Bangladesh på god väg att skydda skogar och träd

Fokus på skogar i Bangladesh har sedan kolonialtiden legat på intäkter. Nu är ett skifte på väg. Om två nya lagförslag klubbas i parlamentet kan skydd av skogar och enskilda träd sättas i första hand. Journalisten Kamran Reza Chowdhury och The Third Pole guidar oss i skog och snåriga lagrum.

Den här texten publicerades först i The Third Pole, nu översatt till svenska av Sydasien.

Bangladesh, landet som har den största mangroveskogen i världen, är på god väg att anta två nya lagar som kommer att skriva om reglerna för hur skogens resurser används och bevaras. Lagförslagen [som i mitten av augusti ännu inte hade antagits i parlamentet, Sydasiens red anm], kan enligt beskrivningar leda till ett reellt paradigmskifte.

Istället för att exploatera skogarna kommer tjänstemän, om och när lagen klubbas, att vara skyldiga att skydda det snabbt krympande gröna täcket i ett land med en växande befolkning och växande ekonomisk aktivitet i skogslandskapen.

The Forest Bill, 2023, är tänkt att ersätta Forest Act, 1927, en lagstiftning från kolonialtiden som till stor del ser skogar som en inkomstkälla för regeringen. Genom den nu befintliga lagen förvaltar Forest Department skogsbruket.

Myndigheten kan även auktionera ut timmer och utfärda tillstånd för utvinning av fisk, frukt, honung, timmer från Sundarbans – ett skogs- och naturreservat och ett av de sista fästena för den utrotningshotade bengaliska tigern.

Ett andra lagförslag, Forest Conservation Bill, 2023, kommer även att förbjuda avverkning av träd som står utanför skogarna.

– När den har antagits skulle de två lagarna medföra en drastisk förändring i skydd och bevarande av skogar, träd och rik biologisk mångfald. Det blir ett totalt paradigmskifte i skogssektorn i Bangladesh, säger Mohammad Shahab Uddin, minister för miljö, skog och klimatförändringar till The Third Pole.

Han förklarar vidare varför två olika lagar behövs.

– Den föreslagna skogspropositionen skulle ge skogstjänstemännen i uppgift att bevara skogen och skydda den biologiska mångfalden i skogen, vilket har deklarerats av regeringen.

Men det finns skog, trädgårdar och omfattande grönområden även utanför skogsmark. Där kan människor fortfarande fritt såga ned träd – även dessa träd behöver skydd.

– Internationellt betraktas skogar inte längre som en källa för att berika staten, säger Saber Hossain Chowdhury, som är medlem av det styrande partiet och ordförande för den permanenta kommittén i parlamentet vid ministeriet för miljö, skog och klimatförändringar.

– Med tanke på landets sårbarhet för klimatförändringar måste vi i Bangladesh ändra vårt fokus från att generera inkomst till att bevara och skydda. Vi stöder regeringen i att reformera skogslagarna så att de riktas in på bevarande, säger Chowdury.

Mohammad Abdul Quddus, en senior rådgivare vid Arannayk Foundation, en ideell organisation som arbetar för att skydda Bangladeshs skogar, menar att lagförslagen inrymmer bra och viktiga förändringar.

– Dessa bestämmelser skulle skydda skogen, den biologiska mångfalden och skogens ekosystem, säger Quddus.

Stora ändringar som de nya lagarna föreslår Medan Forest Act, 1927, tillåter tjänstemän vid Forest Department att sköta skogar och skydda vilda djur, innebär lagförslaget förvaltning av skogen i samarbete med andra aktörer.

Med tanke på Bangladeshs sårbarhet för klimatförändringar måste vi ändra vårt fokus.

Förslagen till lagändringar erkänner rättigheterna för folkgrupper som är beroende av skogen och etniska minoritetssamhällen – rättigheter som inte erkänns av den gamla lagen. Skogsvårdspropositionen 2023 föreslår skydd av skog och träd utanför skogsmark, medan den befintliga skogslagen inte har någon tillämpning utanför utpekad skogsmark.

