Utdraget utbrott av denguefeber i Pakistan

Myggor kan sprida virus
I tropikerna kan myggor av sorten aedes aegypti sprida farliga virus, bland andra dengue. Foto: Sansonovski /Shutterstock
Beräknad lästid 8 minuter

Antalet insjuknade i denguefeber i Pakistan har legat på höga nivåer de senaste månaderna och många behöver sjukhusvård. Parallellt med coronapandemin debatteras hur myggorna som sprider dengueviruset ska bekämpas. Kanske kan en ”mirakelbakterie” få ta kål på virus?

Sarah Tajammal, 23, kände sig allt sjukare samtidigt som hon fick hög feber och drabbades av extrem trötthet och kräkningar. Det visade sig att hon hade fått denguefeber.

Hon bor i Lahore, en stad i provinsen Punjab i östra Pakistan som har rapporterat allt fler fall av sjukdomen. Fler än 11 000 nya fall av denguefeber hade konstaterats i provinsen i början av november och antalet har fortsatt stiga. Sjukhusen rapporterar att patienterna nu är så många att en del har blivit placerade på bårar i korridorerna.

Sarah Tajammal säger till IPS att hon kan ha fått sjukdomen hemma eller i samband med att hon besökte en trädplantering med sitt jobb. Samtidigt hade hon tur – efter några dagar började febern sjunka och nu börjar hon känna sig helt återställd igen.

Men hon kommer att vara mycket försiktig den närmaste tiden och göra allt hon kan för att undvika de myggor som sprider sjukdomen.

– Jag kommer att undvika att vara ute fram tills att det blir så kallt att myggorna dör, säger hon.

Det första fallet av denguefeber i Pakistan rapporterades så sent som 1994. Men det kom att dröja ytterligare elva år innan den första epidemin inträffade, i staden Karachi. Sedan dess har epidemier drabbat flera av landets provinser. Just nu är även mångmiljonstaden Karachi hårt drabbad.

– Det kommer hela tiden nya patienter med denguefeber. Sjukdomen tycks ha tagit över efter covid-19, säger Naseem Salahuddin, chef för avdelningen för infektionssjukdomar vid Indus-sjukhuset i Karachi.

De som har milda eller måttliga symptom skickas hem igen. Men enligt Naseem Salahuddin är dödligheten hög bland de patienter som utvecklar allvarliga symptom och söker vård för sent.

I mitten av oktober höll en grupp omtänksamma människor i Hyderabad en aktion för att informera om de högst reella riskerna med denguevirus. Foto: Asianet-Pakistan /Shutterstock

Hon säger att sjukhusen i Karachi just nu klarar att ta hand om de flesta som insjuknar – men menar att det finns en risk för att situationen kommer att förvärras.

– Eftersom det inkommer allt fler patienter som är allvarligt sjuka riskerar sjukhusen att bli överbelastade, varnar Naseem Salahuddin.

Att sjukdomen spridits till flera delar av landet tyder Enligt Erum Khan, professor i mikrobiologi, på att den myggart som sprider sjukdomen har lyckats anpassa sig till nya klimatområden. Hon säger att utvecklingen dessutom kan ha drivits på av klimatförändringarna och en ökad urbanisering

– Antalet allvarliga fall har ökat. Samtidigt har myndigheterna agerat osammanhängande och utan några långsiktiga strategier, säger Erum Khan.

Många experter menar att myndigheterna i landets städer måste satsa större resurser på att rensa upp bland sopor och andra utrymmen där stillastående vatten gör det möjligt för mygglarver att frodas.

Återkommande utbrott av sjukdomen visar att de strategier som används just nu inte fungerar

Samtidigt menar virusexperten Ijaz Ali, vid Comsats-universitetet i Islamabad, att myndigheterna inte har tagit till sig kunskaper från andra länder om hur myggorna bäst bekämpas. Han betonar att de återkommande utbrotten av sjukdomen visar att de strategier som används just nu inte fungerar.

Farligt vatten – lekkammare för mygglarver
I små vattensamlingar kan mygglarver frodas och myggorna som kläcks kan flyga ut och smitta människor med denguefeber. Foto: Soorachet Kheawhom /shutterstock

Myndigheterna fortsätter att bekämpa myggorna med hjälp av besprutning i städer över hela landet och har med tiden också blivit bättre på att vårda personer som drabbas av denguefeber.

Men Ijaz Ali menar att myggorna i allt högre grad har blivit resistenta mot de besprutningar som enligt honom snarare är att betrakta som en ”kosmetisk” åtgärd.

Han anser att myggorna i stället måste bekämpas med en kombination av kemiska preparat och mekaniska så kallade myggfällor – samt biologiska metoder.

Ijaz Ali har under många års tid argumenterat för en teknik som går ut på att föda upp och sedan släppa ut stora mängder hanmyggor som har blivit genetiskt modifierade för att se till att deras avkommor dör innan de blivit färdigutvecklade.

Att myndigheterna hittills inte har godkänt denna metod har enligt honom lett till att problemen med denguefeber bara har fortsatt att förvärras. Detta trots att det enligt Ijaz Ali har genomförts flera lyckade försök med genmodifierade myggor i bland annat länder som Malaysia, Brasilien och Australien.

Andra experter lyfter samtidigt fram riskerna med att släppa ut genetiskt modifierade myggor i naturen. Enligt Rana Safdar, landets generaldirektör för sjukvårdsfrågor, skulle detta kunna få flera oönskade effekter – nya sjukdomar som kan spridas av myggor och ekologiska skador.

Zofeen T. Ebrahim /IPS

Läs mer | Dengueviruset – och mirakelbakterien

Sjukdomen förekommer, enligt Världshälsoorganisationen WHO, i drygt 110 länder. Över hälften av världens befolkning lever i geografiska områden som gör att de riskerar att smittas. Ett stråk vid ekvatorn som spänner över Sydasien, Sydostasien, delar av Sydamerika och Afrika är epicentrum för spridning av dengueviruset.

Årligen insjuknar cirka 100 miljoner människor och upp till 400 miljoner smittas. Många märker inte av några symptom alls, men cirka fem procent får allvarligare symptom. Av dessa dör ungefär 40 000.

Så sent som på 1970-talet bedömdes sjukdomen finnas i nio länder. Ett antal faktorer har gynnat viruset, som klassas som en ”förbisedd tropisk sjukdom”. Den uppkommer i nya varianter. Större spridning med lokala utbrott sker med några års mellanrum.

Den som insjuknar gör det 3-14 dagar efter smittotillfället, oftast efter myggbett. Viruset farligt för barn och kan drabba friska barn hårdare än svaga barn. Virus kan också överföras vid blodtransfusioner och transplantationer.

Sjukdomen varar vanligen ett par dagar och upp till en vecka. Symptomen utgörs av feber, värk i muskler och leder (därav smeknamnet breakbone fever, ”benknäckarfeber”) och röda, kliande mässlingsliknande utslag, på huden (sjukdomen beskrivs ingående och systematiskt i artiklar på Wikipedia på svenska och engelska).

Allvarligare fall, som är relativt sällsynta med tanke på hur många som smittas, kan ge hemorragisk feber eller blödarfeber, som ger blödande sår, lågt antal blodplättar – och ”denguechock”, som kan leda till farligt lågt blodtryck och död.

Bland dem som får allvarliga symptom riskerar upp till 2,5 procent att dö. När adekvat sjukvård finns att tillgå för patienter dör cirka en procent.

Myggor kan sprida virus
I tropikerna kan myggor av sorten aedes aegypti sprida farliga virus, bland andra dengue som kan ge denguefeber. Foto: Sansonovski /Shutterstock

Den viktigaste förebyggande åtgärden på ett personligt plan är att undvika att bli myggbiten – myggmedel, moskitnät och klädsel kan ge visst skydd. På samhällets plan handlar det om att begränsa livsutrymmet för myggorna och att informera om riskerna.

Ett vaccin finns, men används begränsat på grund av att det inte är särskilt effektivt. Det bedöms också vara farligt för vissa grupper och är dessutom dyrt. Forskning kring nya vaccin går långsamt framåt.

I studier, som gett upphov till optimism bland forskare som kallar wohlbachia en ”mirakelbakterie”, enligt BBC, då den visat sig effektiv i att begränsa spridning av denguevirus och minska antalet sjukhusinläggningar. Den ger sig på myggan och minskar dess förmåga att sprida inte bara dengue, utan även fler andra allvarliga virussjukdomar. Försök genomförs i bland annat Indonesien och kan potentiellt användas världen över.

De senaste åren har det skett flera allvarliga, större utbrott av denguefeber i Sydasien, bland annat i Bangladesh i juli 2019.

Myggan som vanligen sprider denguevirus, men själva inte påverkas, kallas Aedes aegypti på latin. Den är lömsk, då den även sticker dagtid – helst människor, vars hud är lättare att tränga igenom. Den håller gärna till i små vattensamlingar i tätbefolkade områden. Klimatförändringar och resande har bidragit till att viruset spridits.

Det finns en särskild dag för att uppmärksamma dengue, nämligen 15 juni. Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC listar aktuell smittspridning av dengue.

Från Pakistan har det under november kommit rapporter om en ny, mystisk virussjukdom som ger liknande symptom som denguefeber, men som inte ger positiva testsvar för dengue, rapporterar The Telegraph.

/Sydasien

Nyhetsbyrån IPS

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் Українська Українська اردو اردو