Indiens högsta domstol har i februari 2026 slagit fast att menstruationshälsa är en konstitutionell rättighet. Ingen flicka ska behöva stanna hemma och gå miste om skolundervisning på grund av att det saknas en funktionell och säker toalett. Johanna Sommansson skriver på Internationella kvinnodagen att ”den indiska reformen borde ge ringar på vattnet i världen”.
I Indien tvingas fortfarande miljontals flickor stanna hemma från skolan när de har mens. Inte för att de saknar ambitioner eller vilja, utan för att skolorna saknar toaletter och rent vatten. Det är en tyst, men systematisk, exkludering. Och den börjar i puberteten.
När Indiens högsta domstol i februari 2026 slog fast att menstruationshälsa är en konstitutionell rättighet skickar det en tydlig signal. Denna reform påverkar i högsta grad alla skolor i landet.
Den som besökt offentliga toaletter i Indien vet hur olika de kan vara – indisk landsbygd och indisk storstad skiljer sig väsentligt. Nu reglerar lagen att alla landets skolor menssäkras och denna reform borde skapa ringar på vattnet när så många flickor i världen faktiskt har svårt att hitta en hygglig toalett i sin skolmiljö!
Domen är inte bara ett juridiskt genombrott – den är en påminnelse om något som borde vara självklart: Menstruationshälsa och trygga offentliga toaletter.
Den här reformen är enligt min mening intressant från så många vinklar. Reformen möjliggör att flickor utan ekonomiska medel får tillgång till bindor gratis i skolan. Den medför könsseparerade toaletter så flickor som går i blandade skolor kan känna sig trygga.
2014 gav Indiens högsta domstol transpersoner, även kända som ”hijras”, erkännande som ett tredje kön. Denna lagstiftning inkluderade att skapa separata toaletter för transpersoner i offentliga utrymmen så transpersoners rätt till trygga toaletter har redan säkrats sedan tidigare så detta medför inte att deras rättigheter äventyras.
Reformen innebär vidare att det ska finnas tillgång till rinnande vatten på alla skoltoaletter i landet. Ingen flicka i Indien ska behöva stanna hemma från skolan på grund av sin menstruation. Det finns även en miljöaspekt som vi får på köpet i denna reform – skolor ska tillgodose hygieniska metoder för sortering av mensskydd som också ska vara nedbrytbara – en vinst för miljön.
Slutligen vill jag hävda att denna reform breddar normen kring vem som kan ta sig in på toaletterna – nu ska alla skolorna ha tillgängliga toaletter! När domstolen kräver fungerande toaletter leder det ofta till standardhöjningar som inkluderar tillgänglighet för personer med normbrytande funktionalitet.
Domarna J.B. Pardiwala och R. Mahadevan har en rättighetsbaserad syn på problemet: ”Autonomi kan endast utövas meningsfullt när flickor har tillgång till fungerande toaletter, menstruationsprodukter, tillgång till vatten och kärl för avfallshantering.” Domarna flyttade ansvaret från individer till staten och uppmanar nu staten att göra menstruationshälsa tillgänglig för alla flickor.
Domstolen beordrar stater och unionsterritorier att säkerställa att varje skola har fungerande, könssegregerade toaletter
Domarna kallar uteblivna studier för ”menstruell fattigdom” och menar att menstruerande flickor hindras från att utöva sin rätt till utbildning med samma värdighet som sina manliga motsvarigheter, eller elever som har råd med hygienprodukter.
Domstolen beordrar stater och unionsterritorier att säkerställa att varje skola har fungerande, könssegregerade toaletter och utfärdar straffåtgärder för bristande efterlevnad. Staten kommer att hållas ansvarig om statligt drivna skolor inte följer reglerna, och privata skolor kan avregistreras om de inte efterlever kraven, enligt Health and Human Rights Journal utgiven av Harvard University (länk i faktaruta).
