När Pakistan i fredags förklarade krig mot Afghanistan, var det en föraning om att mer skulle följa. På lördagen stod det klart att samtalen mellan USA och Iran ersatts av en riktad attack mot Irans styre. I Mellanöstern och i delar av Sydasien står två oförenliga idéer mot varandra: fundamentalism och demokrati.
Bilderna från Iran i januari var fruktansvärda. Bara 8-9 januari antas mellan 30 000 och 40 000 människor ha skjutits ihjäl på gatorna av den nu döde Ayatollah Ali Khameneis underlydande soldater, i bland annat det iranska revolutionsgardet. Lägg till detta hundratusentals skadade och över 50 000 fängslade.
Dödssiffrorna för denna våg av protester upprepades också av Ardalan Shekarabi (S) i SVT Agenda under söndagen, med en instämmande miljöminister Romina Pourmokhtari (L) intill sig – båda med rötter i Iran. Främst unga människor, men också äldre, som gått ut på gatorna runtom i det stora landet Iran och ropat efter frihet och demokrati dödades skoningslöst.
I Sverige finns runt 100 000 invånare med iranska rötter. De flesta har drömt om en förändring i Iran, att landet skulle bli en fungerande demokrati och att landets statsskick skulle vara sekulärt, alltså åtskilt från religion. Det har också de stora demonstrationerna i Sverige visat. Få har vågat hoppas och tro fullt ut.
Samtal har de senaste veckorna hållits mellan USA och Islamiska republiken Iran för att få fram ett stopp för Irans utveckling av kärnvapen. När delegationer som representerar länderna har mötts i Genève har Omans utrikesminister varit med och medlat. Fler samtal skulle eventuellt följa, men USA gav inga besked, enligt rapportering från BBC under fredagen.
Under lördagen kom den militära attack som många har räknat med skulle ske, förr eller senare. Det slutliga beslutet fattades av president Donald J. Trump.
Oavsett tidpunkten för attacken och det historiska skeendet är det uppenbart att det i grunden handlar om två idéer som omöjligen kan samsas i samma hjärna. Ingen med insyn förnekar att den teokratiska diktaturen i Iran under årtionden har sponsrat terror och hotat omvärlden. Det var med stöd från Iran som den terrorlistade organisationen Hamas genomförde de dödliga terroristattackerna i Israel den 7 oktober 2023. Detta innebar startskottet för kriget i Gaza.
Under veckan fortsätter det farligt höga spelet. Krigshandlingarna påverkar också säkerheten och resandet i och över regionen. Luftrum har stängts för passerande flygplan och med hotbilden i beaktande stoppas resandet till och från flygplatserna i Dubai, Abu Dhabi och Doha i Qatar, vilka fungerar som knutpunkter för resande till och från Sydasien och längre bort i Asien.
Vad väntar nu? Ett snabbt förlopp, med iransk kapitulation i utbyte mot amnesti för återstoden av de iranska ledarna förefaller inte troligt. Kan det ske en övergång till demokrati i Iran, efter ett övergångsstyre, eventuellt med den 1979 störtade shahen Mohammad Reza Pahlavis son, Reza Pahlavi. Shahen avled till följd av cancersjukdom i Kairo 1980. Sonen Reza Pahlavi, idag 65 år, har levt i exil i USA och ses som en ledare för demokratirörelsen bland exiliranier.
Eller finns risk för ett utdraget krig med stora insatser och mängder av dödade soldater och civila, så som skett i Syrien, Irak, Libyen och Afghanistan? Därom debatterar de som känner landet väl. Vad de är eniga om är att framtiden är oviss. De flesta bedömare räknar i nuläget med att en militär operation inriktad på att slå ut Irans möjligheter att skicka iväg missiler och drönare kommer att pågå under tre till fyra veckor.
Iran är en tröskel till Sydasien, genom gränsen till Afghanistan. Här har folkvandring i båda riktningar skett under alla år. På senare år har människor lämnat Afghanistan med Iran som antingen slut- eller mellanstation. Under 2025 tvingades många människor med rötter i Afghanistan lämna Iran efter att landets tolvdagarskrig med Israel i juni 2024.
Under shahen var Iran i ett järngrepp under ett diktatoriskt styre, enligt de flesta oberoende historieskrivningar om det var i Iran under monarkin. Efter att shahen störtades 1979 och Ayatollah Khomeini tog över följde en ny form av diktatur.
Den som har opponerat sig mot det iranska shiamuslimska styret har mötts av brutalt våld från regimens lojala styrkor. Hundratusentals människor har fängslats, torterats, dödats, tystats – genom avrättningar och i masskjutningar under de otaliga protester som hållits under årens lopp.
Och människor har flytt. I Sverige finns runt 100 000 människor med iranska rötter, som kommit till landet under de senaste 50 åren.
Ayatollan och regimen har också miljontals hängivna supportrar, som nu pratar om blodshämnd. Exakt hur stor andel av den 90 miljoner stora befolkningen i Iran som är för respektive mot regimen är omöjligt att säga. Frågan är om det kan tippa över åt något håll, då regimen fortfarande har militära maktmedel.
Ayatollah Khamenei är död, liksom flera av hans närmaste män, varav flera högt uppsatta militärer. De mellanösternkännare som uttalar sig i medierna har djupa veck i pannan när de målar upp olika scenarier. Frågan är om dessa slätas ut de kommande veckorna.
Med ens hamnade fredagens krigshandlingar längs gränsen mellan Pakistan och Afghanistan i glömska. Vad var det egentligen som hände där?
Klart är att Pakistan attackerade Afghanistan militärt med artilleribeskjutning i gränstrakterna och riktade flygattacker mot bland annat huvudstaden Kabul och Kandahar, där talibanernas högste ledare, Sheikh Haibatullah, antas ha befunnit sig.
Motivet bakom de pakistanska attackerna uppgavs vara de upprepade självmordsbomberna inne i Pakistan, där islamistiska extremister attackerat moskéer och dödat mängder av fel sorts muslimska trosbröder- och systrar. Upprepade attacker mot pakistanska militärinstallationer har utförts av den militanta islamistgruppen Tehreek-e-Taliban i Pakistan.
Enligt den pakistanska regeringen har attackerna i Pakistan skett med stöd från talibanregimen, som grep makten i augusti 2021. Det skedde när USA och allierade västländer till sist i hast övergav landet efter att de sedan invasionen 2001 hade försökt skapa stabilitet och försökt bekämpa talibanerna militärt och gett plats för ett demokratiskt styre i Kabul.
Efter att USA och Israel attackerat Iran lördag 28 februari 2026 och det bekräftades att Ayatollah Ali Khameini verkligen var död blossade våldsamma protester upp i Pakistan, bland annat i hamnstaden Karachi, där USA har ett konsulat. Hundratals pro-iranska demonstranter uppges ha rusat mot konsulatet och enligt Al-Jazeera ska minst tio människor ha dödats när pakistansk militär sköt skarpt för att försvara beskickningen.
Markstrider väntas ta vid i provinserna Sindh och Punjab, enligt en lång artikel i New York Times (av bland andra Zia ur-Rehman som skrivit för Sydasien). Den amerikanska ambassaden i Islamabad har uppmanat amerikaner som vistas i Pakistan till försiktighet och att undvika offentliga platser, exempelvis stora varuhus.
På ett annat plan (och på en annan plan) lär det inte bli något av de planerade mötena i cricket mellan Pakistan och Afghanistan. Matcherna skulle ha spelats 11, 13 och 15 mars i staden Mirpur i den del av Kashmir som administreras av Pakistan. I stället ligger nu andra typer av kraftmätningar och avgöranden i loppet.
I den sportsliga världen har iranska fotbollsspelare också uttryckt att de har svårt att se att Iran ska kunna delta när Fotbolls-VM avgörs i Nordamerika till sommaren.
I den politiska världen är det tydligt att två idéer åter ställs mot varandra. Där fundamentalistiska idéer slår rot och vill ha monopol över tankevärlden inom landgränser och med taggar och tentakler utåt och en obändig vilja att expandera i en fri omvärld skapas grogrund för terror och gränsöverskridande militära konflikter.
