Halalcertifiering och buddhistisk extremism

 

Beräknad lästid 4 minuter

Den 4 februari var det helgdag här i Sri Lanka, då firas självständighetsdagen. Det är nu 65 år sedan Sri Lanka blev självständigt från Storbritannien. Tidningarna är översvämmande av nationalistiska inslag, stora hyllningsannonser till landet och presidenten Mahinda Rajapaksa. Men under den nationalistiska fasaden döljer sig en ny laddad konflikt. I några månaders tid har det förekommit protester mot landets muslimer, ledda av den buddhistiska organisationen, Bodu Bala Sena. Dessa buddhistiska aktivister har både protesterat mot att moskéer ligger på vad de menar är helig buddhistisk mark men på senare tid handlar det om försäljningen och framförallt certifieringen av halalprodukter.

En massiv spridning på sociala medier påstår att delar av försäljningen av halalprodukter på Sri Lanka går till terroristverksamhet, där bilder på Usama Bin Laden gärna används i samband med detta budskap. Bodu Bala Sena uppmanar till bojkott av muslimska affärer och halalcertifierade produkter.

Annan retorik som används på senare tid är demografi. I den senaste censusmätningen går det att läsa att muslimerna i landet har ökat med 1 %, detta används i retoriken mot muslimerna där man påstår att vid 2050 kommer Sri Lanka vara ett muslimskt land.

Nu ska Bodu Bala Sena lämna in en stämningsansökan mot den muslimska organisationen All Ceylon Jamiyyathul Ulama, som består av muslimskt religiöst lärda som bestämmer över halalcertifieringen.

Muslimska organisationer har likt Bodu Bala Sena svarat via sociala medier, men där har tongången varit annorlunda. De muslimska organisationerna och debattörerna har hållit en linje där de förespråkar nationell enhet och lägger stor vikt vid historien där de menar att den muslimska befolkningen under lång tid har levt sida vid sida med singaleserna utan att våld förkommit.

I ett land som drabbats av ett blodigt inbördeskrig sprider sig nu rädslan att denna konflikt ska få större proportioner både bland den muslimska befolkningen och i folk i allmänhet. Folk som jag talar med har olika uppfattningar om varför denna rörelse har fått fäste just nu.

Politiker bundna till regeringen tror att denna rörelse har fått fäste på grund av utländska intressen, Norge och USA nämns särskilt i deras teori, exakt varför dessa två länder skulle ha intressen är oklart, men en politiker (alla i detta reportage vill vara anonyma) jag talar med menar att Norge har intressen att ta över fiskeindustrin som till stora delar (på östsidan) är ett muslimsk traditionellt yrke.

Andra muslimska icke politiska debattörer menar att det är regeringen som ligger bakom denna rörelse. En av orsakerna till att regeringen ska ligga bakom protesterna mot muslimska intressen är att man tror regeringen vill åt muslimernas ekonomi för på sätt stärka den singalesiska nationalismen i landet.

En person som jag talar med som är högt uppsatt inom sin yrkeskategori (men hen vill inte ens att jag nämner vilken) säger att ”detta är utan tvekan ett verk som regeringen ligger bakom, deras intressen i att göra Sri Lanka till en teokratisk familjangelägenhet ligger högst på agendan”.

President Rajapaksa har även fått svidande kritik för att han inte ansågs ta tag i problemen med de buddhistiska extremisterna. En kritik han utåt sett tog på allvar då han i ett tal till nationen vid självständighetsdagen sa att ”skapandet av religiösa motsättningar i landet är detsamma som terrorism”, ett tal som förövrigt hölls på landets östra sida och hölls på tamil. Några större sympatier har han dock inte vunnit, det finns en allmän skepticism mot de styrande i Sri Lanka från minoriteternas håll.

Nu verkade ändå som de buddhistiska extremisterna har fått sin vilja igenom och att halalcertifieringen kommer att försvinna från landets produkter. Däremot kommer en halalcertifiering fortfarande finnas för dem som vill ha det på varor som expoteras. Men att certifieringen nu kommer att försvinna från landets produkter på grund av att en liten extremistisk grupp krävts så, är ett tecken på att minoriteter på Sri Lanka är särskilt utsatta och dessa verkar inte heller ha tilltro att regeringen skulle lösa detta problem.

En politiker jag talade med sa att ”än så länge har vi muslimer det väldigt bra i Sri Lanka, men om vi förlorar vår religionsfrihet då kommer vi att se en ny konflikt i detta land.”

Även om halalcertiferingen nu kommer att försvinna i Sri Lanka så tror jag att president Rajapaksa har för mycket att förlora om han inte skyddar den muslimska minoriteten i landet. Rajapaksas regering har starka band med stater i mellanöstern och dessa vill han behålla och att inte skydda sina muslimska medborgare ser inte bra ut. Det som oroar mig är att Bodu Bala Sena lär fortsätta sina krav att stävja muslimskt inflyttande och det ska bli intressant och se hur presidenten och de styrande kommer att hantera det.

Print Friendly, PDF & Email
Andreas Johansson

Andreas Johansson är filosofie doktor i religionshistoria och forskare vid Centre for Theology and Religious Studies vid Lunds universitet (LU) och senior lektor vid universiteten i Karlstad och Lund. Tidigare föreståndare för nätverket SASNET vid LU. Andreas har forskat i religiöst språk och symboler i icke religiösa organisationer i Sri Lanka och Maldiverna. I den dokumentära fotoboken ”Yakuza Tatoo” framträder hans fotointresse.