Muslimska kvinnor i Indien utsätts för näthat

Muslimsk kvinna protesterar med ljus mot sexuellt våld
En kvinna i Kolkata vid en protest 2019 mot trakasserier och våldtäkter i Indien. Foto: Papai /Shutterstock

Många muslimska kvinnor i Indien utsätts för grova angrepp på internet och våld mot muslimer har ökat de senaste åren. I sociala medier är tonen ofta avskyvärd. Även daliter och kristna drabbas av näthat. Bland minoriteterna är tilltron till polis och rättsväsende låg.

Arfa Khanum Sherwani, redaktör vid den indiska nyhetssajten The Wire, säger till IPS att kvinnor som tillhör minoriteter och samtidigt uttrycker åsikter som sticker ut löper en särskilt stor risk att utsättas för näthat.

Själv har hon liksom många andra kvinnliga journalister blivit utsatt för grova hot efter att ha ifrågasatt den politik som förs av landets styrande hindunationalistiska regering. Men det faktum att hon dessutom är muslim gör situationen än värre. Hon säger till IPS att många högersinnade i landet placerar människor i fack, och förväntar sig att de ska agera i enlighet med detta.

– Muslimska kvinnor ska klä sig och tala på ett visst sätt, eller kanske inte tala alls. När en muslimsk kvinna har en åsikt som inte stämmer överens med deras stereotyper svarar de med nätbaserat våld, säger hon.

Arfa Khanum Sherwani menar att målet med attackerna är att hennes journalistiska arbete ska överskuggas av hennes religiösa tillhörighet.

För två år sedan uppmanade flera FN-experter indiska myndigheter att omgående erbjuda skydd åt författaren och journalisten Rana Ayyub, efter att hon utsatts för en hatkampanj på nätet som inkluderade hot om att hon skulle mördas och utsättas för gängvåldtäkter. Hennes kontaktuppgifter publicerades på nätet där det också refererades till hennes muslimska bakgrund.

I takt mer att allt fler indier har blivit uppkopplade har de sociala medierna blivit en allt viktigare mötesplats för personer som tillhör landets minoriteter, där de har kunnat göra sina röster och erfarenheter hörda. Men det har också medfört ett ökande näthat, som i första hand riktas mot kvinnor. Vilket i sin tur skrämmer många.

”Jag får ofta höra att jag borde flytta till Pakistan och blir hotad med att bli våldtagen”

En annan som drabbats är den muslimska poeten och sociala aktivisten Nabiya Khan, 24.

– En del kallar mig för en obildad terrorist, medan andra säger att jag ska ta av mig min huvudduk innan jag börjar tala om några sociala orättvisor. Jag får ofta höra att jag borde flytta till Pakistan och blir hotad med att bli våldtagen på de mest fruktansvärda sätt, berättar hon.

Ett annat problem som även kan drabba personer som inte befinner sig på sociala medier är de fejkade uppgifter som sprids om minoritetsgrupper. Vid sidan av muslimer drabbas även daliter och kristna.

År 2013 spreds exempelvis en fejkad video som påstods visa hur hinduiska pojkar blev brutalt mördade av en muslimsk mobb. Efter att en politiker från ett högerextremt parti delat filmen fick den snabbt stor spridning och utlöste upplopp i staden Muzaffarnagar, där många muslimska kvinnor utsattes för våldtäkter.

Sju år har gått sedan dess, men hittills har ingen av förövarna ställts till svars.

Flera internationella organisationer har varnat för det näthat som sprids i Indien.

Protest den 16 februari 2020 i Kolkata mot de nya, skärpta medborgarskapslagarna som slår mot den muslimska minoriteten i Indien. Lagändringen gav ett höjt tonläge när grupper i samhället ställdes mot varandra, vilket ledde till demonstrationer och våld mot muslimer. Papai /Shutterstock

FN:s särskilda rapportör om minoriteters rättigheter, Fernand de Varennes, säger till IPS att det hat som riktas mot kvinnor som tillhör minoriteter är särskilt oroande. Han varnar för en utveckling där en ”normalisering av hatiska uttalanden på sociala medier” kan göra det mer accepterat för en del att angripa kvinnor som tillhör ”föraktade minoriteter”.

Det finns inga särskilda lagar i Indien för att hantera nätbaserade hot, men experter påpekar att de existerande lagarna egentligen är tillräckliga – om de bara tillämpas på rätt sätt.

Samtidigt påpekar Arfa Khanum Sherwani att hon inte polisanmäler de hot hon drabbas av eftersom hon inte har tillräckligt stort förtroende för de rättsliga myndigheterna. Hon säger att detta delvis beror på att hon i egenskap av muslim befarar att hon inte kommer att tas på tillräckligt allvar.

Mariya Salim /IPS

Inter Press Service News Agency
Inter Press Service News Agency

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو