Författaren, filmskaparen och aktivisten Murshida Akter utsattes under flera år för hot och attacker i Bangladesh. I slutet av 2021 kunde hon lämna landet med sin man Reasat Hasan, som är filmskapare, fotograf och författare. Paret gavs en fristad i Danmark genom organisationen ICORN. Nu håller tiden på att rinna ut och 11 mars avgörs deras asylansökan.
Murshida Akter är poet, författare, filmskapare och aktivist för kvinnors rättigheter. Dessutom är hon ateist – och öppen med sin hållning. Precis som sin man. I Bangladesh är det inte bara kontroversiellt, utan direkt livsfarligt, särskilt för en person med ett ansikte som är känt bland allmänheten.
Det var efter många år av hot och upprepade attacker som paret i december 2021 kunde lämna Bangladesh, då Murshida fått en plats i Köpenhamn genom International Cities of Refuge Network (ICORN).
Hoten hade börjat runt 2014 med hatkommentarer i sociala medier. Det pågick under flera år och fortsatte med hot per telefon, där hon uppmanades att upphöra med sitt arbete.
Hon utsattes för flera attacker – som var ämnade att se ut som olyckor. Hon skadades, men klarade sig levande ur situationerna. I juni 2020 gjorde hon en polisanmälan. Myndigheterna vidtog inga åtgärder.
– Mitt problem är att jag är kvinna och konstnär som har kämpat för kvinnors rättigheter och för hbtq-rättigheter. Det bryter mot hädelselagarna, konstaterar Murshida Akter.
Hon var tvungen att ta till självcensur. Hon undvek att gå ut och lät bli att uttala sig offentligt och hon slutade att arbeta. Under covid-19-nedstängningen hotades Reasat av en maskerad man. Han uppfattade att mannen ville döda både Reasat och Murshida.
De senaste åren har de levt i säkerhet i Danmark. I stort sett. Men även under tiden i Danmark har Murshida tagit emot hot från extremister.
”Mitt problem är att jag är kvinna och konstnär som har kämpat för kvinnors rättigheter och för hbtq-rättigheter.”
De första två åren bodde de i Köpenhamn och kunde knyta band med lokala konstnärer. Några har försökt uppmärksamma fallet, men än så länge har inget kommit ut i medierna.
– Danmark är ett land som är som en välsignelse för oss. Vi är så stressade över att inte kunna vara fria som människor och konstnärer. Vi vill bidra till samhället. Det är vårt jobb.
Innan det tvååriga stipendiet genom ICORN skulle löpa ut i slutet av 2023 beslutade Murshida och Reasat att söka asyl i Danmark. Att återvända till Bangladesh var inget alternativ.
I det första beslutet avslogs ansökan med orden att ”Ni har Nobelpristagaren Dr. Yunus i interimsregeringen och attackerna är inte heller trovärdiga eftersom det inte finns några bevis”. De överklagade beslutet, som nu har prövats på nytt.
– Vi försöker vara positiva. Men det här ordet ”om” finns. Det kan bli så att de tar med oss och tvingar oss att återvända till Bangladesh, säger Murshida Akter.
Danska Pen och ICORN försöker att sprida kunskap om det egentliga tillståndet i Bangladesh, men medierna har inte visat något intresse. Mille Rode vid Pen har haft tät kontakt med paret.
– Vi har ju strikta regler för immigration. Det har också varit en diskussion om bangladeshiska studenter som har kommit i stort antal till universitet i Roskilde. Det skapade oro och kan ha haft en inverkan, förklarar Mille Rode.
”Vi försöker hjälpa dem och se om det kan finnas en öppning och en plats för dem, någonstans i världen”
Det borde inte spilla över på beslutet som rör Murshida och Reasat. Något som oroar är EU:s klassificering av Bangladesh som ett ”säkert land” (se faktaruta i slutet av artikeln).
– Vi försöker hjälpa dem och se om det kan finnas en öppning och en plats för dem, någonstans i världen, men det är svårt. Det är inte säkert för dem i Bangladesh. De skulle kunna åka till Nepal, men där är gränsen öppen från Bangladesh, konstaterar hon.
Även i Indien finns islamistiska extremister, så det är inget alternativ att vara där.
Det finns inga lediga platser inom ICORN, som har många sökande och få platser. Och i väntan på beslut på asylansökan har de danska myndigheterna tagit deras pass.
– Reser de någon annanstans så kan de inte komma tillbaka hit. Det är en riktigt svår situation. Jag förstår att de är rädda. Det är vi också å deras vägnar. Vi hoppas såklart att myndigheterna här kan säga att de får lov att vara kvar, säger Mille Rode.
Hon beklagar att det inte rapporteras mer om situationen i Bangladesh.
– Det målas upp en optimistisk bild. Den bilden delar inte vi. De islamistiska krafterna har fritt spelrum där nu.
Partiet Jamaat-e-Islami har tagit plats i parlamentet efter valet som hölls 12 februari. Partiet är i opposition med nästan en tredjedel av platserna. Under interimstyret med Dr. Mohammad Yunus som chefsrådgivare fick partiet klartecken att verka, medan det tidigare styrande partiet Awami League förbjöds att verka och deras medlemmar har förföljts, dödats och fängslats.
Sydasien söker representanter för Bangladeshs regering för en intervju kring de kritiska frågor som väcks från den del av diasporan som utgörs av författare, konstnärer och intellektuella.
Islamister som dömts för terrorbrott släpptes ur fängelserna. Nu har de inflytande i samhället. Det gör situationen prekär för de invånare som inte följer normen, inte bara konstnärer som agiterar för fri och rättigheter utan också landets religiösa och etniska minoriteter.
Murshida konstaterar att det är än mer extremt nu i Bangladesh än när de lämnade det 2021. Den allmänna attityden till kvinnors lika rättigheter har kraftigt försämrats och i praktiken gäller sharialagar på flera håll i landet.
Enligt Reasat och Murshida arbetar regeringspartiet Bangladesh National Party tillsammans med Jamaat-e-Islami och delar deras ideologi.
Tillvaron på asylboendet har varit långtifrån enkel. Eftersom paret kommer från ett ”muslimskt land”, som de förklarar det, så har de placerats på en flyktingförläggning där alla andra är muslimer, inklusive de som ansvarar för centret. Tillvaron har varit besvärlig, då paret inte följer de regler som islam påkallar. Det har gjort att de trakasserats av andra boende. De vet allt för väl vad det innebär att inte följa normen.
– Beslutet kommer 11 mars kring vad som ska hända med oss. Det blir livsfarligt om vi skickas till Bangladesh. Vi kan dödas direkt när vi landar. De här människorna är överallt, säger Reasat Hasan.
När Mohammad Yunus interimstyre kom till makten frisläpptes och fritogs mängder av fångar ur fängelserna. Det var personer som dömts för terroristbrott och för att ha dödat bloggare och journalister.
– Alla släpptes ut och de har beväpnat sig, säger Reasat Hasan.
Förstörelsen och våldet i landet har varit omfattande under och efter ”Julirevolutionen” 2024. Murshida Akter ger ett exempel, hur extremister grävde upp en död folksångares kropp ur graven och brände den.
– Det är så extremt, de säger också att de ska hitta alla konstnärer, ateister och människor med sekulära tankar. De ska hitta dem och döda alla, berättar Murshida Akter.
Dagstidningar som rapporterat om förstörelsen, mobbvåldet och våldtäkterna av kvinnor och barn har attackerats. I december attackerades och brändes redaktionerna vid den engelskspråkiga dagstidningen Daily Star och den bengaliskspråkiga Prothom Alo. Många beskriver nu Bangladesh som ett ”skräckland”.
– I stället för att gripa de skyldiga har journalister attackerats och många har fängslats, konstaterar Murshida Akter.
Hennes novellsamling Unstoppable Spring som publicerades 2023 behandlar teman som jämställdhet och social frihet – frågor som islamistiska grupper i Bangladesh uppfattar som stötande. I juni 2023 rapporterade hon att hon mottagit ett hatmeddelande och har av säkerhetsskäl avstått från att offentligt marknadsföra sitt arbete i Bangladesh.
– Det jag gör ses som ett brott. Det innebär en risk för att någon kan attackera mig. Jag är också en publik person, som författare, filmskapare och aktivist för mänskliga rättigheter.
Förståelsen för hur det verkligen står till i Bangladesh tycks begränsad.
