När nyheter kring coronaviruset sköljer över oss som monsunregn kommer Sydasien berätta om den rådande situationen i regionen. Men vi ska också försöka se ljuset vid horisonten och ta upp andra ämnen.
Lite är sig likt efter onsdagen den 11 mars. Nu, om inte förr, har det på allvar sjunkit in att vi har ett riktigt nytt före och efter. Den här veckan är det uppenbart i allas vår vardag. Alla får dagligen rejäla doser av tankeställare, som på något sätt ska tas in och bearbetas. Vi har alla lite olika sätt att hantera det som sker, men många känner en oro inför hur framtiden ska arta sig vad gäller folkhälsan, ekonomi och internationella relationer.
Nyårsafton 2019, när 20-talet stod inför dörren, kom den första nyheten om ett nytt, smittsamt och potentiellt dödligt virus som spreds i staden Wuhan i Kina. Ett maskineri tuggade igång hos FN:s världshälsoorganisation WHO.
Ganska snart blev vi världsmedborgare varse om risken för att detta nya coronavirus som kan orsaka luftvägsinfektionen covid-19 skulle spridas till alla kontinenter. WHO har i veckor uppmanat världens regeringar att göra allt för att minimera spridningen.
Den 11 mars levererade WHO pandemibeskedet. Generaldirektör Tedros Adhanom sa att organisationen följt utvecklingen dygnet runt. På två veckor hade antalet smittade ökat tretton gånger och antalet drabbade länder tredubblats.
”Och vi är djupt oroade, både över en alarmerande snabb spridning och dess allvar och på de alarmerande nivåerna av brist på åtgärder”.
Sedan dess följer vi nyheter om hur regeringar fattar beslut som ska leda till att människor rör sig mindre i världen och lokalt. Indiens regering fattade snabbt beslut om begränsat inresande, vilket Sydasien skrev om (i artikeln finns länkar till 1177, Utrikesdepartementet och andra). Därefter har många länder stängt sina landgränser.
Många resenärer i regionen har ingen möjlighet att resa hem i nuläget, då flyg har ställts in. I Facebookgruppen ”Svenskar i Sri Lanka” sker en god dialog. Medlemmar ger stöd och råd till varandra, tips om stort och smått. Nu är fokus på beslut som handlar om att stanna kvar på ön eller försöka ordna en ny hemresa.
Frågan om hur problemet med smittspridningen ska lösas globalt, nationellt, lokalt och personligt diskuteras flitigt i olika forum. Vi får alla kapitulera inför pandemifaktumet.
– Vi har en svår tid framför oss, konstaterar Sveriges statsminister Stefan Löfvén vid en av många presskonferenser och samma ord repeteras världen över, inklusive i Sydasien.
Många av oss tänker nu på hur vi alla kan hjälpas åt att göra världen bättre för människor, samhälle och miljö.
Vi är alla lokalbor, tillhör en världsdel men är också världsmedborgare. De flesta av oss har ett medborgarskap i ett land, men några befinner sig på flykt och i en fruktansvärd limbo i flyktingläger, än mer sårbara för sjukdomar. Många av oss tänker nu på hur vi alla kan hjälpas åt att göra världen bättre för människor, samhälle och miljö.
Genom att vi har levt i en tid då resandet präglat oss har vi starka band med länder och människor runtom i världen. Gemensamt för oss som arbetar med Sydasien är att vi har fördjupat oss i ett eller flera länder i den region vi på ett eller annat sätt har kommit att tillhöra. Några i vårt nätverk befinner sig tillfälligt i regionen nu eller bor där. Tillsammans vill vi fortsätta ge nyanserade bilder.
Historiska perspektiv om pandemier kommer upp; influensan spanska sjukan 1918–1920, Hongkonginfluensan 1968, ”asiaten” 1956–58. Mänskligheten överlevde även digerdöden (länk till historiska.se).
Coronavirusutbrottet får mig att tänka på en reportageresa i Sierra Leone i november 2016. I mars samma år hade WHO förklarat att ebolaviruset var utrotat i landet. Under en tid hade människor fått begrava 4 000 nära och kära. Över hälften av de som smittades klarade sig inte, många som överlevde fick svåra sviter.
När utbrottet var över kunde de andas ut. Människor som hälsar och skakar hand med varandra och därefter för sin hand till sitt hjärta hade stått på motsatt sida av vägen och ropat till varandra. Smittan smittade vid beröring. Nu kunde de åter närma sig varandra.
Några berättade hur de något mirakulöst sätt överlevde trots att de hade dödförklarats. Jag skrev om detta i tidningen Metro och i Läkartidningen. Precis som med det nya coronaviruset har ebolaviruset sitt ursprung i fladdermöss. Sedan dess har vaccin tagits fram mot det så fruktade zoonotiska viruset som hos människor orsakar blödarfeber.
Kommande dagar har vi artiklar om vad som sker i Sri Lanka och Afghanistan. Gå gärna in på Sydasien.se varje dag.
Nu ökar vi på Sydasien antalet publiceringar. Kommande dagar har vi artiklar om vad som sker i Sri Lanka och Afghanistan. Gå gärna in på Sydasien.se varje dag. Genom Facebook och Instagram puffar vi också för artiklarna och skickar nyhetsbrev per e-post (anmälan på startsidan). Artikelserien om Indien fortsätter också.
Vi påminner gamla och nya medlemmar att betala medlemsavgiften på 200 kronor för 2020. Just nu planeras innehållet i det tryckta reportagemagasinet med fokus på vatten och klimatförändringar i regionen, samt upplägg för årsboken med analyserande texter.
När resande är uteslutet finns tid att läsa mer på Sydasien.se, inklusive arkivet över Sydasien 1977–2010 (länk till Lars Eklunds webbplats). Sydasiens tidigare parhästar Lars Eklund och Thomas Bibin har förverkligat arkivet genom att skanna in sidor och skriva sammanfattningar. Sydasien arbetar med att ta in arkivet direkt på Sydasien.se.
Avslutningsvis ett citat av CNN:s medicinkorrespondent, med det Sydasienklingande namnet, Sanjay Gupta:
”Vi har alltid varit beroende av varandra, men nu mer än vi har varit på länge. Ditt eget beteende påverkar hälsan hos alla människor runtomkring dig. Bete dig som om du kan ha viruset även om du inte säkert vet. Var snäll.”
We have always been dependent on one another, but now more than we have been in a long time. Your individual behaviors directly affect the health of all those around you. Behave as if you may be carrying the virus even if you don’t know for sure. Be kind. pic.twitter.com/5JLvLvOcbh
— Dr. Sanjay Gupta (@drsanjaygupta) March 15, 2020
