På TUR-mässan i Göteborg kan potentiella turister spana in och få information om tänkbara resmål. Indien och Sri Lanka finns på plats med stora montrar. Hur påverkas resandet av den internationella uppmärksamheten kring mänskliga rättigheter på ön vid Indiens sydspets?
Vid ingången till Gothia Towers, där TUR-mässan går av stapeln inne i Svenska mässan stora hall 21-24 mars står en medelålders dam och delar ut informationsblad på söndagsförmiddagen.
− Res INTE till Marocko, säger hon och sträcker fram ett papper.
På det ljusbruna papperet i valsedelsformat står samma uppmaning skriven och vidare: ”Marocko ockuperar Västsahara sedan 1975. 160 000 västsaharier bor i flyktingläger i Algeriet sedan dess.”
På andra sidan bladet skriver Föreningen Västsahara att ockupationen fortsätter trots hundratals resolutioner från FN. I Västsahara är förhållandena svåra. För västsaharierna präglas livet av att familjemedlemmar fängslas och misshandlas av soldater för att de sagt sin mening. Många är också undernärda. Frankrike som Marockos viktigaste allierade hindrar FN och EU att komma vidare i frågan.
Samtidigt är Marocko ett populärt resmål. Svenska researrangörer som Ving och Temaresor erbjuder resenärer paketresor till Marrakech och andra intressanta platser.
Turister kan hålla för öronen när de hör skrik från kända tortyrcenter i staden, eller så kan de berätta om det och verka för en förändring, kanske dela ut blad vid en resmässa.
Hur är det då med Sri Lanka, ön som är känd både som ett fantastiskt spännande resmål och en ö där grymheter begåtts under ett långt inbördeskrig och vars regering fått hård kritik de senaste åren? Inga aktivister ser ut att vilja få potentiella Sri Lanka-resenärer på andra tankar.
Inne i mässhallen finns en svensk sektion med utställare från Gotland, Dalsland, Astrid Lindgrens värld i småländska Vimmerby för att nämna några. Lite längre in skymtar de lite mer exotiska platserna. Jag går förbi Kubas välbesökta yta och montern där ”Incredible India” huserar.
Bakom Japan skymtar sedan Sri Lankas tredelade flagga, hissad högt upp, nära taket. Lejonet med svärd i tass är en symbol för det singalesiska folket. Svärdet riktas mot de två smala fälten, ett orange för öns tamiler och ett grönt för muslimerna.
I montern står representanter som självklart vill locka fler besökare till ön. Gäster i montern står lutade över färgglada broschyrer och kartor över ön. En av dem som arbetar i montern är Lakshmendra Dissanayake, diplomat och ekonomisk attaché vid Sri Lankas ambassad i Stockholm.
Mina frågor handlar inte om te, stränder, tempel, natur eller platser på ön som kan locka turister att göra den långa resan. Den inledande frågan handlar om Lonely Planets utnämning av Sri Lanka till det hetaste resmålet 2013.
− Vårt fokus, eller turistministeriets, låg egentligen på andra länder. Många besökare kommer från Indien och Kina. Att vi får den här uppmärksamheten nu kan göra att resandet från andra länder tar fart. Det kan bli det som får det att tippa över.
Han tror att svenskar följer trender. Om några börja åka kan fler följa efter. Enligt Dissanayake kom under 2012 en miljon besökare till Sri Lanka, de flesta från Indien, Kina och Tyskland. 13 000 svenskar hittade också dit. Apollo och Ving är några av de charterbolag som arrangerar resor. Ett problem Dissanayake ser för de svenska resenärerna är att det inte går direktflyg från Sverige.
Hur är det då med den negativa uppmärksamheten kring frågorna om mänskliga rättigheter, är det något som påverkar?
− De sakerna betyder en roll i den politiska sfären. Men jag jobbar i den ekonomiska sfären och vi märker inte så mycket av det där. Frukt importeras till Sverige från exempelvis Equador, även om det finns problem även där. Saker som händer i Genève påverkar politiskt, men det är inget som den vanliga resenären bryr sig så mycket om.
Kommer Sri Lanka att följa den nya FN-resolutionen?
− De kommer att göra allt som är möjligt. Vi har inget att dölja. LTTE var en av de farligaste terroristgrupperna i världen. Det fanns ingen annan möjlighet. De brydde sig inte om överenskommelser. De bröt mot dem. Till slut lämnade regeringen avtalet. De hade inget val. Landet höll på att förblöda. Och vi fick välja att hugga av oss ett finger för att överleva.
