Klimatmötet COP27 i Sharm el-Sheik satte fokus på att kompensera drabbade länder. Harjeet Singh vid Climate Action Network International menar att den globala energikrisen kan påskynda utfasningen av fossila bränslen.
Manuel Pulgar Vidal, ledare för Världsnaturfondens, WWF:s, globala klimat- och energiprogram, säger till IPS att den ryska invasionen av Ukraina orsakade ett bakslag i arbetet för en grön energiomställning i många länder.
Men han menar samtidigt att den situationen kommer att förändras – eftersom krisen visar att högst säkerhet inom energiområdet uppnås genom att man driver på utvecklingen bort från fossilberoendet.
Det är en uppfattning som delas av bland annat Costa Ricas energiminister Franz Tattenbach Capra:
– För ett land som vårt, som varken har tillgång till egen gas eller olja, slår de stigande energipriserna mycket hårt. Och det kommer att stärka vårt arbete för att bli mindre importberoende, säger han till IPS.
Energisektorn har en helt avgörande roll i kampen mot klimatförändringarna, eftersom den står bakom en majoritet av de globala utsläppen av växthusgaser och fortfarande domineras av fossila bränslen.
Carlos Manuel Rodríguez är ordförande för Globala miljöfonden, GEF, som är den största internationella fonden som finansierar klimatåtgärder i världens utvecklingsländer. Även han menar att den energikris som orsakats av det ryska anfallskriget på sikt kommer att driva på energiomställningen.
– Kriget har fått många att inse hur sårbart det globala energisystemet är och hur skadligt det är att vara beroende av fossila bränslen, säger Carlos Manuel Rodríguez till IPS.
En allmän slutsats är att förnybara källor är mindre känsliga för internationella kriser
Han betonar att energisystem som i högre grad är baserade på förnybara källor är mindre känsliga för internationella kriser – och att detta är en slutsats som nu har dragits i många regioner i världen.
Harjeet Singh företräder den internationella paraplyorganisationen Climate Action Network International, som samlar miljöorganisationer från 130 länder. Han säger till IPS att invasionen av Ukraina ledde till att många utvecklingsländer började fokusera på energisäkerhet – i stället för på klimatåtgärder.
Och han menar att kriget lett till att rekordmånga företrädare för fossilindustrin nu befinner sig på COP27 i egenskap av försäljare – vilket han menar är helt oacceptabelt.
Detta har också kritiserats av bland andra organisationen Global Witness, som rapporterat om att minst 636 lobbyister för fossilindustrin har fått ackrediteringar till miljömötet.
Text: Daniel Gutman | IPS
Fotnot: Artikeln har tillkommit med stöd från Earth Journalism Network, Internews, samt Stanley Center for Peace and Security.
Mer om | Harjeet Singh
Harjeet Singh är chef för området global politisk strategi vid Climate Action Network International och baserad i Delhi. Han är också medgrundare till Satat Sambapada, en organisation i Indien som står för hållbart jordbruk och livsmedel.
I en debattartikel för BQPrime den 24 november konstaterar Harjeet Singh att COP27 visserligen fattade viktigt beslut om kompensation, men att inget gjordes för att angripa orsaken till den eskalerande klimatkatastrofen. En utsläppstopp nås 2025 men därefter måste det göras kraftiga åtgärder för att minska utsläppen. Harjeet Singh återfinns på Twitter som @harjeet11. /Sydasien
Fakta | COP27 – ett slutdokument … till slut
Frågan om skador och förluster dominerade klimatmötet COP27 i Egypten. Företrädare för världens utvecklingsländer är långt ifrån nöjda med hela det slutdokument som till sist förhandlades fram. Men att de lyckades driva igenom inrättandet av en fond för de klimatskador som världens mest sårbara nationer drabbas av ses dock som ett stort framsteg.
En fond ska bildas för att kompensera för de klimatskador som i synnerhet drabbar världens minst utvecklade länder och låglänta nationer. Det är något som dessa länder, som inte orsakat klimatkrisen, kämpat för i flera decennier.
Vilka som ska bidra med pengar till fonden och vilka som ska gynnas av den, och hur, ska avgöras av en särskild kommitté.
Ta del av dokumentet och mer material direkt från FN:s sekretariat som är satt att hantera klimathotet, UNFCCC. Sekretariatet grundades 1992 och är idag stationerat i Bonn i Tyskland. Här arbetar 450 personer från över 100 länder. Detta med stöd av de 198 länder som har skrivit under Parisavtalet (2015). /IPS och Sydasien
Läs också | Uppblåsta siffror från storutsläpparna
