Kungaparets statsbesök kastar ljus på Bhutan

Bhutan syns inklämt på kartan mellan Indien och Kina. Landet med knappt 800 000 invånare tar bara emot ett fåtal turister. Möjligen blir fler svenskar nyfikna på det isolerade kungariket när ljus kastas på landet genom kungaparets resa 8-11 juni, årets första officiella statsbesök.

Det blir andra resan till Bhutan för kungaparet. I SVT:s öppna arkiv finns en dokumentär från kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvias semestertripp till landet 1993. Den 44 minuter långa filmen av Carl Andersson är sevärd, inte minst genom kungens och drottningens reflektioner under 13 dagars vandring i bergen.

– Det var en mycket märklig upplevelse att sitta på det där gungande odjuret. Man somnade nästan ibland, men jag litade mer på dem än mig själv, så det kändes väldigt tryggt, beskriver drottning Silvia färden på jakryggen längs slingrande stigar på bergssluttningarna.

I mars 2016 kom en inbjudan till hovet från regenten Jigme Khesar Namgyel Wangchuck. Om kung Jigme Singye Wangchuk som abdikerade 2006 till förmån för sin son (Bhutans regenter lämnar över makten vid 65 års ålder), får vi i filmen från 1993 veta att ”kungen har fyra drottningar, som dessutom är systrar”, och att de tillsammans har nio barn.

Landet genomgår en demokratiseringsprocess, som den förre kungen självmant satte igång 1998. Sonen ökade takten. Det första parlamentsvalet, 2008, var mest på prov. Vid det andra parlamentsvalet som hölls 2013 parallellt med lokala val vann oppositionspartiet PDP (Folkets demokratiska parti) över DPT (Freds- och välståndspartiet), som står kungahuset nära. Parlamentet får mer makt och det slutna landet öppnar sig sakta för omvärlden.

Vandringen mot demokrati är långt ifrån enkel. I olika reportage uttrycker många unga att de var tryggare när kungen fattade alla beslut. Nu känner de sig lite vilsna.

Enligt UD ger statsbesöket ett tillfälle att ”ytterligare stärka de politiska, ekonomiska och kulturella banden mellan länderna som har flera beröringspunkter, bland annat engagemanget för klimat, miljö och hållbar utveckling”. Utrikesdepartementet fattar beslut kring alla statsbesök och verkar för att de ska bli givande. Representanter för regering och näringsliv följer med kungaparet på resan. Ett antal journalister har också ackrediterat sig för att bevaka statsbesöket i detta exotiska och gåtfulla land.

I Bhutan skjuter ”Åskdrakens folk” (draken syns på landets flagga) med pilbåge, dansar iklädda färgglada masker och dräkter. De vördar Buddha – och kanske ännu mer Druk Gyalpo, sin egen ”drakkung”.

Lamaismen, den tibetanska formen av buddhism, har genom Drugpagrenen ett starkt grepp om befolkningen även om sekulariseringen ökar. Hinduismen var dominerande religion i hela landet fram till 800-talet. I västra delen närmare Nepal finns fortfarande en del hinduer, även om de flesta nepalitalande tvingats på flykt.

– På 1980-talet införde kungen en nationell klädkod, som innebar att alla män skulle bära ett buddistiskt plagg. Hundratusentals etniska nepaleser har tvingats lämna landet och många av dessa lever fortfarande i flyktingläger i Nepal, förklarar Lars Eklund, som är vice chef för Sydasiennätverket Sasnet vid Lunds universitet.

Det är inte längre ett påbud att bära den särskilda röda-orangea jackskjortan, även om många fortfarande använder plagget. Eklund, redaktör för tidskriften Sydasien 1977-2007, besökte Kungliga universitet och utbildningsministeriet i Bhutan 2005 tillsammans med Sasnetkollegan Staffan Lindberg.

– Det är ett fantastiskt land, otroligt vackert. Vi åkte landvägen från Indien. Från gränsen på slättlandet klättrade tåget åtta timmar på serpentinvägar i bergen till Thimphu, berättar han.

Sverige har en god relation till Bhutan genom biståndssamarbetet, som inleddes med projekt på 1960-talet. Stora delar av befolkningen lever av jordbruk i otillgängliga bergsbyar, där läskunnigheten ligger på en mycket låg nivå.

Än idag beviljas bara ett begränsat antal turister inresa, för att som det heter ”bevara landets kultur”. Lågbudgetresenärer göre sig icke besvär. Här får bara bättre bemedlade besökare visum. Den dagliga besöksavgiften ligger på 250 dollar. Röster har höjts för att öka antalet besökare för att få in mer pengar och sänka landets budgetunderskott. Det innebär en balansgång.

Dåvarande utrikesministern i Bhutan uttryckte i SVT-dokumentären från 1993 en rädsla över intrånget av en materialistisk ”utslätad, och universell Coca-Cola-kultur” genom de allt mer populära videobutikerna i Thimphu. Dessa kunde inte stoppas. Bhutan är det land i världen som längst stod emot introduktion av tv. Övergången till demokrati och införandet av television och internetuppkoppling har gått hand i hand.

