Hungern ständigt nära för barnfamilj i Kabul

Barnfamilj kämpar för att överleva i Kabul 2021
Sedan Zarghoonas make dödades vid en explosion i Kabul måste flera av barnen arbeta för att de inte alla ska svälta ihjäl. Foto: Fatimah Hossaini
Beräknad lästid 7 minuter

Matsäkerheten i Afghanistan har länge varit dålig. I kombination med en rad faktorer har konflikten försämrat befolkningens tillgång till mat. Den 40-åriga änkan Zarghoona i Kabul berättar för Sharif Safi och Fatimah Hossaini om hur hon och barnen sliter för varje mål mat.

Enligt Global Humanitarian Overview har cirka 18,4 miljoner afghaner osäker tillgång till mat. I ett land med cirka 38 miljoner invånare innebär det att nästan varannan afghan är osäker på hur nästa mål mat kommer se ut – om det ens blir av.

Anledningarna är många men de främsta orsakerna är låga löner och låg hushållsinkomst, brist på jobbmöjligheter, otillräcklig produktion av spannmål inom landet, brist på tillgång till vatten, utbredd skuldsättning och en stor andel internflyktingar. Alla dessa orsaker förstärks av komplexa faktorer, varav de viktigaste är konflikter och osäkerhet, klimatförändringar och låg utbildningsnivå.

Den afghanska osäkerheten kring livsmedel är ett fenomen som drabbar både landsbygden och städerna. På landsbygden drabbas befolkningen av naturkatastrofer och i städerna är befolkningen mer sårbar för ekonomiska förändringar. Matsäkerheten i Afghanistan är däremot som sämst på landsbygden.

Naturkatastrofer som översvämningar eller torka som påverkar mycket negativt. Till exempel drabbar torka det jordbruk som är beroende av regn för bevattning och resulterar i mindre skördar. I praktiken innebär det att tusentals familjer som lever av eget jordbruk har svårt att få ihop nog med mat under året.

Maten tillagas i en gryta som placeras över öppen eld. Foto: Fatimah Hossaini

Medan konflikt och bristande säkerhet är en huvudfaktor bakom den osäkra tillgången på livsmedel, försämrar andra drivande faktorer situationen ytterligare, bland annat vallmoodlingar. Många afghaner odlar vallmo, för att framställa opiater, i stället för matgrödor. Vallmo ger högre inkomster och är mindre krävande än andra grödor.

Utöver det har olaglig avverkning och utnyttjande av underjordiska vattenkällor orsakat avskogning, jorderosion och avrinning, vilket i sin tur försämrar läget än mer.

Zarghoona är en fyrtioårig änka och mor till fem barn. Hon kommer ursprungligen från provinsen Laghman, men bor för närvarande i utkanten av Kabul under mycket svåra förhållanden. Här följer hennes berättelse, hon beskriver sin och familjens situation bäst själv, med egna ord:

– Att leva i Kabul är mycket svårt. Den kalla vintern, fattigdomen och hungern gör livet väldigt tufft för oss. Mina barn cyklar för att samla in plast, flaskor och papper som vi använder som bränsle för att laga mat med. Vi lever verkligen under hårda förhållanden.

”Den kalla vintern, fattigdomen och hungern gör livet väldigt tufft för oss.”

– Min dotter är också sjuk, vi måste regelbundet ge henne blodtransfusion. Magen är svullen. Vi tog henne till sjukhuset häromdagen och läkarna sa att hon borde testas för att se om det är någon allvarlig sjukdom.

– När det fanns jordbruk att jobba på brukade jag skörda grönsaker på gårdarna och tog med mig några hem som vi kunde sälja på marknaden. Nu är de borta och ett tag sålde min son plastpåsar istället. Han köpte dem billigt och sålde dem sedan för några afghani mer.

– När han blev påkörd av en bil, blev vi rädda och han blev tvungen att sluta. Nu arbetar han tillsammans med en lumpsamlare och de hjälps åt att samla flaskor, burkar och plast och säljer popcorn och snacks, som de har med sig på en cykel. Cykeln är lumpsamlarens men de delar lika på vad de tjänar. Vissa dagar kommer han hem tomhänt och vi sitter bara här och ber till Gud. För närvarande har vi inte mjöl, olja eller ved.

– Jag arbetar också som hembiträde. Mitt yngsta barn har en brännskada på benet, jag vill stanna hemma och ta hand om honom men jag kan inte. Jag måste lämna honom med min dotter hemma när jag går till jobbet. Coronaviruset har gjort det svårare att få jobb, färre personer vill ha en främling hemma hos sig på grund av smittorisken.

– De dagar vi har råd med mat äter vi ett mål om dagen, men de dagar vi inte har råd kan vi bara hoppas att Gud hjälper oss dagen därpå. Det har funnits veckor som vi inte har kunnat äta på flera dagar. Vi har bett grannar om hjälp, men de har inte heller mat på bordet. Det är nästan samma sak med varje familj i det här området, vi är alla fattiga.

Hon pekar bort mot väggen, där en trasig cykel står lutad, och berättar om sin avlidne make.

– Det är min mans cykel. Han arbetade med att sälja popcorn och snacks. När IS attackerade våra kvarter var han ute och jobbade. Jag hoppades att han kanske var någon annanstans och i säkerhet, men plötsligt förde våra grannar hans döda kropp till mig. Han dog i explosionen. Nu är min äldste son den som försörjer familjen.

– Innan jag förlorade min man var livet bättre. Nu är jag ensam om att ta hand om mina barn. Jag sörjer varje dag nu. När min man levde behövde jag bara sköta hushållet, men nu när han inte längre är hos oss måste jag jobba själv, liksom min son. Mina barn arbetar, på grund av den desperata situationen. Jag vet att de egentligen borde gå i skolan och få en utbildning.

Sydasien nr 3 2021
Reportaget i Sydasien nr 3 2021, magasinet med tema jordbruk och livsmedel, som kom ut i september.

– Det finns en madrasa [muslimsk utbildningsinstitution, red anm] i vårt grannskap men det kostar 100 afghani per barn. Om mina fyra barn skrivs in där, har jag ändå inte råd med 400 afghani [cirka 43 SEK, red anm] för utbildningen. Sedan kostar pennor, böcker och skoluniformer också, så det går bara inte.

”Jag vill att de ska bli utbildade människor. Jag vill inte att de ska leva samma liv som jag.”

– I stället är jag rädd och orolig att barnen skadar sig när de arbetar. Jag är orolig att någon ska kidnappa dem eller att någon blir påkörd igen. Jag är rädd att de kan skadas i explosioner eller utsättas för sexuella övergrepp. Kabul är en farlig stad för barn. De måste sorgligt nog jobba, men det räcker inte ändå. Vi har inte tillräckligt med mat att äta.

– Jag hoppas att mina barn ska gå i skolan och få utbildning. Jag vill att de ska bli utbildade människor. Jag vill inte att de ska leva samma liv som jag.

– Ramadan i år innebar bara hunger och svårigheter. Om grannarna hade en tallrik mat över fick vi lite att äta, annars bröt vi fastan med enbart lite juice.

Text: Sharif Safi
Foto: Fatimah Hossaini
Översättning: Henrik Schedin

Läs mer | Tema jordbruk och livsmedel i magasinet 2021

Sydasien nr 3 2021 kan beställas från redaktionen.

Fortfarande har vi en bunt av årets magasin med tema jordbruk och livsmedel liggande på redaktionen. Vi hoppas att dessa kommer ut till läsare.

Swisha 120 kr till 123 211 2068 – skriv din adress i meddelandefältet och gärna din mejladress. Eller mejla uppgifterna.

Alla fyra utgåvor 2021 kan köpas för 266 kr inkl frakt. Läs mer om hur du beställer magasinet här.

Läs mer om nr 3 2021, magasinet med tema livsmedel och jordbruk:

Regionens breda jordbruksfält speglas i Sydasiens magasin

Läs också artikeln ”Extrem matbrist en akut risk för miljontals afghaner” av Parul Sharma från nr 3 2021, som även publicerades på Sydasien.se i slutet av augusti. Här finns också fakta om den hjälp som FN, stater och enskilda bidrar med för de nödställda.

Sharif Safi

Sharif Safi är skribent och aktivist. Han är grundare och vd för Mastooraat Organization i Kabul. Sedan slutet av augusti 2021 befinner han sig i Europa. Han har sedan 2020 medverkat i Sydasiens tryckta utgåvor.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் Українська Українська اردو اردو