De nya lagarna anger att skogen inte längre ska vara en källa för uttag av kommersiella varor, medan syftet med 1927 års skogslag är att generera intäkter från skogen.

– Med tanke på Bangladeshs sårbarhet för klimatförändringar måste vi ändra vårt fokus från inkomstgenerering till bevarande. Vi stöder regeringen för att göra skogslagarna inriktade på bevarande, säger han.

Mohammad Abdul Quddus, senior rådgivare vid Arannayk Foundation, en ideell organisation som arbetar för att skydda Bangladeshs skogar, sa att de föreslagna lagarna har bra bestämmelser.

– Dessa bestämmelser skulle skydda skogen, den biologiska mångfalden och skogens ekosystem, säger Quddus.

Ishtiaq Uddin Ahmad, en före detta chef för Forest Department i Bangladesh och före detta landchef för Bangladesh-avdelningen av International Union for Conservation of Nature, betonar hur Forest Department sedan den brittiska kolonialismen har haft som främsta uppgift att generera intäkter till regeringen.

– Varje år sätter regeringen upp specifika mål för Forest Department att generera intäkter genom utfärdande av tillstånd till lokala människor lever av det skogen och skogslandskapen ger, som honungssamlare och fiskare. Regeringen auktionerar också ut timmer och andra värdefulla föremål som beslagtagits, säger han.

– Jag skulle inte säga att Forest Act, 1927, är en dålig lag. Men den har motsägelser: Tjänstemän vid Forest Department har å ena sidan i uppdrag att generera intäkter till regeringen, å andra sidan att bevara skogar. Det är svårt att hitta en balans mellan dessa motstridiga skyldigheter, säger Ahmad, som också har varit chefskonservator för Bangladeshs skogar.

Han beskriver hur det fanns tillfällen då sjunkande intäkter från Forest Department och dess verksamhet ”fick utstå kritik från de högsta topparna inom skogsförvaltningen”.

– Vi försökte övertyga regeringen om att intäkter från skogen och bevarande av skog inte går ihop, säger Ahmad och tillägger att han skulle bli ”extremt lycklig” om regeringen flyttade fokus från att generera intäkter till bevarande genom ändring av nuvarande lagstiftning.

Sedan Mughal-imperiets regeringstid på 1500-talet, under vilket stora skogsområden omvandlades till odlingsbar mark, har skogstäcket i Bangladesh fortsatt krympa. I mitten av 1850-talet, då järnvägsnätet byggdes, skövlades skog ned helt urskillningslöst för att tillverka järnvägssyllar av trädstammarna.

Att bygga båtar och fartyg för transporter på det inre nätet av vattenvägar utarmade också kraftigt skogarna.

– En chef för flottan i Brittiska Indien var den som först uppmärksammade regeringen på att skogen behövde skyddas, eftersom fällning av träd i slutändan skulle uttömma alla resurser för att tillverka fartyg, förklarar Laskar Muqsudur Rahman, som forskar kring skogslagstiftning och en före detta skogstjänsteman, till The Third Pole.

Som svar utfärdade den brittiska regeringen 1865 den första skogslagen – ett år efter skapandet av skogsdepartementet. År 1878 antogs en mer omfattande skogslag, som innehöll direktiv för hur skogarna skulle generera intäkter. Nästan 50 år senare antog den koloniala regeringen den nu gällande skogslagen, Forest Act, 1927.

1971 växte Bangladesh fram som ett självständigt land, som skildes från Pakistan. Forest Department fick ansvaret för att skydda skogarna och den biologiska mångfalden i dessa. Även om Forest Department fortsatte att skydda skog i reservat där människor inte hade fritt inträde, fortsatte i stort förstörelsen av skogarna.

År 2002 skrev forskaren Mohammad Millat-e-Mustafa i en rapport (pdf) att 8000 hektar varje år försvann under 1980-talet.

Han refererade då till en undersökning av USAID-CIDA, enligt vilken ”50 procent av Bangladeshs skogar hade förstörts under de senaste 20 åren”.

