Strandsatta migrantarbetare och svaga myndigheter

Militärpolis bevakar att utegångsförbudet upprätthålls vid en annars högtrafikerad korsning i Pulchowk, Kathmandu.
Foto: Corey O'Hara, Shutterstock.

Coronaviruset drabbar även Nepal. Än så länge har få personer blivit smittade, men den nepalesiska befolkningen är orolig och har ifrågasatt myndigheternas kapacitet. Landets ekonomi kommer att ta en hård smäll, men redan utsatta personer kommer drabbas värst.

Nepal hade satsat hårt på kampanjen Visit Nepal 2020, en kampanj som skulle öka turismen i landet. Men redan i februari var turistkvarteren i Katmandu tomma, och omvärldens reserestriktioner och rädsla har förvärrat situationen. Nu står alla gator tomma på grund av den allmänna karantänen som myndigheter har infört.

Tur i oturen är att turismens högsäsong inträffar först i maj, så få utlänningar hade hunnit ta sig till Nepal och sprida viruset. Andra länder i regionen har fått viruset på grund av turister. I skrivande stund har fem fall av covid-19 bekräftats, varav en har tillfrisknat. Då viruset inte har spridits i någon större utsträckning i landet, drabbas nepaleserna främst ekonomiskt och av oron som situationen innebär.

Den 24 mars införde landets myndigheter allmän karantän, och befolkningen tvingas stanna hemma till den 7 april. Vilket givetvis drabbar alla. Främst drabbar det den stora delen av befolkningen som lever på sin dagliga lön i den informella sektorn. Gatuförsäljare, byggarbetare, busschaufförer och annan servicepersonal som är helt beroende av sitt lilla dagliga tillskott i hushållsekonomin. Detta är ju givetvis ett universellt problem som drabbar hela världens servicepersonal, men i länder som Nepal är marginalerna och besparingarna ännu mindre bland låginkomsthushållen.

I länder som Nepal är marginalerna och besparingarna ännu mindre bland låginkomsthushållen.

Några dagar innan, den 20 mars, stängdes gränsen för inresor, även för nepalesiska medborgare. Myndigheterna meddelar att gränsen kommer att vara stängd till den 15 april. För att vara ett fattigt land är nepaleser väldigt mobila, då en stor andel av landets unga reser utomlands för att arbeta. 2019 utfärdades över 200 000 tillstånd att arbeta utomlands, och 28 procent av Nepals BNP består av hemskickade pengar.

Att gränsen stänger påverkar flera tusen nepalesiska medborgare som befinner sig i Sydostasien eller Gulf-länderna för att försörja sina familjer.

Nu när dessutom många migrantarbetare förlorar sina jobb då världsekonomin drabbas, är de fortfarande fast i utlandet utan inkomst. Det är dyrt att resa utomlands för jobb, då inte bara flygbiljetter kostar utan även tillstånd och avgifter från mer eller mindre legitima arbetsförmedlare. Många arbetare blir skuldsatta och måste först jobba av sin skuld innan de har råd att skicka hem pengar. Nu när många förlorar jobbet och inte får resa hem kan konsekvenserna bli stora för Nepals hushåll och migrantarbetare.

Dessutom lever många migrantarbetare trångbott och är oroliga för att bli smittade. Migrantarbetarna lever under svåra förhållanden ofta hårt kontrollerade av sina förmän. Kathmandu Post rapporterar att det har förekommit fall då nepaleser har tvingats gå till jobbet trots att länder har infört karantän. Nepalesiska organisationer som jobbar för migrantarbetares sak, kräver nu ett hjälppaket även för nepaleser som jobbar utomlands, då de tillför en betydande del av landets BNP.

Nepal har nyligen blivit en federal stat med sju regioner. Det är ett försök att decentralisera makt och myndigheter från Katmandu till hela landet. Däremot så har inte regionernas kapacitet byggts upp tillräckligt. Kunskapen eller resurserna finns fortfarande inte utanför Katmandu för att hantera något så omfattande som covid-19-pandemin. Det innebär att landet fortfarande är beroende av internationellt stöd.

Vad händer om viruset skulle sprida sig ut på landsbygden där kvalitén och tillgången till vård är låg?

Vad händer om viruset skulle sprida sig ut på landsbygden där kvalitén och tillgången till vård är låg? I södra Nepal finner man en slättmark som kallas Terai och som kanske är allra minst förknippat med det annars bergiga landet. I Terai är fattigdomen utbredd, landsbygden är tätbefolkad och flera utsatta grupper, som ursprungsbefolkning och minoriteten Madheshi, bor där. Grupper som redan är diskriminerade på arbetsmarknaden och med låg utbildningsnivå. Om viruset skulle ta sitt grepp om regionen skulle det troligtvis få förödande konsekvenser.

Nepals myndigheter har fått hård kritik för hur de har hanterat krissituationer tidigare. Förra året drabbades Nepal av ett utbrott av denguefeber vilket inte myndigheterna var rustade för. Jordbävningen 2015 är ännu ett exempel på myndigheternas handfallenhet. Då nådde utländska hjälparbetare fram tidigare än den inhemska krisberedskapen. Både Kina och Indien har erbjudit hjälpinsatser för att minska smittspridningen, men hittills har nepalesiska myndigheter tackat nej.

Istället har regeringen skapat ett ekonomiskt stödpaket som ska underlätta för befolkningen i karantän. Till exempel ska matpaket distribueras till dem som lever under fattigdom, löner till personer som jobbar inom den formella sektorn ska betalas ut under den nuvarande hinduiska månaden Chaitra (21 mars – 20 april), och i samma månad ska personer som jobbar inom den informella sektorn bli befriade från att betala hyra. Om detta stödpaket kommer att införlivas och efterföljas återstår att se.

Det går ju inte heller att sia om hur detta kommer att sluta eller när det kommer att sluta. Hur som helst är det klart att många kommer att drabbas och redan marginaliserade personer kommer att drabbas hårdast.

Henrik Schedin
Henrik Schedin

Henrik Schedin är skribent och en av två redaktörer för Sydasien. Hans fokusområde är sociala rörelser i Nepal, och har rest till Nepal regelbundet sedan 2012. Henrik har en magisterexamen i globala studier från Göteborgs universitet och har en bakgrund i antropologi och utvecklingsstudier.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkivet