Inkännande Ghosh skildrar kolonialismens mörker

En flod av rök Amitav Ghosh
Andra delen av Ibistrilogin En flod av rök har blivit översatt till svenska. Foto: Palaver Press
Beräknad lästid 4 minuter

Den andra delen i Amitav Ghoshs Ibis-trilogi, En flod av rök, har nu getts ut på svenska. Boken utspelar sig främst i Kanton, under upptakten av Första opiumkriget. Ghosh skildrar både en tidig global handel och kolonialismens mörker.

I En flod av rök, översatt till svenska av Ylva Gislén, vävs nya och bekanta karaktärers livsöden ihop inom ramen av en gränslös internationell handel. Efter att gruppen av karaktärer som samlats på skeppet Ibis splittrades efter en flykt under stormigt väder i första boken är de nu spridda runt om i världen.

Berättelsen har nu förflyttats från Indien och Calcutta till Kina och Kanton, och kretsar främst kring den parsiska handelsmannen Bahram Moddies huvudbry. Bahram med ursprung i en fattig familj från Gujarat men som haft turen att gifta sig med en dotter i en rik köpmannasläkt i Calcutta, har satsat allt på en sista last opium till Kina för att bevis sig för sin släkt att han är värdig medlem av familjen.

Mycket av boken består av vardagen i Kanton för utländska köpmän och deras möten på handelsföreningen. Kanton är den stad där utlänningar, enbart män, får vistas och det blir en internationell smältdegel av kulturer och intressen. Utlänningarna har introducerat opium till det kinesiska folket och blir väldigt rika på att sälja drogen.

Amitav Ghosh
Amitav Ghosh 2020. Foto: Palaver Press

Till slut får den kinesiske kejsaren nog av dekadensen och drogens förödelse som sveper över Kina. Kommissionär Lin skickas därför till staden för att få ett slut på handeln, och de utländska köpmännen eller smugglarna reagerar starkt. Deras möjlighet att besinningslöst utöka sin förmögenhet är hotad, och Bahram inser att hans framtid har satts på spel. Handelsmännen kallar in den brittiska flottan i frihandels namn och ett krig är i görningen.

Parallellt med Bahrams historia får läsaren följa Paulette Lamberts, dottern till en avliden fransk botaniker i Calcutta och känd från första delen, försök att komma över kinesiska och exotiska växter till botanikern Fitcher Penrose som tagit henne under sin vinge. Då inga kvinnor är tillåtna i Kanton erbjuder sig hennes vän konstnären Robin Chinnery att verka som ombud.

Läsaren får då ta del av Robins uppspelta brev till Paulette där han beskriver Kanton ur en ungdomlig och storögd blick. Det ger en insyn i vardagen i Kanton på 1830-talet och tillåter Ghosh att beskriva miljön på ett mycket detaljerat vis.

Däri ligger också bokens styrkor, detaljrikedomen är imponerande och ger en stor inblick i livet i Kanton under denna tid. Den andra delen i serien är däremot inte lika rafflande som den första och håller ett lägre tempo. Stundtals blir den lite långdragen när vardagen puttrar på, men nerven i boken ökar successivt.

Till att börja med är det en gemytlig skildring av Kanton och de tidiga koloniala bosättningarna i Kina, en internationell smältdegel av kulturer och till viss del tolerans. Men ju längre in i berättelsen läsaren kommer desto mer framträder kolonialismens mullrande mörker.

Kolonialismens mullrande mörker framträder

Trots att opium anses vara omoralisk och är förbjuden i hemlandet, vill britterna och andra utlänningar fortsätta sälja drogen till Kina. Opiumhandeln berättigas av frihandel och visar kolonialismens dubbelmoral. Det förekommer en både komisk och obehaglig scen där det skålas för frihandeln och de brittiska affärsmännens rätt att få sälja knark till andra länder. Scenen ringar in den storskaliga girighet som kolonialismen innebar och gör den mer greppbar för läsaren.

En flod av rök är lika mycket en berättelse om kolonialism och laissez-faire kapitalismen, som en berättelse om Bahrams försök att bli etablerad handelsman i en vit mans värld. Visst har han också blivit rik på opiumhandeln men han är ändå inte fullständigt en del av elitens sfär då han har för mörk hudfärg.

Återigen väver Ghosh ihop livsöden samt låter karaktärerna ledas av ödets nyck på ett naturligt sätt, och jag blir fascinerad och förundrad över hur han får det häpnadsväckande att verka helt rimligt. Kanske är det den globala världshandeln gränslöshet som gör det möjligt? En miljö där internationalismen frodas, möten möjliggörs, utveckling och utsugning går hand i hand. Alltså en värld av möjligheter men också sorg. Hur som helst utnyttjar Ghosh miljön och fiktionen väl för att berätta om denna del av världshistorien på ett inkännande vis.

 

Läs mer | Recension av första delen i Ibis-trilogin

Första delen i Amitav Ghoshs Ibis-trilogi nu på svenska

Se och lyssna | Sydasiens samtal med Amitav Ghosh

Sydasien fanns på plats med monter och scenprogram vid Bokmässan i Göteborg 22-25 september 2022. I ett samtal med den indiske författaren Amitav Ghos, som numera bor i USA, behandlades de eskalerande klimatförändringarna, med utgångspunkt i Ghoshs essäbok Den stora galenskapen.

Henrik Schedin

Henrik Schedin är skribent och var redaktör för Sydasien 2020-2022. Hans fokusområde är sociala rörelser i Nepal och han har rest till Nepal regelbundet sedan 2012. Henrik har en magisterexamen i globala studier från Göteborgs universitet och har en bakgrund i antropologi och utvecklingsstudier.