I Sydasiens färska politiska undersökning har samtliga svenska riksdagspartier svarat. 2014 var det bara fyra partier som valde att svara på redaktionens undersökning om hur de resonerar kring regionen Sydasien. Detta kan vara en indikation på att intresset kring regionen från svenskt håll har ökat.
Många svenska företag etablerar sig i Indien och på senare år har även storföretag som H&M och IKEA etablerat sig i Indien, detta i kombination med att Indiens premiärminister Narendra Modi besökte Sverige under 2018 märks i de svenska riksdagspartiernas svar, Indien och till viss mån regionen som helhet ses som en viktig handelspartner framöver:
Indien är en viktig aktör på världsscenen och sedan länge en viktig samarbetspartner för Sverige på en mängd områden, till exempelvis inom teknik och vetenskap, försvar, hälsa, förnybar energihandel, stadsutveckling, innovation, miljö- och klimat. Samarbetet fördjupades ytterligare vid premiärminister Narendra Modis besök i Stockholm i april.
“Sverige och Indien har sedan decennier mycket goda relationer och så vill vi att det ska fortsätta. Indien är ett kärnvapenland och har en pågående konflikt med Pakistan. Vi anser att Sverige ska bidra på det sätt det går för avspänning, nedrustning och konfliktlösning. “ (S)
Indien är en stor och viktig tillväxtmarknad för Sverige och svenska företag. Möjligheterna inom en rad sektorer är stora de kommande åren vilket vi ser mycket positivt på. De tillväxtmöjligheter som finns behöver dock mötas av en förbättrad politik. Bland annat behöver Business Sweden ge Indien en högre prioritet i sin verksamhet. Indien har de senaste åren också visat ett ökat intresse för Sverige. Hösten 2017 genomfördes eventet ”Make in India” i Stockholm, och under våren 2018 besökte Indiens premiärminister Modi Sverige för att stärka banden mellan våra länder. Sverigedemokraterna ser detta som mycket positivt och är måna om att utveckla samarbetet mellan länderna ytterligare. (SD)
Asiens ökade betydelse i den globala ekonomin är en av de mest grundläggande och snabba förändringarna sedan millennieskiftet. Till exempel Indien har fått ökade möjligheter till inflytande och påverkan både internationellt och regionalt. Alla tjänar på att välståndet ökar och att den ekonomiska utvecklingen förstärks i andra delar av världen. (M)
Men även Sverige har att lära av dessa länder. Trots att Sverige är ledande i miljöfrågor och varken Indien eller Bangladesh har en särskilt miljömedveten politik släpper den gemene svensken ut mer utsläpp än någon annan invånare från dessa länder (UNSTATS 2014). Svenskar äter exempelvis 20 gånger så mycket kött som indier och konsumerar produkter till ett värde av 40 gånger det som nepaleser konsumerar. Vi behöver lära av varandra och sluta avtal som främjar demokrati, hållbarhet och frihandel. (L)
Samarbetet med Indien är brett och långvarigt. Biståndet avvecklades 2013 och idag har vi ett växande handelsutbyte och ett tydligt intresse för svenska företag som sysselsätter över 150 000 personer i Indien men även samarbete inom teknik och vetenskap, miljö och förnybar energi, hälsa och försvar. Indien är en viktig samarbetspartner i regionen (…) med Indien där det finns goda förutsättningar för ökad handel och teknikutveckling, dialog kring klimat. (C)
Sydasien är en region som har upplevt en stark tillväxt det senaste decenniet, men där arbetslösheten och fattigdomen fortsatt är hög. Dock är det naturligt att Sverige ingår olika typer av samarbeten och kontakter eftersom skillnaderna mellan dessa länder också är stora. Indien var till exempel under 2017 Sveriges 25:e största exportmarknad. (KD)
Även om Indiens konflikt med Pakistan nämns av ett av riksdagspartierna, (socialdemokraterna) så är det handel och Indien som en stormakt som nämns i störst utsträckning. Ett land som nämns än mer av de svenska riksdagspartierna är Afghanistan. Men till skillnad från Indien där handeln och utbyte av välstånd är i fokus, är fokusen på Afghanistan istället där den svenska militära närvaron och bistånd:
Sverige har på grund av sin närvaro i Afghanistan en särskild relation till landet. Vänsterpartiet har länge efterfrågat ett ökat fokus på civila och humanitära insatser i Afghanistan stället för militära. Vi ställer oss därför i stort bakom det samarbetsavtal om partnerskap och utveckling som finns mellan EU och Afghanistan. Däremot tar vi starkt avstånd från de delar som berör migration och det rådande återvändandeavtalet. (V)
Det finns utvecklingspotential i delar av relationerna, t.ex. önskar vi en positiv utveckling i Afghanistan för att i framtiden kunna gå vidare från bistånd och militärt bidrag till andra samarbeten. I dagsläget ligger tonvikten i det svenska engagemanget på långsiktigt stats- och fredsbyggande och politiskt stöd. (S)
Afghanistan är Sveriges största mottagare av bistånd. Men det bygger på ett gemensamt åtagande att leva upp till från båda parter. Här verkar vi ju för att stödja en fredlig och mer demokratisk utveckling. Även genom stöd till säkerhetssektorn. Men Sverige agerar även genom civilsamhället för att nå fram med utbildning och hälsa. Det är viktigt att fortsätta stödja rätten till utbildning och hälsa, inte minst för flickor och kvinnor. Afghanistan som är ett av världens fattigaste länder ligger inte minst biståndet till grund för mycket av våra länders relationer, vi måste också ha en dialog om mänskliga rättigheter och säkerhet inte minst. (C)
Sverige har sedan 2002 varit en del av den internationella militära insatsen i Afghanistan. Sverigedemokraterna anser att svensk trupp gjort en viktig insats i landet men att det nu är dags att avveckla det svenska engagemanget i RSM (Resolute Support Mission). Sverige har utöver den militära insatsen också gett ett omfattande bistånd till Afghanistan under flera år. Sverigedemokraterna är generellt sett positiva till bistånd och anser att ett klokt satsat bistånd kan hjälpa Afghanistan att utvecklas i rätt riktning. (SD)
Afghanistan är Sveriges största biståndsland, där vårt fokus är på att bidra till en demokratisk, fredlig och hållbar utveckling. Korruptionsbekämpning och jämställdhetsintegrering är andra viktiga delar. Vi har även bidragit till den internationella säkerhetsstyrkan (ISAF) 2015 bidrar till Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM. Detta arbete är viktigt för utveckling och för landets, men också regionens, säkerhetspolitiska utveckling. (MP)
Välstånd, demokrati och fredsprocess är i fokus i frågan om Afghanistan för de svenska riksdagspartierna, men det råder delade meningar om hur Sverige ska göra det nuvarande projektet Resolute Support Mission (RSM). Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ser helst en avveckling av instansen, andra partier verkar vara mer avvaktade i frågan i denna undersökning, förutom miljöpartiet som tycker RSM är viktigt för framtiden i Afghanistan. När de olika riksdagspartierna talar om de andra länderna i regionen är det samma tema som i fallet Afghanistan. Det är demokrati, jämställdhet och klimatfrågor som är i fokus:
Vänsterpartiet vill ha en rättvis och jämlik värld. Den internationella solidariteteten ligger till grund för allt vårt arbete globalt. Det innebär att samarbete med andra länder är en självklar del av vår politik. Hur ett samarbete kan och bör se ut varierar dock beroende på den specifika situationen i varje land. Det kan t.ex. handla om stöd till återuppbyggnad, demokratiutveckling och fackliga rättigheter, eller om handel, klimatprojekt, utbildning och forskningsutbyten. Grundläggande är dock att Sverige i allt sitt internationella arbete ska stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ska försvara FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna där mötesfrihet, organisationsfrihet, strejkrätt, yttrandefrihet samt allmänna, fria och hemliga val framhålls som nödvändiga beståndsdelar i ett demokratiskt samhälle. Men lika stor vikt ska läggas vid sociala framsteg och förbättrade levnadsvillkor. (V)
