Afghanska kvinnor tystas när talibanerna stryper medier

En kvinnlig journalist i Afghanistan i en radiostudio
Mediefriheten inskränks ytterligare genom talibanernas förbud för kvinnor att medverka i radio. Foto: Learn Together
Beräknad lästid 4 minuter

Sedan talibanerna återtog kontrollen över Afghanistan 2021 har utrymmet för kvinnor i den offentliga sfären krympt. Allra tydligast syns det i landets medier. Här beskriver journalister i landet en allt svårare situation.

Fotnot: Artikelförfattaren är en kvinnlig afghansk journalist, utbildad med finskt stöd före talibanernas maktövertagande 2021. Av säkerhetsskäl är samtliga namn fingerade.

Nyligen lät talibanerna meddela att kvinnors röster inte får förekomma i radio i provinserna Khost, Logar, Helmand och Paktia. Kvinnor och män ska arbeta åtskilt. Kvinnor förbjuds även att ringa radiostationernas sociala program.

Radiostationerna övervakas av ministeriet för främjande av dygd. Inte heller där finns några kvinnliga arbetare.

– Varje gång de kommer säger de åt oss att inte skratta eller skämta, för att det är en stor synd, säger ”Halima”, som är programledare vid en radiostation i Afghanistan.

– Det fanns 4500 kvinnliga journalister och mediearbetare i Afghanistan, säger medieaktivisten ”Ahmad”. På grund av den politiska utvecklingen, med restriktioner och försämrad ekonomi förlorade många kvinnliga journalister tyvärr sina jobb.

Under 2023 lämnade 87 procent av de kvinnliga journalisterna branschen. I öster har talibanerna förbjudit kvinnors röster i radio och i söder får journalister inte ta bilder eftersom talibanerna ser det som en stor synd.

I slutet av februari informerade Afghan Center for Journalists, genom Mohammad Khaled Hanafi, tillförordnad minister för främjande av dygd, att kvinnor skulle förbjudas att arbeta i media om kvinnors ansikten visas på tv eller i intervjuer.

En representant för ministeriet har visat bilder på kvinnor i hijab. Endast sju mediehus leds nu av kvinnor – två ligger i Badakshan, ett i Balkh, ett i Farah, ett i Herat och två i Kabul. Samtliga står inför stora utmaningar. De drivs i kvinnors namn, men arbetet och besluten ligger i mäns händer.

I provinsen Helmand får kvinnor inte synas i tv. Inte heller får de höras i radio. Tidningen Hasht Sobh rapporterar att Abdul Rashid Omari, talibanernas säkerhetschef i provinsen Khost, i ett officiellt brev hotat åtala lokala medier som tillåter flickor eller kvinnor att ringa till radiostationer.

RSF rapporterar i en artikel att talibanerna den senaste veckan beslutat stänga ner två tv-kanaler och att fyra journalister har arresterats med hänvisning till att de inte följt regelverket.

Det finns inte mycket utrymme kvar för medier att verka i Afghanistan.

”Vissa privata radiostationer i Khost främjar moralisk korruption. Exempel på detta är att sända skollektioner eller sociala program där flickor deltar”, står det i brevet, som vidare säger att flickornas samtal ”bryter mot islamiska normer”.

– Det finns inte mycket utrymme kvar för medier att verka i Afghanistan, konstaterar ”Frishta”.

Det blir bokstavligen allt svårare att andas. Trots alla hinder fortsätter hon att rapportera.

– Jag ansvarar för radiostationen, men kan inte styra verksamheten. Radions ägare, en man, fattar alla beslut. Jag producerar program enligt hans riktlinjer, säger ”Frishta”.

Anledningen till att ”Frishta” håller ut är att några internationella organisationer bidrar ekonomiskt till kvinnors arbete inom radio och tv. Bland annat stödjer FN-organen Unicef och Unesco 28 regionala och lokala radiostationer i landet, vilka kan sprida humanitär information och utbildningsprogram.

Det EU-finansierade projektet Support to Afghan Media Resilience to Foster Peace and Security, har också hjälpt flera radiostationer som drivs av kvinnor att producera utbildnings-, kultur- och nyhetsprogram.

Talibanerna stryper medierna på alla sätt. ”Youssef”, en reporter som verkar i landets östra del, säger att journalister som sänder externt på persiska språk, som Afghanistan International TV och AMU TV, inte tillåts arbeta öppet i Afghanistan. Om de hittas skulle de arresteras och torteras.

Talibanernas avdelning för information och kultur i provinsen Nangarhar har varnat journalister för att kritisera talibanerna. Enligt ”Youssef” måste utländska journalister söka tillstånd från talibanernas avdelning för information och kultur.

Om de tillåts besöka landet kommer en taliban att följa med dem hela tiden, för att på så sätt förhindra att något negativt sägs om talibanstyret. Men Talibanerna säger inget om anklagelser som har riktats mot utländska reportrar.

”Yalda” arbetade som journalist i sju men har nu lämnat yrket. Enligt henne inspekterade talibanerna deras kontor omh chefen hotades för repressalier on kvinnor skulle arbeta tillsammans med män.

– Medierna får inte rapportera kritiskt om utbildnings- och hälsosektorn. Regeringen får inte kritiseras. Medierna ska fokusera på hur bra talibanerna är, säger ”Yalda”.

Den afghanska republikens fall har inneburit att medier försvunnit och att journalister har blivit arbetslösa. Innan talibanernas maktövertagande fanns 438 radiostationer, nu finns endast 211 kvar. Antalet tidningar har minskat från 91 till 13. Av de 248 tv-kanalerna finns 68 kvar talibanerna.

Kvarvarande medier får det hela tiden svårare. Antalet kvinnliga journalister minskar. Den kvävda mediefriheten visar hur ofritt Afghanistan är under talibanernas styre.

Översättning: Johan Mikaelsson

Läs mer | Temanummer om Afghanistan

Sydasien nr 4 2021
Sydasien nr 4 2021 kan beställas från Sydasiens redaktion. Eller läs numret som pdf i arkivet.
Nyhetsbyrån IPS

Inter Press Service är en internationell nyhetsbyrå med omkring 500 journalister, merparten lokalt förankrade i fler än 130 länder. IPS fokuserar på och bevakar FN, mänskliga rättigheter, internationell politik, ekonomi, freds- och utvecklingsfrågor samt miljö och klimat. IPS grundades 1964.