Attacken i Pakistan tidigare i vår, då en väpnad grupp kapade ett tåg med 400 passagerare, placerade åter provinsen Baluchistan på världskartan. Väpnade uppror för självstyre har pågått i årtionden, men har eskalerat senaste året. Journalisten Zia Ur Rehman beskriver rörelsen för Sydasien.
Texten har uppdaterats 3 juni 2025 kl 16:50 med ett tillägg (de tre sista styckena).
Den 36 timmar långa belägringen av tåget som avgick från Quetta i Balochistan och med Peshawar i Afghanastan som slutdestination slutade i en strid där 31 passagerare och säkerhetspersonal på tåget dödades. Efter den pakistanska militärens aktion meddelades att samtliga 33 baluchiska upprorsmakare hade dödats och att 346 passagerare hade klarat sig undan med livet i behåll.
I en separat händelse dödades sju soldater när en bomb exploderade vid en väg. I ytterligare en attack riktade en kvinnlig självmordsbombare in sig på en paramilitär konvoj och en officer dödades och fyra soldater skadades. Vid ett annat tillfälle attackerades en skolbuss. Fordonet med omkring 40 skolbarn slets i stycken efter att en bomb exploderat. Åtta passagerare dödades, varav sex barn.
Dessa är de senaste i en serie attacker i Baluchistan, den oroligaste provinsen i Pakistan. De återspeglar en avgörande förändring i det etniska separatistupproret med mer avancerade och samordnade attacker på olika typer av mål.
Experter konstaterar att upproret, som inleddes i början av 2000-talet, har utvecklats från avgränsade, stambaserade rörelser och mindre attacker till större och mer organiserade operationer som leds av yngre och utbildade kadrer.
Fakta | Baluchistan och separatismen
Baluchistan gränsar till Iran och Afghanistan och har en lång kuststräcka i Arabiska sjön. Den är Pakistans till ytan största provins, samtidigt är provinsen med cirka 15 miljoner invånare i landet med 240 miljoner invånare den minst utvecklade. Provinsen är i sin tur indelad i 36 distrikt, varav Quetta med provinshuvudstaden och Gwadar med den stora hamnen är framträdande. Baluchiska och pashtu är de största språken.
Balucher har hemvist i Iran, Pakistan och Afghanistan. De flesta är sunnimuslimer. I Pakistan bor ungefär tio miljoner balucher, som också är Baluchistans största etniska grupp. I Iran bor fyra-fem miljoner balucher och ytterligare en halv miljon bor i Afghanistan. Såväl i Pakistan som i Iran upplever balucherna sig förföljda, då många har fängslats och försvunnit.
Konflikten kring Baluchistan har historiska rötter i khanatet Kalat, en region styrd av en khan, som formades 1666. Genom ett fördrag med Brittiska Indien blev Kalat självstyrande och vid självständigheten från Storbritannien 1947 förklarade den styrande khanen Kalat självständigt, men pakistanska styrkor tog över 1948.
Väpnade, baluchiska separatistgrupper antas ha flera tusen medlemmar. De kontrollerar inga landområden, utan smälter in bland befolkningen och utför attacker, för att sedan dra sig tillbaka till gömställen.
Bland grupperna är Baloch Liberation Army (BLA) störst och ingår i nätverket Baloch Raaji Aajoi Sangar (BRAS, Baloch National Freedom Network). Sammanlagt 14 baluchiska militanta grupper är listade som förbjudna terroristorganisationer i Pakistan. Enligt Global Terrorism Index, vilket sammanställs av Institute for Economics & Peace dödades 388 människor i samband med attacker från dessa grupper under 2024.
En del invånare i det multietniska Baluchistan stödjer idén om självständighet, samtidigt som många vill att provinsen ska fortsätta tillhöra Pakistan. Det finns inga officiella dödstal kopplade till de konflikter som separatistupproren har gett upphov till, men klart är att tusentals har dödats – soldater, militanta och civila
De islamistiska upproren som eskalerade efter det USA-ledda globala kriget mot terrorismen som inleddes efter attackerna i USA den 11 september 2001 är väl kända, inte minst den gränsöverskridande talibanrörelsen som rör sig mellan Pakistan och Afghanistan.