– Television har gjort att människor har börjat tänka mer. De får veta om det som händer runtomkring. Samtidigt får tv negativa konsekvenser. Barnen sitter som klistrade vid apparaterna. De negativa effekterna överväger, säger en ung man i Thimphu som intervjuas i Christof Putzels film Lost in Democracy.

En bhutanesisk säregenhet är det som kan beskrivas som en vida spridd snoppallmogekonst. Den har sitt ursprung i legenden om den buddistiske läromästaren Drukpa Kunley, allmänt känd som ”Den gudomlige galningen”, som i slutet på 1400-talet höll onda andar borta med sin penis. Människor smyckar sedan dess ut husfasader med målningar och från trädstammar utsirade, erigerade penisar, med tillhörande kulor, och ofta inlindade i färgglada girlanger. Det ska ge lycka och hålla såväl onda andar som skitsnack på avstånd.

Men som konstateras i Lost in Democracy kan det största hotet – tv och ”västerniseringen” som följer i dess spår – inte spolas bort med en målad jättepenis. Amerikansk wrestling har snabbt blivit populärt bland barn. Många vill pröva på ”sporten” själva. Som en följd har våldet i skolorna ökat kraftigt, från en nollnivå.

– Innan tv var det ingen som kände till att marijuana kunde rökas. De gav plantorna till grisar, förklarar en annan man i filmen. Nu har människor också lärt känna Bob Marley och bruket av marijuana sprids. Staten har förbjudit tobaksrökning. Det är såklart en hopplös uppgift.

Långtifrån alla har omfamnat den demokratiska omvälvningen. De har sett sin kung som en gud och tagit till sig hans visioner. Många beskriver stridigheter och bråk inom familjer, där mannen är medlem av ett parti och frun ett annat.

– Om det kan bryta upp familjer. Så tar det inte lång tid innan det kan bryta upp ett land, säger en man i filmen Lost in Democracy.

Även om arbetslöshet är ett problem, särskilt bland ungdomar och kvinnor, finns stor potential, inte minst i turistnäringen. På senare år har lyxiga spahotell öppnats och blivit populära bland amerikanska filmstjärnor som vill fly undan uppmärksamheten.

I Sydasiensammanhang är huvudstaden Thimphu känd för att 1985 ha varit värd för fredssamtal mellan representanter för Sri Lankas regering och flera tamilska partier och väpnade grupper. Än idag refererar Sri Lankas tamiler till de fyra Thimphu-principerna som fastslogs vid samtalen.

I Bhutan mäts bruttonationalprodukt inte i pengar utan i lycka. Finns nyckeln till lycka att finna i Bhutan? Enligt Lama Kado vid klostret Tigernästet som ligger högt uppe i bergen handlar det om inställning. Det gäller att vara förberedd och mottaglig för frid och lycka. Det kan säkert vara en bra ingångsvinkel. Ideologin handlar mycket om att leva i samklang med naturen och att ge tillbaka istället för att ta.

Landet beskrivs som koldioxidnegativt – mängden koldioxid som absorberas i landet är större än den som tillförs till atmosfären. Närmare tre fjärdedelar av ytan, stor som Danmark, utgörs av orörd urskog. Större delen ligger på över 2000 meters höjd, med hisnande vackra vyer hela vägen upp till de evigt snötäckta topparna i Himalaya. Högsta toppen ligger på 7553 meters höjd.

När det bhutanesiska kungaparets första barn föddes i början av året firade, enligt BBC, ”tiotusentals människor händelsen med att plantera 108 000 trädplantor”. Kungen och drottning Jetsun Pema är omåttligt populära i landet där träd ses som en symbol för ett långt liv, skönhet och medkänsla.

Landet når i internationella jämförelser högt när invånarna tillfrågas om hur lyckliga de är, trots ungdomsarbetslöshet och påstådd diskriminering av nepalitalande. I Bhutan finns ”Det stora lyckopalatset” – och ett särskilt tempel för infertila kvinnor. Exakt vad som händer där inne är som mycket annat höljt i dunkel. Än så länge.

Fakta | Bhutan

Landfakta från Sveriges ambassad i New Delhi, Indien, finns på Swedenabroad.com.

Mänskliga rättigheter i Bhutan beskrivs på Manskligarattigheter.se.

Filmen Lost in Democracy (18 minuter) finns på Vimeo, se nedan:

”Kungaparet i Himalaya” (dokumentär på Sveriges Television, dokumentär av Carl Andersson, 1994). Ett favoritavsnitt (efter cirka 17 min) är när kungen hälsar på lokalbefolkningen i en bergsby. De har smort in sig i härsket jakfett som skydd mot kylan. Vår kung går i en vid båge runt klungan av människor.