Kvinnor över hela världen förenas på internationella mensdagen

Selvi går igenom de olika stegen i menscykeln. Foto: Jenny Svensson
View Gallery 5 Photos
Selvi går igenom de olika stegen i menscykeln Foto: Jenny Svensson.
Elizabeth pratar mens med kvinnor i en fokusgrupp i ett slumområde.
Nikki på Eco Femme berättar om att hon jobbar på Eco Femme för att hon vill stärka kvinnor. Foto: Jenny Svensson
Skratt spred sig bland kvinnorna när mensinformation från Selvi varvades med frågor och diskussion. Foto: Jenny Svensson
Selvi berättar om hur tygbindorna är bra för både hälsa och miljö. Foto: Jenny Svensson
Selvi går igenom de olika stegen i menscykeln. Foto: Jenny Svensson
Beräknad lästid 6 minuter

J ag befinner mig i byn Garikaiyur i Tamil Nadu, södra Indien. Blommiga tygbindor skickas runt bland kvinnorna som samlats för att få information om mens och sex. Mens är ett tabubelagt ämne globalt och det är därför viktigt att skapa rum där kvinnor känner sig trygga att prata om mens. Internationella mensdagen har grundats för att uppmärksamma att mens är kopplat till hälso-och jämställdshetsproblem runt om i världen och att det är viktigt att bryta tystnaden kring ämnet.

– Mens är ett område som det normalt inte pratas om, säger Selvi Nanji, hon är en av de anställda på organisationen Keystone Foundation som åker ut till byar och skolor runt om Kotagiri och leder samtal om intimhygien med kvinnor från ursprungsbefolkningen.

Selvi startar informationssamtalet med att prata om menstruationscykeln. Hon håller upp en bild på en livmoder. Kvinnorna viskar till varandra och småskrattar. Bilden på livmodern följs av fler bilder för att steg för steg se vad som händer i kroppen under hela menstruationscykeln. Hon pratar om allt från hur flytningar ser ut under ägglossning till mensvärk och när chansen att bli gravid är störst.

Förbättra hälsan under mens. När Selvi frågar om vad de använder för mensskydd är det vanligt att hon får som svar att de använder en och samma sanitetsbinda under hela dagen. Många har inte pengar att köpa fler bindor. Att använda en sanitetsbinda under så lång tid är något som i sin tur kan påverka kvinnors hälsa.

– När vi hade möte i en by så insåg kvinnorna att bindorna bidrog till hälso- och miljöproblem. En kvinna berättade att hon hade fått irritationer på huden som troligtvis kom från bindorna hon använde, säger Selvi.

Kvinnorna som sitter bredvid mig på marken känner och klämmer på de olika tygbindorna som skickas runt. Tygbindan är, till skillnad från sanitetsbindor, återanvändbar och är en del av Keystone Foundations samarbete med organisationen Eco Femmes projekt Pads for Sisters.

– Många byter till sanitetsbindor och det är inte bra för varken hälsa eller miljö. Vi tänkte att tygbindor kan vara bra att jobba med i vårt område eftersom vi arbetar med kvinnor från ursprungsbefolkningen, säger Selvi. Hon förklarar att Pads for Sisters riktar sig till att stärka marginaliserade kvinnor och att de kan köpa dem till reducerat pris som inte kostar mer än några få sanitetsbindor.

Stärka kvinnor globalt. I staden Auroville, utanför Pondicherry, har organisationen Eco Femme sitt kontor. När jag går in genom grinden möts jag av kvinnor som sitter i en ring och diskuterar tygbindor.

– Vi vill göra det tillgängligt för alla och sammanlänka kvinnor i olika länder i världen, oavsett skillnader och social status.

Vi har alla mens! Jag ser det som ett universiellt empowerment, säger Nikki Venkatesan som arbetar på Eco Femme.

Även Nikki kommer in på tabut kring mens och menar att det finns en tystnadskultur kring ämnet och att tabun även kan vara knutet till traditioner och kultur.

– Vi slåss mest mot vad som är skadligt för kvinnors hälsa, säger Nikki och tillägger att en måste respektera kulturer och traditioner men att genom kommunikation kunna skilja på vad som är hälsosamt och inte.

Brist på toaletter. I staden Coimbatore ska Keystone Foundation, precis som i Kotagiri, starta samtalsgrupper och information om mens för att förbättra kvinnors hälsa. Inför uppstarten genomför de fokusgrupper för att ta reda på vilken kommunikation och information som behövs. Jag får följa med Elizabeth på en av hennes fokusgrupper om Mens och kvinnlig hygien.

