Urfolk i Bangladesh i protest för rätten till mark

Urfolk i Bangladesh i protest
Ett lokalt urfolk i distriktet Tangail protesterar för markrättigheter. Foto: Rafiqul Islam /IPS
Beräknad lästid 5 minuter

Urfolk i ett skyddat skogsområde i Bangladesh protesterar mot att de kan nekas rätten att nyttja sina traditionella marker. Tidigare i veckan uppmärksammades FN:s internationella dag för världens urfolk.

Basanti Rema, som tillhör ursprungsbefolkningen garo, fick sin bananodling i Madhupur-skogen fälld av skogsmyndigheterna. Hon säger att det var ett hårt slag. Hennes bananer odlades på en mindre yta i skogen, men enligt myndigheterna låg den på mark som numera skyddas av skogsmyndigheten.

Hon är långt ifrån ensam om sin upplevelse. Många som tillhör olika urfolk i distriktet uppger att de har blivit av med sina traditionella markområden.

– Konflikter om mark har varit vårt största problem ända sedan myndigheterna deklarerade att ett stort område i Madhupur-skogen hade utlyst som ett särskilt skyddat område. Det innebar att våra samhällen på våra förfäders mark nu hotas, säger Jonajetra, som tillhör en av de grupper som bor i skogen, till IPS.

Enligt honom har skogsmyndigheterna riktat falska anklagelser mot urfolken om att de fäller skyddad skog.

För drygt fem år sedan meddelade Bangladeshs skogsdepartement att Madhupur-skogen skulle tillhöra ett särskilt skyddat område.

Urfolk protesterar i Bangladesh
Protest i Tangail tidigare i veckan mot markrofferier. Foto: Rafiqul Islam

Även Eugin Nokrek, ordförande för urfolksorganisationen Joyenshahi Adivasi Unnayan Parishad, anklagar myndigheterna för att komma med falska anklagelser mot befolkningarna i skogen.

– Om vi vill bygga ett nytt hus och plocka ner det gamla så går myndigheten in och motarbetar oss. Om vi vill plantera bananer eller ananas på mark som tillhör oss men ligger i träda, så motsätter sig myndigheterna det, säger Eugin Nokrek till IPS.

Befolkningarna har bott i skogen i flera generationer – men saknar formella markrättigheter. Samtidigt har skogsmyndigheten inlett satsningar för att återta områden som använts som jordbruksmark – vilket i sin tur har fått urfolken att befara att de ska berövas sina traditionella områden.

– Vi är så nära från att bli vräkta från våra förfäders marker, det kan komma att ske när som helst, säger Eugin Nokrek, som även han tillhör minoritetsfolket garo.

Tidigare var ungefär hälften av skogarna i området, som ligger i distriktet Tangail och består av drygt 120 000 hektar, skyddade. Men enligt de lokala skogsmyndigheterna har skyddsbehovet med tiden ökat eftersom en stor del av skogen med tiden har fällts och stora markområden har utsatts för så kallade markrofferier. Något som enligt myndigheterna har fortsatt.

Mohammad Jahirul Haque vid skogsmyndigheten säger till IPS att de därför kommer att fortsätta sina insatser med att återta tidigare skogsområden. Samtidigt betonar han att det inte finns några planer på att vräka urfolken från skogen, och att man kommer att respektera deras traditionella områden.

Urfolk har levt i dessa områden i många generationer

Sanjeeb Drong, ordförande för en organisation som företräder Bangladeshs ursprungsbefolkningar, säger att Madhupur-skogen juridiskt ägs av landets skogsmyndigheter. Samtidigt menar de lokala urfolken att skogen är deras traditionella område där de levt i många generationer.

Och även om Bangladeshs nuvarande regering uppges vara inriktade på att respektera urfolkens rättigheter, finns det en utbredd rädsla bland befolkningarna om att tidigare händelser ska återupprepas.

Enligt Eugin Nokrek blev många familjer vräkta från Madhupur-skogen så sent som under 2007 och 2008. Han menar att de riskerna finns kvar, inte minst om landet får en ny regering.

– Det är vi som bor i skogen och vi kräver nu att få rätten till den mark där vi har bott i flera generationer. Vi vill ha juridiska dokument så att ingen har rätt att vräka oss, säger han.

Det skulle även innebära att befolkningarna får rätt till kompensation, om staten är intresserad av att överta mark.

Sanjeeb Drong menar att regeringen bör tillsätta en kommission i syfte att se till att minoritetsgrupperna erkänns sina markrättigheter.

År 1956 valde den dåvarande regeringen att utlysa Madhupur-skogen till en nationalpark, och delar av ursprungsbefolkningen förflyttades från sina områden. Enligt Sanjeeb Drong hade lokalbefolkningarna då redan förlorat sina rättigheter till marken – främst beroende på att mäktiga intressen hade övertagit flera områden.

Sanjeeb Drong menar att fabriker och andra anläggningar på senare år har byggts upp i skogen, och att detta har kunnat ske med hjälp av förfalskade tillstånd.

Även Mohammad Jahirul Haque vid skogsmyndigheten uppger att inflytelserika personer övertagit stora områden i nationalparken, men att myndigheterna med tiden fortsatt att återta denna mark.

Rafiqul Islam /IPS

Läs mer | FN-dag för urfolk och situationen i Bangladesh

Tidigare i veckan, 9 augusti, uppmärksammade FN Internationella dagen för världens ursprungsfolk. ”Lämna ingen efter – upprop för ett nytt socialt kontrakt” var temat för 2021. Läs mer på un.org.

Enligt FN:s uppskattning tillhör 476 miljoner människor (motsvarande 6,2 procent av befolkningen på jorden) i fler än 90 länder ett urfolk. FN har också fattat en särskild resolution för att stärka rättigheterna för urfolk och inrättat ett permanent FN-forum för frågor som rör rättigheter för urfolk.

Värt att notera är att när FN-resolutionen för urfolk antogs i FN:s generalförsamling 2007 var det 144 länder som röstade för och endast fyra mot – Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA. Ytterligare 11 avstod, däribland Bangladesh.

I Bangladesh arrangerade Sanjeeb Drong, generalsekreterare för Bangladesh Indigenous Peoples Forum (BIPF), ett webinar för att uppmärksamma FN-dagen för urfolk. Tidningen Daily Star i Bangladesh uppmärksammade webinariet i en artikel och lyfte fram att över 100 000 människor som tillhör ursprungsfolk i landet har drabbats av nyfattigdom under pandemin.

/Sydasien

Inter Press Service News Agency

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو