien den 25 mars ställdes in.
Flyget hem till Sverige skulle ha gått den 12 april från Delhi. Indien stängde snabbt alla gränser och drog in alla visum för turister. Hon beskriver tillståndet i Sri Lanka under curfew, utegångsförbudet, som stenhårt.
– Samma dag som curfew skulle starta klockan 18 blev vi utslängda från hotellet i Ella, berättar hon för Sydasien.
Tillsammans med en vän fick hon lift av ett tyskt par till Mirissa i söder. De bokade rum på ett hotell genom en bokningstjänst. När de kom fram var hotellet stängt.
– Inga homestay tog emot nya turister. Vi kände oss som ”coronavandrande varelser”, säger hon.
Till slut släpptes de in på ett hotell vid stranden, som också hade en restaurang. De stannade under de två första omgångarna av utegångsförbud. Under den tredje bytte de boende och Anna-Karin lyckades boka en ny flygbiljett hem.
Hennes ressällskap som inte har svenskt pass är kvar på ön. För att underlätta för turister har giltigheten för alla visum förlängts till den 12 maj. I nuläget uppges närmare 13 000 utländska besökare befinna sig på ön. På en informationssida för resenärer i Sri Lanka finns ett särskilt hjälpnummer (1912) för turister.
– När jag åkte från Sri Lanka var jag tvungen att ta taxi, inga bussar eller tåg gick. Allt står still förutom ungefär var fjärde dag då man får gå ut mellan klockan 06 och 14 för att köpa mat och medicin. Då gick några bussar, säger Anna-Karin Gustafsson.
Om taxichaufförer ska få köra måste en giltig flygbiljett visas för polisen. Endast resor till flygplatsen tillåts. Sammanlagt fyra gånger stoppades de under resan från Mirissa.
– På flygplatsen hade de bra koll och mask var obligatoriskt. Flyget till Doha var så gott som tomt, precis som till London och flygplatsen i London. Däremot var flyget helt fullt mellan London och Göteborg, säger hon, och tillägger att hon till skillnad från många andra fått god hjälp av sitt försäkringsbolag.
Leif I Ohlson konstaterar att benen slagits undan för besöksnäringen i Sri Lanka som var på väg att resa sig efter terrordåden på påskdagen förra året.
– Allt är stängt nu. Alla utom ett fåtal utländska turister har åkt hem. Det här har ju bara pågått en månad. Många hotellägare försökte behålla sin personal under krisen förra året. Men nu är alla uppsagda. Och som vanligt drabbas de fattigaste, men det slår också mycket hårt på alla ägare, säger Ohlson.
Ett antal hotell på öst- och sydkusten gjordes om till karantänhotell för lankesiska gästarbetare som återvänt från Kina, Iran och Italien.
Vid häktet i Anuradhapura utbröt upplopp den 25 mars sedan det misstänkts att några av de intagna var sjuka i covid-19. Andra hävdar att det berodde på att besök förbjudits. Två fångar dog och sex skadades, enligt Himal Magazine, som bevakar regionen Sydasien och sedan 2019 har redaktionen baserad i Colombo.
Fängelsebyggnaderna är omoderna och tillgången till rent vatten och sanitet begränsad. Antalet fångar har ökat och är i nuläget drygt 26 000 i hela landet. Många häktade får vänta länge på rättegång. När det gäller tamilska politiska fångar kan det handla om flera årtionden. Genom att många fångar saknar tillgång till telefon och inte ges tillgång till nyheter genom tv, radio och tidningar kan rykten skapa stor oro.
Efter upploppet tillsatte president Rajapaksa en utredning för att undersöka om en del fångar kan friges i förtid. Bristerna i fångvården är uppenbara och synliga för blotta ögat, men de hänger ihop med strukturella brister i polis- och rättsväsendet, som är i behov av reformer.
Precis som i Indien hotar etniska spänningar. Sedan två muslimer avlidit i sviterna av covid-19 har frågan om kremering kontra begravning och olika religiösa traditioner kommit upp till diskussion. Enligt WHO finns inga hinder för begravning. Oavsett metod är det viktiga att allt går rätt till. Skribenten Tisaranee Gunasekara pekar i en artikel i Colombo Telegraph på förekomsten av otäcka antimuslimska tendenser.
Såväl ministern Mahindananda Aluthgamage som arméchefen Shavendra Silva anklagas för rasistiska uttalanden, riktade mot muslimer. Ett par företrädare för oppositionen, bland andra Mangala Samaraweera, har fördömt vad som kallas en hatkampanj mot muslimer, medan företrädare för regeringen antingen har bidragit till den eller tittat bort. Genom att ministern filmades under ett avbrott tillsammans med en programledare i tv-kanalen Derana, som kom med än värre uttalanden, är det svårt att snacka bort det inträffade.
Från Jaffna i norra Sri Lanka rapporterar Tamilnet att regeringen under pandemin låter armén ta över än mer av de uppgifter som hör civilsamhället till. Organisationer som har polistillstånd hindras av militärer. I ett landsomfattande program kallat Samurdhi hjälper regeringen familjer som lever under fattigdomsgränsen. Men hjälpen till norr både fördröjs och krymps, enligt Tamilnet.
Alla som vill fira påsk och samtidigt minnas offren för bombdåden som islamistiska terrorister riktade mot kristna och utländska turister på påskdagen 2019 får göra det i stillhet.
Möjligheterna att genomföra ett val i rätt tid ses av valkommissionären som obefintliga
Runt hörnet väntar en parlamentarisk kris. President Rajapaksa lät upplösa parlamentet den 2 mars för att parlamentsval skulle hållas den 25 april. Enligt konstitutionen får parlamentet vara upplöst i högst tre månader. Sri Lankas valkommissionär Mahinda Deshapriya bedömer det som omöjligt att en valkampanj och ett val ska kunna genomföras till i slutet av maj. Bland andra Groundviews diskuterar frågan ingående.
Det största oppositionspartiet, Förenade nationella partiet (UNP), har uttryckt stöd till regeringens arbete. Samtidigt är singalesiska JVP, den tamilska alliansen TNA och muslimska partiet SLMC mer kritiska. Det framhålls att parlamentet borde ha sammankallats för att godkänna utegångsförbud som bara får beslutas under ett giltigt undantagstillstånd.
Regeringen har tre besvärliga fronter att hantera samtidigt – den medicinska, den ekonomiska och den parlamentariska. För öborna överlag kan tillståndet mer än någonsin beskrivas som dire straits.
