Flickorna som försvann

 

Beräknad lästid 7 minuter

Var tolfte sekund aborteras ett flickfoster i Indien. De könsselektiva aborterna leder till allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser för landet. En grundläggande orsak bakom fenomenet är de traditionella värderingarna som fortfarande dominerar i det indiska samhället.

Om inte sonen tänder elden som kremerar fadern under begravningsceremonin går själen förlorad säger hinduisk tradition. Det indiska samhället är ett traditionsbundet sådant och att överge värderingar som under århundranden format människors beteende går långsamt. I Indien värderas pojkar fortfarande högre än flickor. Rätten till abort, som indiska feminister kämpade för på 1970-talet, utnyttjas nu för att abortera flickfoster.

Konservativa åsikter i kombination med lättillgänglig modern teknik gör det möjligt för föräldrar att aktivt välja söner framför döttrar genom könsselektiva aborter. Idag finns gott om läkare som med denna kunskap och ett ständigt växande antal kliniker runt om i Indien där proceduren utförs trots att det är illegalt.

Neelambar Hatti, professor emeritus i ekonomisk historia vid Lunds Universitet, forskar om könsselektiva aborter.
Neelambar Hatti, professor emeritus i ekonomisk historia vid Lunds Universitet, forskar om könsselektiva aborter.

Neelambar Hatti, professor emeritus i ekonomisk historia vid Lunds Universitet, forskar om könsselektiva aborter. Han betonar att flera faktorer spelar in i varför könsselektiva aborter genomförs och att företeelsen inte är begränsad till specifika kastgrupper eller samhällsklasser.

– Fenomenet grundas i en typ av rationalitet vi i Sverige anser främmande. Sett med hänsyn till den indiska samhällskontexten kan beteendet verka logiskt. Trots det kan könsselektiva aborter självklart inte accepteras, säger Neelambar Hatti på telefon från sitt arbetsrum på Lunds Universitet när Sydasien ringer upp.

Förändringarna som skett i Indien de senaste 20 åren i form av tillväxtprocessen har bidragit till konflikten mellan traditionella värderingar och moderna sådana. Medelklassen blir större och ekonomin liberaliseras.

– Trots detta dominerar traditionella värderingar. Jämställdhetsfrågan är svår att hantera i ett patriarkalt samhälle. Samtidigt handlar jämställdhet i stor utsträckning om ekonomiska resurser. Har man ekonomiska resurser har man större möjligheter att hävda sig. Men 800 miljoner av den indiska befolkningen tillhör den del av samhället där tillräckliga ekonomiska resurser saknas, säger Neelambar Hatti.

Invånarna följer de samhälleliga traditionerna. Pojkar premieras och flickor ses som en börda. En anledning till att pojkar är mer ekonomisk rationellt för en familj att satsa på är att rättigheter till fastigheter ärvs genom söner liksom att sönerna traditionellt sett försörjer föräldrarna på äldre dagar. Även i religiösa sammanhang fyller pojkar till skillnad mot flickor oftare en viktig funktion. Därför får också söner äta mer näringsrikt när maten tryter medan döttrar får gå hungriga. Pressen på kvinnor från familjen och omgivningen att leverera söner är enorm. Ju fler pojkar desto större värde får kvinnan som fött dem.

Varför vattna grannens trädgård? Bara under 2000-talets första decennium aborterades nära åtta miljoner flickfoster. Huvudsakligen är det föräldrar från samhällets bättre bemedlade klasser som väljer bort döttrar. Dessa moderna par bor ofta i urbana områden, tjänar någorlunda bra och har ofta högre utbildning. Även bland lägre kaster utförs könsselektiva aborter. I viss utsträckning beror det på att dessa människor härmar beteenden de ser hos de högre klasserna för att på så sätt öka sin egen status berättar Neelambar Hatti.

Således handlar det inte enbart om ekonomisk rationalitet utan i hög grad även om tradition. En son är något att vara stolt över. Döttrar ses som ett ekonomiskt bakslag för familjen. Det är dyrt att gifta bort sina döttrar. Trots att utkrävandet av hemgift är förbjudet i lag är fenomenet fortfarande mycket utbrett. Dessutom lämnar bruden vid giftermålet lämnar den natala familjen och ingår därefter i den äkta mannens familj. Hon blir kokerska, städerska och barnaföderska med begränsat inflytande över sin egen situation. Att gifta par lever tillsammans med mannens föräldrar innebär ökad påtryckning på den ingifta kvinnan att föda söner och abortera döttrar. Bakom kraven står ofta svärmor.

När en flicka flyttar från barndomshemmet till sin mans familj tillfaller också all utbildning och kunskap dottern fått den nya familjen. Har familjen däremot även söner innebär det att deras blivande fruar kommer bli en del av sonens familj och på så sätt återfås resurser.