Samarbetet med Maldiverna sker främst genom EU som också förmedlar bistånd till landet. Det har skett en oroande utveckling i landet de senaste åren i en mer auktoritär riktning. Försämringar har skett såväl vad gäller rättssäkerheten, yttrandefrihet och tryckfrihet samt situationen för människorättsförsvarare och oppositionspolitiker. Maldivernas överlevnad hotas av stigande havsnivåer. Vi stödjer EU:s arbete för miljömässig hållbarhet och fattigdomsbekämpning. Förhoppningen är en positiv utveckling i demokratisk riktning och att världens länder enligt Parisavtalet jobbar vidare för att sänka världstemperaturen så att Maldiverna kan finnas kvar i framtiden. Sveriges kontakter med Nepal sker främst genom gemensamma initiativ inom ramen för EU och Sverige bidrar till FN:s och EU:s arbete i landet. Sveriges stöd till Nepal uppgick till drygt 90 miljoner kronor 2015 , bland annat genom World Food Program. Sverige och Pakistan har goda politiska förbindelser sedan många år. Sverige har bidragit med ett omfattande humanitärt stöd till Pakistan under de senaste åren. Stödet distribueras via FN-organ och enskilda organisationer och går framförallt till internflyktingar och offer för naturkatastrofer. Handelsutbytet mellan Sverige och Sri Lanka är relativt begränsat, men ökar i omfattning. Sveriges politiska relationer med Sri Lanka hanteras idag främst genom EU. Dialogen mellan EU och Sri Lanka spänner över ett brett spektrum av frågor såsom politik, mänskliga rättigheter, handel, bistånd, migration, miljö, och fiske. Vi anser att samarbetet med Sri Lanka genom EU ska fortsätta för att på olika sätt stödja landets tillväxt och utveckling. När de gäller Bangladesh består relationerna idag främst av ett relativt omfattande utvecklingssamarbete inom bl.a. hälsa och klimat och ett växande handelsutbyte. Drygt femtio svenska företag är aktiva i Bangladesh, som blivit en snabbt växande marknad för svenskt näringsliv. Bhutan har en mycket god relation och delar engagemanget för klimat- och miljöfrågor. Sverige är den största givaren (per capita) till Globala miljöfonden som driver flera miljö- och utvecklingsprojekt i Bhutan. Vi hoppas att relationen med Bhutan kommer att fortsätta i samma anda som tidigare. (S)
I Afghanistan och Bangladesh bedriver Sverige sedan länge ett stort utvecklingssamarbete. Kristdemokraterna står bakom att detta samarbete bör fortsätta för att främja demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstaten och ekonomisk utveckling. Våld mot kvinnor och religiösa minoriteter är ett annat problem i Sydasien. Sveriges engagemang för jämställdhet och kvinnors deltagande i alla delar av samhället bör fortsätta. Däremot anser Kristdemokraterna att även religionsfriheten bör få en större plats i svensk utrikespolitik. (KD)
När det gäller Bangladesh finns förutsättningar för en relation bl.a. kring bistånd, MR, utbildning, migration och klimat. Vad gäller Pakistan likaså MR, migration och klimatfrågor samt demokratiutveckling. Utbyte människor till människor t ex i form av turism är viktigt. Med Bhutan, Nepal, Sri Lanka måste vi särskilt via EU fokusera på MR, demokrati och klimatfrågor. Klimatfrågorna är naturligtvis särskilt viktiga i relationen med Maldiverna. Sveriges relation till Pakistan kan utvecklas inom flera områden, inte minst demokrati, MR och klimat. (C)