Menstruation är fortfarande tabubelagt i stora delar av världen. Det gör att flickor inte vågar be om hjälp och att skolor inte prioriterar frågan. Men nu har Indiens högsta domstol tagit skolflickornas fråga som intresseorganisationer och kvinnoorganisationer drivit i Indien på allvar. Och nu får de stöd av näringslivet.
Det finns ett kulturellt förankrat tabu kring mens som den multinationella aktören Tata Industries lyfte i sin kampanj på internationella mensdagen 2025 (länk i faktaruta). Tata Trusts stora sociala mediesatsning lanserades på Menstrual Hygiene Day 2025. Kampanjen använder kortfilmer och musik för att normalisera mens och bryta tabun. Den sprids brett på Instagram och andra plattformar.
Youth ki Awaaz är en de NGO-organisationer som arbetar med flickors rättigheter och de har särskilt betonat att domen synliggör den tystnad och skam som länge präglat menstruation i Indien (länk i faktaruta).
När flickor missar undervisning på grund av sin menstruationscykel skapas utbildningsklyftor som följer dem i livet. Att missa skoldagar under menstruation är vanligt, särskilt i indiska byar och att missa undervisningen varje månad påverkar flickornas framtidsutsikter.
Indiens domstol pekar på något viktigt: att menstruationshälsa inte bara handlar om produkter och toaletter, utan om att erkänna menstruation som en offentlig angelägenhet. När staten tar ansvar minskar stigmat. När rättigheter formuleras i lag blir tystnaden svårare att upprätthålla.
Domen visar också att förändring är möjlig. När menstruationshälsa erkänns som en del av demokratin, inte som en sidofråga, öppnas dörren för verklig jämlikhet och efterföljer principen om att alla medborgare ska ha samma möjligheter att delta i samhället på lika villkor.
Det är dags att fler länder följer Indiens exempel.
Fakta | Menstruationshälsa som rättighet
Vad har Indiens högsta domstol beslutat?
Att tillgång till menstruationshälsa och hygien är en del av rätten till liv, värdighet och kroppslig autonomi enligt konstitutionens artikel 21.
Varför är den här lagändringen viktig?
Den gör menstruationshälsa till en juridiskt verkställbar rättighet, inte en frivillig välfärdsinsats.
Vilka problem lyfts fram?
• Brist på könsåtskilda toaletter
• Otillräcklig tillgång till mensskydd
• Avsaknad av säkra avfallssystem
• Stigma och tabun kring menstruation
• Flickors frånvaro och avhopp från skolan
Vilka krav ställs på skolor?
Alla skolor måste ha fungerande toaletter, mensskydd och avfallssystem. Privata skolor som inte följer reglerna kan förlora sin registrering.
Hur påverkar bristande menstruationshälsa utbildning?
Flickor missar undervisning, halkar efter och riskerar att hoppa av skolan, vilket påverkar deras framtida möjligheter.
Läs mer | Källor och vidare läsning
Dignity, Equality, and Menstrual Health: A Constitutional Moment for India
Text av Suhana Raj på Health and Human Rights Journal.
How the Supreme Court turned menstrual hygiene into a constitutional right | The Indian Express
Artikel i The Indian Express (bakom betalvägg).
A full stop: On the top court, the right to menstrual health and | The Hindu
Artikel i The Hindu. Se också en video av The Hindu på Youtube.
Beyond National Girl Child Day: Are Menstrual Innovations Reaching Adolescent Girls In India?
Artikel av Supriya Behera i Feminism India
Tata Trusts Menstruation and Health | Tata Trusts
Tata Trust är företaget Tatas
välgörenhets- och samhällsförbättrande organisation.
Are We Still Living in The 19th Century? — Periods, Taboos, And Truth
Artikel av Ashvil Chauhan Youth Ki Awaaz – en stor plattform för ungdomar i Indien.
“More Than Just Periods: Understanding the role of communication and advertising in shaping and challenging menstrual stigmas in Urban India” Lund Universtity
Uppsats av Aditya Sen.