Familjer prioriterar generellt att låta söner få utbildning högre än grundskolan. De ser en risk med att skicka döttrar till college. Hon kan komma i kontakt med pojkar och kanske förälskar sig i någon som i familjens ögon är omlämplig exempelvis på grund av att han kommer från en lägre kast. Familjens status i samhället riskerar då att påverkas negativt. Ett sådant giftermål kan försvåra sökandet efter män att gifta bort sina andra döttrar med. Detta vill få familjer riskera. Ett sätt att undvika en sådan osäker framtid blir att abortera flickfoster. Eftersom tekniken för abort nu finns tillgänglig väljer många det som utväg.

– Det är viktigt att minnas att den första flickan som föds inte är i fara men sedan måste det bli en son, förklarar Neelambar Hatti som lyfter upp det balanserade småfamiljsidealet med en son och en dotter som ett mål många eftersträvar.

Pojke, pojke, pojke, flicka, pojke, pojke. Utbildning och ökad välfärd leder inte till att fler flickor får leva. Fenomenet tycks istället öka i takt med utvecklingen. Lägst könskvot förekommer också i de områden som har en allmänt högre utvecklingsnivå. Detta gäller framförallt de nordvästra delstaterna Punjab och Haryana som är två av Indiens rikaste delstater. Även storstäderna med en hög andel välutbildad och välmående befolkning uppvisar samma alarmerande trend.

– Könskvoten, det numerära förhållandet mellan män och kvinnor, är en av de viktigaste indikatorerna på jämställdhet mellan män och kvinnor i ett land vid en specifik tidpunkt. Förändringar i detta förhållande speglar de underliggande förändringarna, till det bättre eller sämre för kvinnor, i respektive lands samhällsekonomiska och kulturella mönster, berättar Neelambar Hatti.

I Haryana och Punjab har det låga antalet kvinnor jämfört med män blivit så allvarligt att familjer numera letar över hela Indien i jakt på brudar åt sina söner. Även från grannländer som Bangladesh hämtas kvinnor. Ofta väntar dålig behandling dem i Indien. Flickorna som hämtas har ofta låg utbildning.

– De har svårt att anpassa sig till en ny kultur och språk. Det händer att en kvinna tvingas gifta sig med alla bröder i en familj. Ibland tvingas hon även ställa upp med sexuella tjänster till brödernas far, säger Neelambar Hatti.

Även i delstaten Karnataka är situationen grav. Enbart i distriktet Mangla, som är rikt på grund av lyckade jordbrukssatsningar på sockerrör, finns enligt Neelambar Hatti 57 kliniker ägnar sig åt illegala aborter. I Maharastra, delstaten där Mumbai är största stad, är läget som mörkast. Där går det bara 883 tjejer mot 1 000 killar. Detta trots att de var först med lagen om som förbjöd aborter baserat på kön 1988. Könsselektiva aborter görs dock över hela landet och de vållar stora ekonomiska och sociala problem.

På landsbygden spelar kvinnor en viktig roll i jordbruket. Kunskap om odling förs från mor till dotter och så vidare. Saknas flickor riskerar värdefull kunskap om odling att försvinna. På lång sikt finns också problematiken kring länken mellan det minskande antalet kvinnor och åldrandet i Indien. Generellt tar kvinnorna hand om åldringar i familjen medan män oftare migrerar till storstäder eller andra länder för att arbeta. Färre kvinnor innebär färre personer som sköter äldrevården i hemmet. Bristen på kvinnor riskerar likväl att leda till att kvinnor gifts bort när de är väldigt unga och att de i större utsträckning hålls kvar i hemmet för att utföra sysslor där istället för att delta i arbetslivet.

Att staten måste ta i tu med problemet med könsselektiva aborter tvekar inte Neelambar Hatti på. För att komma till rätta med problemet behövs bland annat en ny typ av utbildning, ett aktivt arbete mot korruption och att hemgiftssystemet försvinner i praktiken.

– Idag lär det indiska utbildningssystemet studenterna att bli bra biokemister eller ingenjörer men inget annat. Utrymme för samhällskritiskt tänkande måste finnas med i utbildningsplanen, säger Neelambar Hatti.

Han fortsätter:
– De lagar och förordningar som finns måste tillämpas. Korruptionen i Indien hindrar idag lagar från att göra verkan.

Könsselektiva aborter är ett akut problem i Indien som om det inte åtgärdas på sikt kommer påverka samhället negativt både ekonomiskt och socialt. Att flickor aborteras medan pojkar får leva är ett problem som grundas i de traditionella värderingar som format dagens ekonomiska verklighet. För att stoppa det minskande antalet flickor behövs åtgärder på flera nivåer. En genomgripande förändring av attityder är vad som måste till.

Wilda Nilsson

Wilda Nilsson är student och frilansskribent med särskilt fokus på Asien. Hon läser journalistikvetenskap på JMK och har tidigare läst Centralasienkunskap och hindi. År 2012 skrev hon klart sin kandidatuppsats i samhällsgeografi om det tibetanska exilsamhället i Indien. Hon har bott längre perioder i Asien och åker under våren 2012 tillbaka till Indien och Nepal för att fortsätta dokumentationen av tibetanernas situation i exil. Vill du veta mer? www.wildanilsson.se eller wilda.nilsson@gmail.com