– akka, akka, säger min kollega Elizabeth Prasanna och kikar in genom en dörr i en by som räknas till Coimbatores slumområde.

Akka betyder syster på det lokala språket tamil. Kvinnan kommer ut ur huset och vi frågar om hon har tid för att delta i fokusgruppen. Hon säger ja och efter en stund har flertalet kvinnor samlats runt om oss och samtalet kan börja.

Slumområdet vi besöker består av 70 hushåll, varav endast tre har en toalett kopplat till sitt eget boende. Tillgången till en ordentlig toalett är också något som påverkar kvinnornas hygien under mens. Enligt statistik från FN har 60 % av världens befolkning, 4,5 miljoner människor, ingen toalett hemma eller har en som inte hanterar avfallsprodukter på ett säkert sätt.

Elizabeth berättar för mig att de kvinnor i fokusgrupperna som inte har tillgång till toalett säger att det är svårt för dem att utföra sina behov utomhus när de har mens. De får gå upp tidigt på morgonen när det fortfarande är mörkt för att ingen ska se dem.

Tillgång till information. Tabun kring mens är ett genomgående tema under mina samtal och även Elizabeth återkommer till ämnet. Hennes mål är att förbättra och stärka kvinnors hälsa genom tillgång till information.

– Jag tror att de små samhällena har mer sociala tabun kring mens än urbana områden. Elizabeth

Även om vi många gånger tänker att de urbana områdena inte har tabu, så har de det. På landsbygden får kvinnor inte lika mycket uppdateringar om nya saker för att kunna hantera hälsan under menstruation, säger Elizabeth Prasanna som leder fokusgrupper i områden utanför Coimbatore.

Hon fortsätter och säger att hon själv hade svårt att prata om mens när hon var ung och att hon nu efter att ha arbetat med det känner sig stärkt och vill stärka andra kvinnor samtidigt som det kommer ta lång tid att bryta tabun kring mens.

– Först och främst måste vi tänka på den äldre generation som för över tabum på den nya generationen. När den äldre generationen inte tänker att mens är tabu så kommer den yngre generationen kanske se det mer på ett avslappnat sätt och det kommer påverka deras hantering av hygien under mens.

Elizabeth radar upp ett antal restriktioner unga tjejer har under mens. När hon gjort en fokusgrupp i en skola möttes hon av tabuer såsom att en inte kan besöka religiösa tempel, äta viss mat, leka med kompisar och inte röra växter. Samtidigt som det finns en vilja att bryta tabun är det fokus på att arbeta med att förbättra kvinnors hälsa och hygien under mensen. Att prata om mens kan i sin tur vara en steg på vägen för att det inte ska vara lika tabubelagt.

Hoppfull inför framtiden. Tillbaka till byn Garikaiyur där samtalet om mens börjar leda mot sitt slut och kvinnorna börjar samlas runt Selvi. De vill känna på den blommiga tygbindan igen, ställer frågor, skrattar och ger henne beröm.

Även om tygbindan är bättre för både hälsa och miljö så finns det hinder på vägen för att samtliga kvinnor i byarna ska gå över från sanitetsbindor till att enbart använda tygbinda.

– Ett problem är att kvinnor gömmer deras bindor. De vill inte att andra ska se dem efter att de är tvättade och hänger på tork. Den mentaliteten måste vi ändra på! Men det kommer att tid, avslutar Selvi bestämt men hoppfullt.

Faktaruta:
Internationella mensdagen (Menstrual Hygiene Day) grundades av WASH-United för att skapa en medvetenhet om att det finns ett globalt problem när det kommer hygienhantering under mensen, men även för att belysa de utmaningar som kvinnor och flickor möter när de har mens. Datumet, 28/5 valdes på grund av att kvinnors menscykel vanligtvis är på 28 dagar varav genomsnittet är 5 dagar med mens. 2014 firades den internationella mensdagen för första gången. (Källa: http://menstrualhygieneday.org)

Jenny Svensson

Jenny Svensson har en bakgrund i Medie- och kommunikationsvetenskap, genus och sociologi. Hon har under 4,5 månader 2018 gjort praktik genom Svalorna Indien Bangladesh på deras partnerorganisation Keystone Foundation i södra Indien.