Författaren och illustratören Rumana Husain har sedan 1980-talet utbildat barn kring det hårda tryck som planeten är utsatt för. Zofeen T. Ebrahim har pratat med henne om miljön, hennes projekt under pandemin och om den senaste boken.
Det är ingen enkel uppgift att hjälpa barn att förstå. Men den Karachibaserade författaren och illustratören Rumana Husain har i över tre decennier förklarat sambanden, ”ritat streck mellan luftföroreningar, plast, utveckling och belastningen på den levande världen”. Det genomsyrar alla hennes bilderböcker.
– Jag har alltid föredragit att skriva och tala om naturen, dess rikedomar; träd, djur, jorden och miljön, människans hänsynslösa utnyttjande av den, liksom vänskap, empati, fred, harmoni, inkludering, säger författaren till 60 böcker.
Nyligen har Husain engagerat sig för att uppmuntra barn att lära sig att uppskatta böcker och att läsa. Hon vill även återuppliva kulturen, att vuxna verkligen tar sig tid och sätter sig ner med barnen och läser. Barnböcker är avsedda att läsas högt.
Covid-19-pandemin tvingade alla att sakta ner och familjer kunde tillbringa mer tid tillsammans. Det var perfekt tajmning för Husains uppdrag. Barn och föräldrar kunde nu ta sig tid att tänka på den globala miljöförstörelsen.
Från mars till september 2020 laddade hon upp över 170 videor på Facebook, Instagram och YouTube. Hon gjorde detta från USA, där hon kom att spendera ”pandemitid” med familjen.
Förutom att berätta historierna i de egna böckerna väljer Husain ut böcker från barnbarnens bokhyllor. Där finns en blandning av gammal och samtida litteratur, från Arabian Nights (Tusen och en natt) till Shel Silversteins berömda bok The Giving Tree (Och trädet var lyckligt), men även poesi. Hon strävar efter att hålla sig nära de teman hon känner starkast för.
I vissa videor översätter hon engelska berättelseböcker till urdu, ”så att de blir bättre förstådda av barn i Pakistan”. Hon har börjat få meddelanden från en spirande fanklubb. Någon skrev att ”jag tillbringade hela natten med att se dig läsa dina historier …”. En annan: ”Ditt berättande är fantastiskt!”
Hon berättar att hon känner sig hedrad över att några av Pakistans intellektuella, inklusive pedagogen och lingvisten Arfa Zehra, har skickat henne långa videomeddelanden. Dessutom använder vissa skolor hennes videor för sina onlinekurser.
Miljötemat genomsyrar Husains arbete. Hennes första böcker Hasan ki Gali, som i översättning skulle bli ”Hasans gata”, om skräp och rena kvarter, och Kala Bhoot, som gav liv och personlighet till den allestädes närvarande plastpåsen, publicerades för över två decennier sedan – men deras budskap är lika viktiga som någonsin.
En av Husains tidigaste böcker handlade också om plastpåsar och deras påverkan påmiljön. Hon förklarade begreppet hållbar utveckling i boken Dr Akhtar Hameed Khan, om den pakistanska utvecklingsforskaren, mikrofinanspionjären och sociala aktivisten.
En tvåspråkig bok Khoo-Khoo-Khoo – The Hosting City handlade om överbefolkning, luft- och ljudföroreningar och utveckling av infrastruktur som lämnar för lite utrymme för djur och träd.
Rani and the Flood ingår i en serie med fyra tvåspråkiga böcker om landsbygdens byliv i Pakistan, med tjejen Rani som central karaktär.
Hennes verk firas både i Pakistan och internationellt. År 2014 vann hon det fjärde UBL-Jang Literary Excellence Award för Dr Akhtar Hameed Khan. Hennes prisbelönta bok om det röda mandelträdet, Laal Badam, har översatts till fem språk. Prerana och Laal Peela, som hon skrev tillsammans med den nepalesiska författaren Buddhi Sagar, fick pris som bästa barnbok i Nepal.
En annan fjäder i hatten är att hon redan på 1980-talet utvecklade en miljöläroplan för privatskolan C.A.S. i Karachi, där hon då var rektor. Klasserna tre till sex fick läroböcker och arbetsblad.
Förutom berättande på nätet publicerade Husain 2020 sin första e-bok (Amazon): Etienne and the Angry Dot, en berättelse om ett barn i lockdown, berättad på rim som ”bubblade inuti henne”. Familjen involverades i projektet.
– Särskilt min son gav några användbara bidrag och uppmuntrade mig också att publicera den på Amazon och min dotter Asma gjorde layout, säger hon.
Hennes treåriga barnbarn som bor i Paris gav henne inspiration till att skriva boken.
– Jag ville förklara för Etienne att viruset är otäckt och att det orsakar stor skada över hela världen, att vi måste vara försiktiga och vidta åtgärder för att skydda oss. Det kommer att gå över, men vi måste lära oss något av den här tiden.
Skriva i prosa skulle bli för ”mörkt och intensivt”
Att skriva i prosa var inte aktuellt, eftersom hon kände att det då skulle bli för ”mörkt och intensivt”. Genom att välja att skriva på rim hoppades hon kunna minska barns ångest samtidigt som hon tillförde ”försiktighet och mycket hopp”.
Hon ville också förklara för barn varför människor skulle röra sig mindre ute i samhället under lockdown, och att detta haft en i alla fall tillfälligt ”helande” effekt för planeten och miljön.
Husain betonar att hon inte ville ”predika moral för barnen” utan skapa böcker som är ”intressanta, roliga att läsa, opartiska och har subtila meddelanden”.
Baela Raza Jamil, grundare av barnlitteraturfestivalen i Lahore, säger om Rumana Husains författarskap:
– Hennes böcker är något helt annat än de läroböcker som våra barn tvingas läsa i skolan. Att läsa för nöje och livligt lärande är det vi strävar efter att främja, och det är detta Rumana är bra på och lyckas förmedla genom sina böcker och illustrationer.
Översättning: Johan Mikaelsson
Besök också The Third Pole
Artikeln publicerades ursprungligen av The Third Pole 20 september 2020. Sydasien har genom ett samarbete tillstånd att översätta och publicera artiklar från The Third Pole, som tar upp frågor som rör Himalaya och floderna som rinner därifrån. Sammantaget benämns området ”Den tredje polen”, vilket återspeglar dess betydelse för planeten.