Bakom ”lucka nummer två” i Nyårskalendern hittar vi ett utdrag från Karl-Johan Fabós guide till indisk trädgårdshistoria, som återfinns i sin helhet i Sidor av Sydasien – Nyanser. Följ med in i några av de indiska trädgårdar som halvt fallit i glömska.
Hjulen spinner i rekordfart i Indien och medelklassen växer. Parallellt med den höjda levnadsstandarden och blickarna åt väst, så omhuldas de tusenåriga traditionerna. Heliga lundar skyddas, gudastatyer dekoreras med blomstergirlander, och nyttjande av örtmedicin för diverse åkommor är fortfarande vanligt.
Historiker menar att den här delen av världen kom att befolkas tidigt efter människans uttåg ur Afrika. Folket här levde av, och med, naturen och utvecklade stor kunskap om den växtlighet de var så beroende av. Ur kunskapen växte bland annat läkekonsten ayurveda fram. Växter som använts traditionellt har idag väckt forskares intresse för dess eventuella användbarhet för framställning av moderna läkemedel.
Växter har dock inte bara använts för nyttoändamål. Ordet för blomma på sanskrit, sumansa, kan översättas till ”det som skänker sinnet njutning”. Med hjälp av arkeologiska fynd från Indusdalen har man förstått att träd vördades under den forntida högkultur som uppstod där för över 4 500 år sedan. Utvalda träd skyddades och utgjorde heliga platser för andliga ceremonier.
I tidig litteratur finns detaljrika beskrivningar av vackra trädgårdar. Den indiske astronomen Varāhamihira som levde på 500-talet f v t lät trädgården vara gudarnas hemvist i sina texter. I det stora nationaleposet Mahābhārata står att läsa om trädgårdar med pergolor fyllda av frodigt klängande växter, kringströvande påfåglar, glänsande paviljonger, dammar med lotusblommor, näckrosor och simmande svanar. Det sägs att den hyllade Kung Ashokas (304-232 f v t) liv tog en vändning efter ett vunnet, men mycket blodigt slag i östra Indien.
Förfärad av krigets grymhet ägnade han sig därefter åt att uppmana till fredligt leverne. Han kom även att syssla med landskapsplanering i den stora skalan. Genom hans försorg planterades långa alléer av banjanträd (Ficus benghalensis) längs viktiga vägar runt om i riket. Människorna fick också dungar av mangoträd att svalka sig i, örtagårdar anlades och man började skydda skogar.
Den romerske författaren Claudius Aelianus menade i början på andra århundradet att de indiska trädgårdarna överträffade de samtida persiska. Andra vittnesmål från 400-talet respektive 600-talet (buddhistiska pilgrimer från Kina) beskriver köksträdgårdar fyllda med grönsaker, frukter, kryddor och sockerrör och tempelträdgårdar där blommor skördades för ceremoniella ändamål.
På 1100-talet började islamska traditioner märkas av på den indiska subkontinenten, då den afghanska sultanen Muhammad av Ghor etablerade sig i norra Indien. Influenserna, välkända från mogulträdgårdarna på 1500-talet, känns lätt igen: Strikt planerade ytor, obligatoriska vattenkanaler som delar upp trädgården i fyra delar och höga murar som omger trädgården. Hit hör bland andra välkända Taj Mahal och trädgården kring Humajuns vackra palatslika grav i Delhi, som båda är med på Unescos världsarvslista och är välbesökta turistmål.
Läs mer | Sydasiens Nyårskalender 2025-2026
1 | Ett superexklusivt förhandsutdrag från Den väldigaste indiska matresan ∙ bokutdrag ∙ Zac O’Yeah
2 | Trädgårdshistoria i Indien – från heliga lundar till gröna tak ∙ reportage ∙ Karl-Johan Fabó
3 | Ayurveda är en hälsolära för alla – åtminstone i Indien ∙ essä ∙ Julia Wiræus
4 | Här skapas gröna oaser på hustak i storstaden∙ essä ∙ Jenny Wikström och Karl-Johan Fabó
5 | Följ med till Kumbh Mela – hinduismens megafestival ∙ bildreportage ∙ Mattias Löw
6 | Hazarer i Sverige: ”Kalla oss inte afghaner” ∙ essä ∙ Karin Fridell Anter
7 | Maktskifte och förändringar efter Gen-Z-protesterna ∙ reportage ∙ Henrik Schedin
8 | Yttrandefrihet och demokrati under attack i Bangladesh ∙ essä ∙ Anisur Rahman
9 | På språkjakt i Pakistans Norrland ∙ essä ∙ Henrik Liljegren
10 | Språkresan – eller att prata med tamiler om tamilska ∙ essä ∙ Johan Mikaelsson
11 | Om att förlora och att återerövra dhivehi ∙ essä ∙ Ijunad Junaid
12 | Drömbygget Gelephu Mindfulness City en verklig utopi ∙ reportage ∙ Alf Persson