− Vi är inte som diktatoriska stater. Vi är öppna och transparenta. Man måste också ta in den politiska realiteten från varje land. I Sri Lanka finns alla religioner. De har funnits där hela tiden. Våra problem har aldrig handlat om religion. Det har varit etniskt. Toleransen har funnits i hundratals år.
Han säger att amerikanerna som arbetade med resolutionen mot Sri Lanka har gjort saker på ”sin egen bakgård”, de har sitt ”Gitmo” och har dödat många i Irak. Vi skandinaver har däremot en annan position att diskutera de här frågorna, anser Dissanayake.
Mycket har ändå förändrats till det bättre i Sri Lanka sedan kriget avslutades.
− Det sker inga bombexplosioner. Folk är inte rädda längre. Förut reste inte föräldrar i samma fordon. De ville inte ta risken att båda skulle dödas. Man kan se det i människors ansikten nu. De är avslappnade och glada. För oss är det stort. Självklart är mänskliga rättigheter viktiga. Vi har samarbetat inom alla dessa områden. Saker kommer att bli bättre i framtiden om fem-sex år.
Men att människor har avrättats …
− Så är inte fallet. Många utlänningar kommer också och de kan åka överallt. Men sådana händelser kan hända.
I alla krig.
− Ja. Men kom ihåg att vi hade att göra med den kanske dödligaste terroristorganisationen i världen.
Men även efter kriget har journalister försvunnit och mördats.
− Journalister kan bli mördade av andra orsaker. Det kan ske av personliga skäl. Jag är inte i den positionen att uttala mig om det.
25 journalister har mördats och inte ett enda av dessa mord är löst.
− Även i det här landet har polisen problem att lösa brott och kritiseras för det. Det är naturligtvis bra om brott kan lösas snabbt.
Sverige hjälpte Sri Lanka att bygga upp ett pressinstitut i Colombo.
− Ja, men man kan inte vänta sig att det ska fungera på samma sätt i Sri Lanka. Samtidigt kan alla besöka Internet. Ungefär 40 procent använder Internet på Sri Lanka.
Några sajter är blockerade…
− Ja, men det går att nå dem via proxy-servrar. Ingen kan kontrollera information idag. Människor kommer åt den ändå. Alla har en mobil. Nyheter sprids.
Det är inte som i Kina?
− Nej, nej. De har ju högteknologiska lösningar. Vi har inte alls de resurserna. Och även här finns det saker som inte kommer fram i pressen. Och om du ser på andra länder, som Singapore exempelvis, där finns ingen fri press. Varje land måste ha sitt system och utvecklas därifrån. Sri Lanka är fortfarande en demokrati, vi får välja vår ledare.
Men det är starkt militariserat i de norra delarna.
−I Kashmir i Indien är det också militariserat… Vi har en oro för att det kan ske en infiltration från Tamil Nadu. Politikerna i den södra delstaten i Indien använder det här för att höja sin egen känsla. Även i norr är de flesta lyckliga att LTTE är borta. De rekryterade 13-14-åringar. Det är en förbättring även för människorna där. Väst hjälper oss inte genom den här typen av aktioner. Sanktioner hjälper oss inte.
Efter det blodiga krigsslutet tappade Sri Lanka det så kallade GSP+, som tidigare gav Sri Lanka lättnader i handeln med de europeiska länderna. EU valde att dra in rabatterna på grund av obesvarade frågor kring mänskliga rättigheter. En konsekvens var att många arbetare i Sri Lanka förlorade sina jobb när textilfabriker lades ned.
Sri Lanka är beroende av omvärlden?!
− Om man spelar fotboll måste man spela enligt reglerna. Och det finns internationella regler för oss att följa. Vi är pragmatiska och inser det.
Frågan nu är hur matchen ska fortsätta. Vilket slutresultatet blir ligger till viss del i internationella samfundets och FN:s händer. Sri Lankas ledare har fått en passning. Frågan är vad de gör med bollen.
Researrangörer och resenärer kan väga in förhållanden för mänskliga rättigheter och välja andra resmål än Marocko och Sri Lanka. Eller så kan de välja att strunta i matchen, resa till ön och fokusera på stränder, sevärdheter och upplevelser.