Fakta | Nya skogslagstiftningen i Bangladesh i korthet

◼︎
 Skogsvårdspropositionen 2023, The Forest Bill, 2023 och The Forest Conservation Bill, 2023, föreslår skydd av skog och träd utanför skogsmark, medan den befintliga skogslagen, Forest Act, 1927, inte har någon tillämpning utanför utpekad skogsmark.

◼︎ Medan Forest Act, 1927 ger tjänstemän från Forest Department ensamrätt att förvalta och sköta skogar och skydda vilda djur, inkluderar lagförslaget samarbete med andra aktörer.

◼︎ De föreslagna lagändringarna ger, till skillnad från den befintliga lagen, rättigheter till folkgrupper som är beroende av skogen och etniska minoritetssamhällen.



◼︎ De nya lagarna anger att skog inte ska vara en källa för kommersiella varor, medan syftet med 1927 års skogslag är att generera intäkter.

Arannayk Foundation genomförde 2022 en studie av Reinkhyong-reservatet, som täcker 30 procent av Chittagong Hill Tracts – ett av fem reservat i Bangladesh. Studien fann att nästan 60 procent av träden var borta. Det fanns ingen skillnad mellan skogarna i reservatet och den skog som var belägen utanför reservatet.

Ishtiaq Ahmad anser att de föreslagna lagarna innebär ett steg i rätt riktning.

– Den största fördelen med de nya lagarna är att skogstjänstemän inte längre behöver känna sig pressade av regeringen att tänka på att generera intäkter från skogen. Det kommer att ha en anmärkningsvärt positiv inverkan på hur tjänstemännen tänker, sa Ahmad.

Farid Uddin Ahmed, tidigare verkställande direktör för Arannayk Foundation, säger att de föreslagna lagarna inte skulle äventyra försörjningen för lokalbefolkningen, som är skogarnas och miljöns verkliga beskyddare.

– Vår erfarenhet visar att lokalbefolkningen inte förstör skog eftersom de lever genom skogen. Deras intressen måste säkras, säger Farid Uddin Ahmed. Människorna som samlar in honung, fisk, golpata [nipa palm] och andra föremål från Sundarbans måste kunna fortsätta, men på ett hållbart sätt.

Han lyfter samtidigt fram en viktig utmaning för regeringen:

– När det gäller att bevara skogen är en uppriktig och opartisk tillämpning av lagen viktigare än utformningen av en ny lag. Nya lagar kan inte bevara skogen om de inte tillämpas på rätt sätt.

Översättning: Johan Mikaelsson

Fakta | The Third Pole

”The Third Pole är en flerspråkig plattform för information och diskussion om Himalayas vattenfrågor och floderna som har sitt ursprung i bergskedjan.

Regionen som omfattar bergskedjan Hindu Kush Himalaya och Tibetanska platån är allmänt känd som The Third Pole, ”Den tredje polen”, eftersom isfälten här innehåller den största reserven av sötvatten utanför polarområdena. I regionen finns källorna till tio stora flodsystem som förser 1,9 miljarder människor (över 24 procent av världens befolkning) med elkraft, dricksvatten och bevattning.

The Third Pole arbetar utifrån principen att hållbar utveckling endast är möjlig med aktivt samarbete från dem som påverkas mest av politiken. Våra rapporter och kommentarer strävar efter att involvera både experter och beslutsfattare på högsta nivåer av regeringar, samt att visa upp perspektiv från människorna som bor längs floderna som rinner ner från Hindu Kush Himalaya. Ofta tar vi hjälp av journalister som lever och arbetar bland folket.

Det fria flödet av information och kunskap, både vertikalt mellan samhällen och beslutsfattare, såväl som horisontellt över gränserna, är kärnan i vårt arbete. Vi välkomnar dina kommentarer och bidrag.”

Text från https://www.thethirdpole.net/en/about/ översatt av Sydasien.

Läs också | Troy Enekvists Bildreportage från Sundarbans

Gabura har ingen framtid