Baluchernas separatistiska uppror har till skillnad från de islamistiska upproren i Pakistan djupare historiska rötter som går tillbaka till Indiens delning 1947, närmare bestämt Kalat-statens anslutning till Pakistan i mars 1948.
Sedan dess har Pakistan upplevt flera etniska separatistuppror i Baluchistan. Upproren 1948, 1958, 1963 och på 1970-talet var kortlivade och begränsade till specifika stammar. Det nuvarande upproret inleddes i början av 2000-talet och är både varaktigt och av högre intensitet och med många dödsoffer som följd.
Inledningsvis riktade separatistgrupperna in sig på både säkerhetsstyrkorna och på invånare från Punjab, provinsen i Pakistan med störst befolkning. Punjab kritiseras ofta av övriga provinser för att den dominerar centralregeringen och militären och detta har också gett upphov till förbittring i Baluchistan.
Även kinesiska medborgare har blivit måltavlor, då kinesiska staten har gjort stora investeringar i provinsen, som senare också blev en länk i Beijings Belt and Road-initiativ (BRI). Separatister och upprorsmakare ser de kinesiska projekten, inte minst den stora hamnen i Gwadar, som symboler för en exploatering utifrån under statens inflytande.
Den senaste attacken mot kineser ägde rum i oktober 2024, då två kinesiska ingenjörer dödades utanför Karachis flygplats vid ett självmordsdåd utfört av Baloch Liberation Army (BLA), som är en av de mest framträdande separatistgrupperna.
I mitten av 2020 var upproret i Baluchistan avsevärt försvagat och attackerna var sporadiska. Militära operationer hade under åratal då slagit ned varje enskilt uppror, vilket orsakat interna sprickor mellan olika fraktioner av separatister.
Motståndet präglades av trötthet, samtidigt som covidpandemin var ett hot mot världshälsoläget. Statliga incitament bidrog då till att många militanta gav upp. Pakistan kunde hävda att en slutlig seger var nära.
En förnyad ökning av attacker under 2021 förde dock baluchernas uppror tillbaka i nyheternas rampljus. Det längsta och dödligaste upproret i Pakistans postkoloniala historia var inte över. Separatistgrupperna visade nu på mer sofistikerade metoder och förbättrad operativ förmåga och slog till med nya våldsaktioner.
Muhammad Amir Rana, som är chef för Pak Institute for Peace Studies (PIPS, länk), en tankesmedja för säkerhet baserad i Islamabad förklarar:
– Upproret har varat i över två decennier. Det drivs nu av hårdare politiska mål, som innebär en uppluckring av stammarna, ökat engagemang av utbildade unga samt att det fått en större geografisk och social plattform.
Till skillnad från tidigare uppror som krävde politisk autonomi och större kontroll över lokala resurser, drivs den nuvarande rörelsen av ett kompromisslöst krav på fullständigt oberoende.
Trots interna splittringar är de flesta etniska separatistgrupper överens om målet. Vissa fraktioner förespråkar till och med ett ”Större Baluchistan”, som skulle förena traditionella baluchiska territorier i Pakistan, Iran och Afghanistan.
Den här expansionistiska visionen har gjort att baluchiska separatister hamnat i konflikt inte bara med Pakistan utan även med angränsande länders regeringar.
Förverkligandet av den här större ambitionen är fortfarande osäker, men understryker den djupa känslan av alienation som råder bland balucher och i deras samhällena. Sannolikt är att den kommer att leda till ytterligare repression från staten. Experter pekar på att den här dynamiken kollektivt har hållit upproret levande, trots de omfattande operationer från den pakistanska staten och armén.
I oktober 2024 hade Pakistan förbjudit 82 militanta organisationer, varav minst 14 är baluchiska separatistgrupper som förespråkar självständighet. Flera, bland andra BLA är också listade som förbjudna terroristorganisationer av USA.
Brottsbekämpande myndigheter hävdar att upprorets decentraliserade karaktär gör att det förblir svagt och ineffektivt. Samtidigt menar experter det rakt motsatta, att avsaknaden av ett centraliserat styre ger flexibilitet, vilket gör det svårare för säkerhetsstyrkorna att helt slå ut rörelsen.
Ingen enskild fraktion i den baluchiska separatiströrelsen är helt dominerande, men vissa har gått samman i allianser, såsom Baloch Raaji Aajoi Sangar (BRAS, Baloch National Freedom Network). I mars tillkännagav BRAS planer på att intensifiera attackerna mot pakistanska säkerhetsstyrkor och infrastruktur, samt kinesiska intressen i regionen.
Bland grupperna i denna allians finns BLA som leds av den tidigare studentledaren Bashir Zaib, som också är den mest operativt och organisatoriskt aktiva ledaren inom BRAS. En annan BLA-fraktion är allierad med Herbyar Marri, en Londonbaserad stamledare som har gått i exil, men Marris grupp har inte samma styrka och inflytande som Zaibs fraktion.
Ett utmärkande drag för det nuvarande upproret är att stammarnas betydelse håller på att försvinna. Tidigare rörelser leddes av stamledare. Om ledarna gav order upphörde de stridande medlemmarna omedelbart med fientliga aktioner. Idag drivs rörelsen av ett yngre och urbant ledarskap från medelklassen. Ett exempel är just Zaib, som prioriterar ideologisk övertygelse framför stamlojalitet.
BLA har enligt bedömningar blivit djärvare och mer sofistikerade i sina operationer. Gruppens taktik inkluderar nu användning av så kallade improviserade explosiva anordningar (IED), raketattacker mot militära installationer och kidnappningar.
På senare tid har gruppen också använt sig av självmordsbombningar, en metod som traditionellt förknippas med islamistiska militanta extremister, som Tehreek-e-Taliban Pakistan (TTP) och den IS-anknutna gruppen ISKP (Islamic State Khorasan Province, förkortas ibland också ISIS–K), som opererar i Pakistan, Afghanistan, Tadzjikistan och Uzbekistan.
Vid sidan av TTP och ISKP rankas BLA nu bland de tio dödligaste terroristorganisationerna i världen, enligt Global Terrorism Index som publiceras av Institute for Economics and Peace (IPE). Gruppernas aktiva närvaro i Pakistan utgör en enorm utmaning för regeringen som arbetar intensivt med att bekämpa och förhindra terrorism.
Den i Islamabad baserade säkerhetsexperten Imtiaz Baloch har specialiserat sig på att studera väpnade uppror, inte minst det eller de som pågår i Baluchistan.
– Upproret har omvandlats och innefattar nu specialiserade enheter inom BLA, som Majeed-brigaden, vilken utför självmordsattacker samt en särskild underrättelseavdelning. Den här strukturella utvecklingen har möjliggjort mer komplexa och samordnade operationer. Detta innebär betydande utmaningar för Pakistans säkerhetsstyrkor, säger Imtiaz Baloch.
Samtidigt har den sociala oron i samhället ökat och den syns i form av sociala rörelser som organiserar protester, sittdemonstrationer och manifestationer som pågår en längre tid.
Personal inom säkerhetstjänsten framhåller att baluchiska separatistgrupper har varit skickliga på att dra nytta av oroligheter och offentliga protester i Baluchistan. Grupperna har tjänat på den allmänt rådande känslan, att balucher ser sig om offer. Missnöjet bland lokalbefolkningen och allmänhetens stöd har gjort det lättare att få nya rekryter.
– Separatistgruppernas förmåga att smälta in i lokalsamhällena och verka från provinsens oländiga terräng gör dem svåra att bekämpa, säger en säkerhetstjänsteman baserad i Quetta, som inte är behörig att uttala sig officiellt för media.
Under 2024 ökade det som kan klassas som terroristaktiviteter i Baluchistan avsevärt. Det räknades till 84 procent fler attacker i provinsen jämfört med året innan. Sammanlagt 202 incidenter under 2024 resulterade i 322 dödsfall och 534 skadade, enligt den årliga säkerhetsrapport från PIPS. I jämförelse dödades 229 personer under 2023.
Attacker från militanta, väpnade grupper i Baluchistan ökade med 119 procent, där separatistgrupper – främst BLA – utförde 171 attacker med 261 döda och 412 skadade som resultat. Attackerna har blivit alltmer sofistikerade och samordnade, och riktar sig mot säkerhetspersonal, civila och icke-baluchiska arbetare, inklusive gruvarbetare och människor som reser mellan provinser och inom provinserna.
Trots eskaleringen är pakistanska tjänstemän fortfarande, åtminstone utåt sett, optimistiska om att upproret som pågått i årtionden håller på att närma sig sitt slut. I ett tal vid två separata evenemang i Quetta i maj 2025 jämförde Baluchistans chefsminister Sarfraz Bugti det pågående separatistupproret i Baluchistan med kurdernas nyligen avslutade uppror i Turkiet, där PKK kommit överens med den turkiska regeringen om att lägga ned vapnen:
– Samtidigt som separatiströrelsen i Kurdistan nu är över, förutser jag att det så kallade upproret i Baluchistan också kommer att ta slut. Baluchistans folk har beslutat att de inte kommer att tillåta att en ideologi påtvingas genom en gevärspipa.
Bugtis uttalande kom kort efter att det förbjudna Kurdistans arbetarparti (PKK) formellt tillkännagav att organisationen skulle upplösas och innebära slutet för en fyra decennier lång väpnad kampanj som har resulterat i över 40 000 dödsfall.
Pakistanska myndigheter har aldrig påstått att det finns några direkta kopplingar mellan PKK och baluchiska upprorsgrupper. Säkerhetsanalytiker har bara pekat på ideologiska och operativa likheter – särskilt mellan PKK och BLA.
– Hänvisningar till kurdiskt motstånd förekommer ofta i BLA:s propaganda. Det finns en tydlig ideologisk inspiration, även om någon direkt koppling inte existerar, säger experten Baloch.
I augusti 2024 utlöste universitetsstudenten Mahel Baloch en sprängladdning vid ett paramilitärt läger i Balochistans Kalat-distrikt och visade att hon ville offra sitt eget liv. BLA tog på sig ansvaret och kallade henne ”Zilan Kurd”, en hyllning till PKK:s första kvinnliga självmordsbombare, Zîlan.
Analytiker varnar dock för att dra direkta paralleller mellan de två rörelserna. Viktiga strukturella och politiska skillnader gör att baluchernas uppror i Pakistan skiljer sig från det kurdernas i Turkiet.
– PKK hade en politisk gren med representation i det turkiska parlamentet, och dess ledning var i turkiskt förvar – faktorer som i slutänden underlättade förhandlingar och demobilisering, säger Sabir Hussain, en baluchisk studentaktivist som stöder separatiströrelsen.
– I Pakistan saknar däremot förbjudna militanta grupper som BLA all form av politisk legitimitet eller institutionell representation.
Under 2025 kan frågan om balucherna är villiga att fortsätta den väpnade kampen för ett separat Baluchistan eller lägga ned vapnen och anta en mer kompromissinriktad linje få ett svar.
BLA och ett fåtal andra separatistgrupper har konsekvent krävt självständighet från Pakistan. Etablerade etniskt baluchiska politiska partier, såsom Balochistan National Party och National Party, kräver i stället större provinsiell autonomi och en rättvis andel av naturresurserna i regionen. Partierna vill arbeta för sina mål i konstitutionella kanaler, parlamentariskt deltagande och påverkan genom fredliga protester.
Under den senaste tidens eskalering av spänningarna mellan Pakistan och Indien utfärdade BLA 11 maj ett uttalande där de bad Indien om utökat stöd genom en offensiv mot Pakistan från västfronten.
Gruppen uttryckte vidare en vilja att fungera som Indiens ”praktiska och militära arm”. Inga konkreta bevis styrker att det finns kopplingar mellan New Delhi och BLA, men sådana uttalanden ger viss trovärdighet åt Islamabads långvariga anklagelser om att Indien stöder baluchiska separatister inne i Pakistan.
Översättning och bearbetning: Johan Mikaelsson
Läs också | Novell av Sajid Hussain
I novellen ”Exilen är en sjukdom” som publicerades i Sydasien nr 2 2022 beskriver Sajid Hussain, med rötter i Baluchistan, sina känslor inför att leva i exil. Han avled i Uppsala 2020. Texten inleds med följande mening:
”Historien om min landsflykt började den där olycksaliga dagen när ett otursamt intresse för litteratur kom över mig.”
Det kan nämnas att Sajid Hussain 2015 grundade nättidningen Balochistan Times.