– Myndigheterna här säger att jag ”kan åka till en annan stad och bo där, då kan du vara säker”, men det är omöjligt. Islamistiska grupper och extremister finns överallt, säger Murshida Akter.
Situationen måste förstås i ett sammanhang av åratal av hot mot yttrandefriheten i Bangladesh. Mest utsatta är författare, bloggare, journalister och aktivister som kritiserar religiös konservatism eller förespråkar sekulära eller feministiska perspektiv. Kvinnliga journalister och aktivister är särskilt utsatta för hot och våld.
Det är ett faktum att Akter är en offentliga profil och hennes arbete för kvinnors rättigheter är välkänt och att hon har hotats och attackerats. ICORN och Danish PEN menar att hon löper allvarlig risk för förföljelse om hon tvingas återvända till Bangladesh.
Hon, liksom hennes man, borde vara berättigade till skydd enligt FN:s flyktingkonvention, menar organisationerna. Asylskälen borde väga tungt i de här fallet. Men det går inte längre att veta, då många länder har andra prioriteringar.
– Vid senaste intervjun ifrågasattes det att jag hade attackerats och att vi borde ha haft bilder på de som attackerade, vilket ju är omöjligt att få i en situation då man är under attack, förklarar Murshida Akter.
Nu väntar paret bara på myndighetsbeslutet som ska komma 11 mars. Då får de veta vad som ska hända.
– Det blir livsfarligt om vi skickas till Bangladesh. Vi kan dödas direkt när vi landar. De här människorna är överallt. Många är mycket konservativa och följer sina regler. Det går inte att prata med dem. De har sagt till min svärmor att hon måste säga till om vi kommer till Bangladesh. De säger att vi är ”fiender till islam”, berättar Reasat Hasan.
De är tysta ett tag, innan Murshida Akter fortsätter.
– Som jag sa tidigare, så försöker vi vara positiva. Jag vill vara här och integreras i samhället och lära mig mer danska. Men det är alltid det där ordet ”om”.
Vad de ska göra ”om” de inte får vara kvar i Danmark vet de inte.
Fakta | EU klassar Bangladesh som ”säkert land”
EU har klassificerat Bangladesh som ”säkert”. Under 2025–2026 togs en EU-gemensam lista över säkra ursprungsländer, där Bangladesh ingår med Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien.
Det innebär att personer från dessa länder i allmänhet inte utsätts för allvarlig förföljelse eller risker. Asylansökningar från medborgare i dessa länder kan behandlas snabbare. Den sökande måste visa att just han eller hon löper en specifik risk, även om landet i allmänhet anses vara säkert.
Men Danmark avslår inte asylansökningar enbart för att ett land betraktas som säkert på EU-nivå. Landet har ett särskilt undanta (opt-out) från EU:s politik inom rättsliga och inrikes frågor, inklusive asylpolitiken.
Klassificeringen har kritiserats av människorättsorganisationer. Inte minst journalister, författare, konstnärer och normbrytare som uttalar sig politiskt står fortsatt inför allvarliga risker i Bangladesh.
Samtidigt har Danmark och EU vid upprepade tillfällen uttryckt oro över situationen för mänskliga rättigheter och tillståndet för yttrandefriheten i Bangladesh. EU-institutioner och internationella människorättsorganisationer har dokumenterat trakasserier mot journalister, författare, aktivister och människorättsförsvarare. Lagar inom exempelvis cybersäkerhet och antiterror, används också för att tysta kritiska röster.
I rapporter beskriver Amnesty International, Human Rights Watch och Article 19 hot, nättrakasserier, godtyckliga frihetsberövanden och våld mot personer som kritiserar myndigheter, förespråkar sekulära perspektiv eller arbetar för kvinnors rättigheter.
Inom Europa betonas vikten av yttrandefrihet och starka demokratiska institutioner. EU tar regelbundet upp dessa frågor i diplomatiska samtal med Bangladesh och stödjer initiativ som syftar till att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och civilsamhället.
Europeiska kultur- och människorättsorganisationer, som Danish PEN och International Cities of Refuge Network (ICORN), kan erbjuda tillfälligt skydd och internationellt stöd till författare, konstnärer och journalister som förföljs i sina hemländer.
