Första delen av den indiske författaren Amitav Ghoshs episka Ibis-trilogi har nu kommit i svensk översättning. Henrik Schedin har läst och imponeras av hur den invecklade berättelsen vävs samman.
Ett hav av vallmo skriven av den indiske författaren Amitav Ghosh är en storslagen roman med ett rikt personporträtt jämförbar med de stora ryska romanerna. Boken är översatt av Pernilla Ståhl och är den första delen av tre i Ibis-trilogin, de andra två delarna väntas komma ut på Palaver Press under 2022 och 2023.
Redan i första stycket får läsaren reda på att något stort och omvälvande kommer hända. Huvudpersonen Deeti får en uppenbarelse av ett skepp hon aldrig sett tidigare, och förstår att hennes liv kommer förändras. Samma skepp som hon kommer hamna på mot Mauritius efter en rad händelser.
Under berättelsens gång väver Ghosh också samman flera karaktärers öden, så att de till slut samlas på skeppet Ibis. Berättelsens alla vändningar känns trovärdig och det leder till en svindlande roman.
Ghosh är född i Calcutta 1956, men är nu bosatt i New York, och hans kunskap om Bengalen och dess historia går inte att ta miste om. Författaren har haft en stor produktion, både skönlitterär och essäistik, varav hittills enbart en liten del är översatt till svenska. Senast översatte Palaver Press essäboken Den stora galenskapen, vilket Sydasien fick tillåtelse att publicera ett utdrag ur.
Ett hav av vallmo utspelar sig vid upptakten till det första opiumkriget. De engelska herrarna diskuterar den kinesiska kejsarens förbud mot opium, men anser givetvis att frihandeln och deras ekonomiska intressen måste skyddas till vilket pris som helst.
Vallmoodlingarna breder ut sig som ett hav över landsbygden norr om Calcutta, och får förödande konsekvenser för bönder som blir skuldsatta men ger klirr i kassan för de brittiska köpmännen och kolonisatörerna.
Olika intriger och misslyckande leder ett antal karaktärer till skeppet Ibis
Deeti flyr från sin by utanför Ghazipur i Uttar Pradesh och sin släkt efter att hennes man dött av opiumets konsekvenser. Detta leder henne tillsammans med sin nyvunna kärlek Kalua längs med Ganges till Calcutta, och ansluter sig till en grupp blivande migrantarbetare.
Olika intriger och misslyckanden leder ett antal karaktärer till skeppet. En sjöman från Detroit, en indisk högkastig man som blivit deporterad efter ha blivit anklagad för förfalskning, en byråkrat som fått ett religiöst uppvaknande, en kinesisk pirat och en fransk flicka som växt upp i Bengalen.
Det är väldigt svårt att sammanfatta alla händelseförlopp och sammanträffande, men under läsningen hänger allt mycket väl ihop. Ghosh har snickrat ihop ett skickligt narrativ. Mot slutet blir det dessutom oerhört spännande ombord skeppet och boken blir en riktig bladvändare. Jag har nu kommit nära karaktärerna och väntar med spänning på de kommande delarna för att få reda på vad som kommer hända dem på skeppet.
Språket och mångkultur har en central del i berättelsen, här lyser Ghoshs bakgrund i antropologin igenom. Både asiatiska och europeiska språk samsas i en mångkulturell kittel i denna bok, som skildrar den transnationella och internationella miljö som kolonialismen och den tidiga världshandeln innebar. Det skapar en spänning i boken och missförstånden dem emellan driver till och med narrativet framåt på ett sätt som känns ytterst mänskligt.
I skeppets inre vrår ryms en jämlikhet och tolerans mellan dessa människor, trots misär och tragedier. Den nednötta lilla individen tvingas att mötas oavsett bakgrund, kämpa på, och hoppas på bättre tider vid nästa strand, individer som får anpassa sig efter ödets nyck. Det går att finna en känslighet inför det mänskliga som få författare lyckas fånga, och jag har en känsla av att trilogin i sin helhet kommer bli en berättelse om något stort.
