Motsättning mellan stad och landsbygd uttalad i Afghanistan

Marknaden ä'r en mötesplats i Afghanistan
Vid marknadsplatser och där handel bedrivs finns kontaktytor mellan stad och land. Foto: Fatimah Hosaini
Beräknad lästid 3 minuter

Motsättningen mellan stad och landsbygd är uppenbar i Afghanistan. Sprickorna märks i vardagliga relationer mellan stadsbor och landsortsbor, men har också orsakat väpnade konflikter. Det konstaterar Anders Fänge i boken Sidor av Sydasien – Land, stad och stigar. Här följer ett utdrag.

Detta är inledningen på texten med samma rubrik i boken Sidor av Sydasien – Land, stad och stigar däremellan, som kan beställas från redaktionen – se erbjudande.

Motsättningen mellan stad och landsbygd finns i alla samhällen, och den kan gestalta sig på olika sätt. Statsvetare pekar på att praktiskt taget alla nationella centralmakters ambition är att kontrollera hela sitt territorium och dess befolkning, vilket ställs mot det övriga samhällets strävan att behålla ett visst självbestämmande. Antropologer betonar storstadens benägenhet att snabbt acceptera moderna idéer mot landsbygdens mera konservativa och traditionella åsikter.

I fattiga länder som Afghanistan är denna motsättning mer uttalad än i mer ekonomiskt utvecklade samhällen. Den har genom landets historia orsakat ett antal väpnade konflikter. Landsbygden, där den stora majoriteten av befolkningen finns, har revolterat mot centralmaktens försök till modernisering och kontroll. Och där har stormakter under de senaste 200 åren blandat sig i militärt – antingen på statsmaktens sida eller i ett försök att etablera en helt ny statsmakt.

Senast var det USA som invaderade 2001, och som mötte samma öde som Storbritannien på 1800-talet och Sovjetunionen på 1900-talet. Samtliga besegrades och tvingades lämna landet under förödmjukande former.

Men motsättningen mellan stad och landsbygd finns också i det afghanska vardagliga livet, där det bland statliga tjänstemän och urbana intellektuella finns en stark tendens att se ner på landsbygdens folk, att döma ut dem som okunniga och ohjälpligt konservativa. Politiker och centralbyråkrater använder sig av ett språk fyllt med officiella termer, ofta kopierade från engelskan, som är obegripliga för folket på landsbygden.

Å andra sidan ser folket i byarna med misstänksamhet på statens försök att införa skatter och reglementen, och det speglas också i språkbruket. Bönderna benämner centralbyråkrater som sarluchak, som betyder ”barhuvud”, då utbildat stadsfolk, i motsats till landsbygdens folk, oftast inte har något på huvudet och inte alltför sällan klär sig i västerländska kläder. Dessutom har män på landsbygden praktiskt taget utan undantag skägg, medan stadens utbildade elit anser att ett renrakat ansikte är modernt.

Louis Dupree kallade landsbygden ”det inåtvända samhället” (the inward-looking society) i sin stora bok Afghanistan. Han beskriver hur byborna har en traditionell misstänksamhet mot världen utanför och då speciellt centralmakten. Den tar skatter, arrendeavgifter, talar om för bönderna vad de ska odla, tvingar unga män att göra värnplikt, och tar unga kvinnor till de rikas och mäktigas harem. Kort sagt, de bara tar och ger inget tillbaka.

Karta över Afghanistan med Kabul i fokus
Uppslag i boken Sidor av Sydasien – stad, land och stigar däremellan. Detalj i en karta över Afghanistan från 1897. Foto: Everett Atlas | Shutterstock

Läs Anders Fänges text ”Motsättning mellan stad och landsbygd uttalad i Afghanistant” i dess helhet i boken Sidor av Sydasien – Land, stad och stigar däremellan. Beställ boken från redaktionen och ta gärna del av vårt aktuella erbjudande. För kommande luckor och texter i nyårskalendern, se nedan.

Sydasiens bok 2023 – nu som nyårskalender
Nyårskalendern baseras på Sydasiens bok med tio texter om ”våra” åtta länder. Foto: Arlo Magicman | Shutterstock (omslagsbild: landsbygd i Bangladesh)

01 | Indien  Per J Andersson: ”Det finns inga tomma tåg i Indien”
02 | Bhutan  Kunzang Choden: ”Mitt perspektiv: Från landsbygd till urbana samhällen”
03 | Bangladesh  Troy Enekvist: ”En resa till Dhaka”
04 | Indien  Julia Wiræus: ”Vad Delhi har lärt mig”
05 | Nepal  Henrik Schedin: ”Vana att gå långt i Nepal avspeglas i litteraturen
06 | Maldiverna  Lubna Hawwa: ”Att navigera livet i en övärld under snabb urbanisering
07 | Sri Lanka  Damith Chandimal: ”Om hur jag missade tåget och blev kvar i Colombo
08 | Pakistan  Zofeen T. Ebrahim: ”Utsagor från det döende Indusdeltat”
09 | Afghanistan  Anders Fänge: ”Uttalad motsättning mellan stad och landsbygd”
10 |  Sri Lanka  Johan Mikaelsson: ”Evig fråga om att stanna eller åka”

Print Friendly, PDF & Email
Anders Fänge

Anders Fänge har arbetat med Afghanistan sedan början av 1980-talet, mest som landchef för Svenska Afghanistankommittén (SAK), där han ingår i styrelsen. Han har också arbetat för FN i landet och som journalist. Han föreläser om Afghanistan och har medverkat i ett flertal böcker. Han utnämndes 2012 till hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten på Umeå universitet.