Liberalerna ser med oro över hur minoriteten Rohingyer i Burma förföljs och där många också har tvingats fly till Bangladesh vilket har föranlett Bangladesh att söka FN-medel för att ta emot flyktingarna. Vi anser att alla länder måste leva upp till sina demokratiska förpliktelser vad gäller behandling av minoriteter, inte minst i Indien som är ett land med stor mångfald. Liberalerna menar också att tamilernas rättigheter måste säkras när inbördeskriget har tagit slut. Vi menar att krigsförbrytare måste kunna ställas till rätta, exempelvis personer som var delaktiga i folkmordet i Bangladesh på 1970-talet men sådana tribunaler måste också leva upp till internationell standard för rättssäkerhet. (L)
Vi behöver utforma samarbeten utifrån de behov och förutsättningar som råder. I vissa länder handlar det fortsatt om stabiliserande åtgärder och fattigdomsbekämpning, i andra fokus på uppbyggandet av demokratiska institutioner och utbildning, eller handel och innovation. Vidare är utveckling är helt avhängigt hur potentialen hos kvinnor och tas till vara. Att kvinnor förvägras sina grundläggande fri- och rättigheter är ett av de största hindren för utveckling och tillväxt. I flera av länderna är det en lång väg dit. Det svenska biståndet ska verka för stärkandet av kvinnors politiska deltagande och inflytande, utbildning, kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt kvinnors säkerhet, inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel. I våra relationer med andra länder ska jämställdhet alltid vara prioriterat, och så även i Sydasien. (M)
Sverigedemokraterna är väl insatta i vilka förutsättningar som finns i Nepal, som trots en god potential till en stark ekonomi idag är ett av världens fattigaste länder. Då Sverige saknar ambassad i Nepal, önskar vi betona vikten av en förstärkt diplomatisk relation i landet. Svenska biståndspengar finansierar idag flertalet viktiga projekt i landet, delvis genom UNDP:s viktiga arbete . Från Pakistan har det de senaste åren kommit rapporter om hur landets strikta hädelselagar har slagit mot religiösa minoriteter, något som SD ser med stark oro på. Mot denna bakgrund anser Sverigedemokraterna att det är av yttersta vikt att Sverige visar sitt tydliga stöd för religiösa minoriteter i Pakistan samt inom ramen för FN och EU verkar för en fortsatt skarp kritik mot landets hädelselagar samt våldet mot religiösa minoriteter. (SD)
Sverige har även en lång tradition av att bedriva utvecklingssamarbete med Bangladesh. Vårt stöd inom hälsa och utbildning i landet har fört med sig betydande positiva effekter, även om fattigdomen fortfarande är mycket utbredd. På senare tid har svenskt bistånd även fokuserat på landets miljöutmaningar för att förbättra miljön, begränsa klimatpåverkan och stärka motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer. Vad gäller Pakistan har Sverige goda bilaterala, inte minst ekonomiska, relationer med landet som går långt tillbaka. Vi har bidragit med ett omfattande humanitärt stöd till Pakistan under de senaste åren, som distribueras via FN, framförallt till internflyktingar och offer för naturkatastrofer. Vi har uppmärksammat de relativt omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och övergrepp som förekommer i landet. (MP)
Riksdagspartierna verkar helt överens om att främja demokrati, mänskliga rättigheter och arbetet med klimatfrågor i regionen. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna sticker ut och poängterar att minoriteter och religionsfriheten bör värnas om i Sydasien, SD pekar särskilt ut de kristna minoriteterna i Pakistan som utsatta. Förutom Centerpartiet så är dock väldigt fåordigt om situationen för de muslimska minoriteterna i Sri Lanka och Indien som på senare tid har fått utstå förföljelser och trakasserier. Det skulle vara intressant att följa upp denna artikel om fyra år och se hur den svenska relationen till regionen Sydasien har blivit de kommande fyra åren.
Den stora skillnaden i denna undersökning jämfört med 2014 är att samtliga partier har valt att svara på våra frågor.
