Den 30 januari inföll årsdagen för mordet på Mahatma Gandhi. Hans idéer om mångkultur har levt vidare i Indiens konstitution. Sedan ett tillägg i lagen om medborgarskap (CAA) klubbades i december och omsattes i praktiken i januari har protester och våldsamma motprotester präglat landet. Meningarna går isär i parlamentet liksom på gatorna. Historien återupprepar sig.
Indien har exploderat, fattat eld, nya utbrott sker och det pyr i landet. Allt är en följd av Citizenship Amendment Act (CAA), lagförslaget som klubbades i Indiens parlament den 11 december 2019 och började omsättas i praktiken den 10 januari 2020. Miljoner människor tar sig ut på gatorna i ilska och rädsla.
Det är starka ord, men det är så tongångarna har gått i nyhetsrapporteringen och i inläggen på sociala medier. Det är kraftfulla bilder och artiklar som har passerat i mitt flöde, och jag har försökt skapa mig en bild av vad som har hänt och vad som pågår.
Massprotesterna i världens största demokrati har inte lyfts fram i svenska medier, vilket vi vill förändra. På Sydasiens redaktion är vi nöjda med att den kommande tiden kunna publicera tre artiklar som belyser den nya lagen, protesterna och dess konsekvenser. De tre artiklarna av skribenter som upplever protesterna på nära håll ger oss både en bättre bild av läget och en djupare förståelse av vad som har hänt. Skribenterna ger oss såväl sakliga som personliga skildringar av händelseförloppet.
I morgon, söndagen den 9 februari, publicerar vi en artikel av den indiska frilansjournalisten Nidhi Suresh. Bilden till artikeln är publicerad i samarbete med tv-kanalen News18 i Indien, där fler bilder från protesterna kan ses.
Kort sammanfattat har det hindunationalistiska partiet BJP och dess ledare, premiärminister Narendra Modi, fått igenom en lag som öppnar för medborgarskap för icke-muslimska flyktingar från grannländerna Afghanistan, Pakistan och Bangladesh samtidigt som den inskränker stora delar av den muslimska minoritetens rätt till medborgarskap i Indien. I parlamentet fortsätter debatten att gå het, vilket bland andra The Hindu rapporterar om.
Under subkontinentens historia har migrationsströmmar korsat nationsgränser på grund av postkoloniala uppdelningar, krig och fattigdom. Familjer har bott i Indien utan att ha de korrekta dokumenten som styrker när de anlände, att de bor där och i allra högsta grad tillhör landet, trots att de har gjort det i generationer.
Det har lett till kraftiga protester runtom i landet. Upprörda medborgare har tagit sig ut på gator och torg. Muslimer, buddhister, sikher, parser och hinduer har skyddat och ställt upp för sina grannar. De reagerar på att Indien har blivit mindre demokratiskt. Anhängare till BJP och islamofober har gått ut på samma gator och konfronterat protesterna. BJP-politiker har hånat och baktalat demonstranterna, och vissa har uppmanat till våld.
Statusen för studentledaren Aishe Ghosh som en ikon för motståndet mot CAA har bara stärkts
Mycket uppmärksammat var attacken i Delhi mot Jawaharlal Nehru University, som stormades i början av januari av en maskerad mobb. Våldsmän från den hindunationalistiska sidan, beväpnade med rör och träpåkar, attackerade studenter. De gav sig målinriktat på studentkårens ledare, Aishe Ghosh.
Hon anklagar polisen för att inte agera tillräckligt snabbt. Frågetecknen kring polisutredningen är många, enligt Hindustan Times. Allt pekar på att den är politiserad. Ghosh är en av nio medlemmar av vänsterinriktade studentgrupper som har namngetts av polisen som brottsmisstänkta. Ghosh avfärdar anklagelserna. Hennes status som ikon för motståndet mot CAA har bara stärkts, vilket bland andra New York Times rapporterat om.
Polisens roll debatteras och polisen har fått mycket kritik. Både för att poliser har agerat med övervåld mot demonstranter och för att de inte har agerat tillräckligt mot de nationalistiska våldsbejakarna. Protesterna har fortsatt och det återstår att se vad resultatet blir. Vad vi vet är att de kommer att påverka Indiens framtid.
På minnesdagen för mordet på Gandhi avfyrade en 17-årig man med hindunationalistiska sympatier en pistol mot demonstranter nära Jamia Millia Islamia University. En student träffades i handen. På filmbilder som Al Jazeera publicerat ser det ut som om poliserna i närheten inte ingrep under händelseförloppet. Skytten identifierades och greps senare.
Demonstrationståget var på väg mot Gandhis minnesmonument för att hedra hans minne och hans idéer. Skottet den 30 januari 2020 får historien att upprepas på ett kusligt vis.
