HBTQ-aktivist från Bangladesh beskriver förförjelse

Mir Abu Reyad
Mir Abu Reyad på besök i Sverige 2017. Foto: Privat
Beräknad lästid 3 minuter

Mir Abu Reyad är HBTQ-aktivist från Bangladesh. I sitt hemland är han hotad och förföljd på grund av sin sexuella läggning och han har flyttat nio gånger på grund av hot. Genom olika projekt arbetar han med policyfrågor kring rättigheter för HBTQ-personer i Bangladesh. Sydasiens Johanna Sommansson träffade Mir under hans Sverigebesök hösten 2017.

Blygt och eftertänksamt tittar Mir Abu Reyad under lugg till en början men jag möts av en allvarlig blick när vi pratar om hans situation. Han berättar att han sedan många år tillbaka är involverad i organisationer som lobbar för HBTQ-personers rättigheter i Bangladesh.

Som Senior Youth Link Associate på Bandhu Social Welfare Society i Dhaka arbetar han regionalt för att knyta ihop ett stödnätverk för målgruppen HBTQ. Syftet med uppdraget är att ett aktivt medlemskap i de lokala organisationerna ska leda till ökad kunskap om ett bredare mänskliga rättigheter perspektiv för medlemmarna.

Jag hade en nyckelroll i projekt Dhee, ett projekt vars syfte är att ta HBTQ-rättigheter till en högre nivå, och främja HBTQ-rörelsen. Projektet var ett initiativ sponsrat av Amerikanska Ambassaden och ”Boys of Bangladesh”, som är den största online-plattformen i Bangladesh.

Berätta om HBTQ-organisationerna i Bangladesh.
”2015 gick organisationerna Boys of Bangladesh (BOB) och Roopbaan (den första gaytidningen i landet) ihop med CREA som är en MR-organisation med feministiskt perspektiv baserad i Delhi. Tack vare samarbetet genomförde och designade vi en behovsanalys för landets HBTQ-community.

Undersökningen gick till så att 751 identifierade HBTQ-individer fick definiera vilka problem deras grupper står inför, vilka behov de har och hur de kan få stöd i sina problemställningar. Jag var en av dem som utförde undersökningarna och intervjuade och besökte då hela norra Bangladesh för att få en bredare förståelse för HBTQ-personer i mitt land.”

Före hatmorden på HBTQ aktivisten Mahbub Rabbi Tonoy och USAID arbetaren Xulhaz Mannan i april 2016, var klimatet relativt öppet för HBTQ-aktivism. Men efter dessa händelser var det många aktivister som flydde landet. Det finns numera bara en NGO, Bandhu Social Welfare Society kvar som öppet stödjer ”communityt”, de fokuserar mestadels på transgender-gruppen.

Vad är dina framtidsmål?
”Min erfarenhet som policy arbetare för ”HBTQ-communityt” i mitt land har lärt mig att verkligen se med öppna ögon vad det betyder att vara en katalysator för förändring, a changemaker. Arbetslivserfarenheten har gett mig en bättre känsla för mina mål och min kompetens. Jag har tre framtidsmål för de kommande tre åren:
1) Fortsätta lära mig och avancera inom området Mänskliga Rättigheter, tolerans och acceptans för ”HBTQ-communityt” i Bangladesh och på andra ställen.
2) Förbättra mina ledarskapsförmågor
3 Ta en examen i genusstudier

Kan du beskriva det politiska klimatet i Bangladesh?
”Bangladesh är ett muslimskt land. Homosexualitet är olagligt. Så om vi upplever hot, kan vi inte vända oss till polisen. Det saknas socialt stöd i samhället för min grupp. Avsaknaden av socialt stöd är ett stort problem. Situationen för homosexuella är skrämmande, då vi hotas öppet av terrorister, nekas skydd och är social utstötta.

Hur ser du på Bangladeshs lagstiftning för HBTQ-personers rättigheter?
”I Bangladesh är homosexualitet straffbart, baserat på en kolonial lagstiftning från 1860. Regeringen och säkerhetstjänsten har visat likgiltighet när det gäller HBTQ-grupperingarna och har inte stöttat och beskyddat dessa utsatta grupper när det har behövts.”

Vad är syftet med ditt Sverigebesök?
”Sverige är så progressivt när det kommer till HBTQ-frågor. Jag har fått möjlighet att utbyta erfarenheter med aktivister här. Jag arbetar nu med RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) och jag blev nyligen utvald att delta i projektet HIMSTAR som stödjs av UNICEF.

Läs mer | HBTQ-rörelsen i Bangladesh

Boys of Bangladesh
Bandhu Social Welfare Society
Roopbaan (den första gaytidningen i Bangladesh)

Johanna Sommansson

Johanna Sommansson var redaktör för Sydasien 2010–2019. Indolog i botten, med BA i Indologi och en MSc i Socialantropologi med flertalet fältarbeten i Indien, Sri Lanka och Nepal. Johanna brinner för mänskliga rättigheter specifikt funktionsrättsfrågor, jämställdhetsfrågor och HBTQIA++ frågor i Sydasien och i Sverige.