Sverige har säkrat en plats i FN:s säkerhetsråd 2017-2018. Politiska debattörer och tyckare är överens om en sak: utrikespolitik kommer att ligga högt på den svenska agendan. Men vid sitt besök i Sri Lanka teg utrikesministern om de väpnade styrkornas sexuella våld mot framför allt före detta gerillasoldater.
Utrikesminister Margot Wallström talar ofta om att Sverige står upp för demokrati, mänskliga rättigheter, nedrustning och annat gott. Allt dessutom med en feministisk touch. Kritik mot FN-kampanjen avfärdas.
I ett soligt Visby intervjuade SVT:s politiske kommentator Mats Knutson utrikesminister Margot Wallström (intervjun finns inte längre kvar på SVT Fokus). Wallström reagerade starkt när Knutson lyfte fram att den svenska kampanjen för en plats i FN:s säkerhetsråd har kritiserats för att diktaturer har strukits medhårs.
– Det där är det löjligaste argumentet av alla. Det är oppositionens sätt att hitta argument mot att vi har bedrivit det här kandidaturarbetet. Kan de presentera något bevis för det? Om det är någon fråga som har återkommit i land efter land som vi har träffat så är det att de respekterar vår hållning när det gäller vår syn på demokrati och mänskliga rättigheter, sa Wallström.
Samma kväll höll statsminister Stefan Löfvén sitt partiledartal i Almedalen. Han inledde med att prata om den svenska framgången. Han var tydligt stolt och rörd. Nu är det upp till bevis.
Vid sitt besök i Sri Lanka i april informerade Margot Wallström utrikesministerkollegan Mangala Samaraweera i Colombo om den svenska kandidaturen till FN:s säkerhetsråd. De noggrant valda orden under besöket kan ses som exempel på politisk diplomati. Viljan att inte orsaka upprörda känslor har ställts högre än sanningssägande under kampanjen.
Wallström undvek att uttala sig om det omfattande sexuella våldet i Sri Lanka under och efter inbördeskriget. Under ett längre tal kring ”Sveriges feministiska utrikespolitik” pratade hon under några minuter i generella ordalag om arbetet som den förste Särskilde representanten för FN:s generalsekreterare i frågor som rör sexuellt våld i konflikt.
Det föreföll som om hon skämdes för att ta upp frågan om sexuellt våld och var rädd att trampa på ömma tår när makthavare satt i publiken. Youtube, efter 27 minuter.
Även om det har skett ett maktskifte är det ingen som tydligt säger att det faktiskt finns ett otäckt monster på ön. Det har kanske tyglats något efter maktskiftet i januari 2015. Men det finns där fortfarande.
Sri Lanka är under lupp. Förekomsten av sexuellt våld har bekräftats, även av de oberoende FN-utredare som tillsattes av den tidigare människorättskommissionären Navi Pillay 2014. Deras rapport som släpptes i september 2015 slog ned hårt på parterna i konflikten.
FN:s råd för mänskliga rättigheter lät ändå Sri Lanka på egen hand styra över den fortsatta processen genom att godta den resolution som USA i huvudsak tog fram och Sri Lanka accepterade. Frågan om internationell inblandning är nu den stora stötestenen. En inhemsk process kan aldrig bli trovärdig enligt människorättsförespråkare och tamilska representanter.
Wallström var i FN 2010-2012, då allt mer kom fram kring vidrigheter begångna under slutskedet av Sri Lankas långa inbördeskrig. Kanske skulle hon vid sin återkomst till Sri Lanka, drygt femton år efter att hon arbetade på ön under ett år, säga något om förekomsten av sexuellt våld i Sri Lanka och behovet att skydda de mest utsatta och att straffa förövare.
I människorättsvärlden ses Wallström fortfarande som en frontfigur för kampen mot sexuellt våld. Förväntningarna på henne är höga. De skyldiga ska inte få slappna av, enligt devisen ”naming and shaming”.
Istället fick Sri Lankas regering beröm och det utlovades svenskt stöd. Kritiken från MR-kretsar med fokus på Sri Lanka lät inte vänta på sig: Hur kan FN:s första talesperson i frågor som rör sexuellt våld hålla tyst om det hon känner till?
– Wallström vet mycket väl vad som hänt i Sri Lanka och att det sexuella våldet pågår, är strukturellt och systematiskt, sa den sydafrikanska människorättsadvokaten Yasmin Sooka när jag intervjuade henne för en artikel i Svenska Dagbladet 23 maj 2016.
Sooka gick genom International Truth and Justice Project Sri Lanka på djupet med det sexuella våldet. Specialiserade läkare och advokater undersökte och intervjuade kvinnor och män som lämnat ön. De vittnar om upprepade våldtäkter och fruktansvärd sexuell tortyr. De överlevde men såg medmänniskor dö i militärens förvar. Slutsatsen är att allt har skett systematiskt och att kännedom finns inom den militära och civila administrationen.
Svaren på mina frågor till Margot Wallström satt långt inne. UD meddelade att utrikesministern var på resande fot och att agendan var fullspäckad under kommande veckor. Det fanns inte tid för en intervju. Kampanjen för en plats i säkerhetsrådet gick före. Till sist kom i alla fall svar på ett antal skriftliga frågor.
Yasmin Sooka och olika aktivister undrar fortfarande varför Wallström på FN-posten 2010-2012 inte uttalade sig starkt om Sri Lanka, med tanke på det de berättade för henne under timslånga möten.
Sri Lanka företräddes av FN-ambassadören Palitha Kohona och den tidigare generalmajoren Shavendra Silva. Silva hade lett 58:e armédivisionen på slagfältet i kriget mot LTTE, Tamilska Eelams befrielsetigrar. Efter kriget utsågs han av president Mahinda Rajapaksa till vice FN-ambassadör i New York.
På många sätt var det passande att Rajapaksa utsåg en militär som fört befäl över trupper som utförde grava människorättsbrott. Silvas trupper misstänks ha avrättat hundratals, kanske tusentals fångar, krigets sista dagar, många efter tortyr och sexuellt våld.
Den tamilska befolkningen var i kläm mellan de stridande. De hade i månader beskjutits urskillningslöst med artilleri, raketskjutramper och bombflyg. Det rådde brist på mat, vatten och läkarvård. Mot slutet fick de ducka för kulor från handeldvapen och kulsprutor. Trots det överlevde runt 300 000 av de människor som befann sig i krigszonen. Ingen vet exakt hur många som dog, FN säger tiotusentals.
Vid FN i New York vittnar personal om att representanter för Sri Lanka kunde rusa in och skrika åt dem när de tog fram uppgifter om vad som hänt på ön. President Rajapaksa ringde och skällde på FN:s generalsekreterare Ban ki-Moon.
Det var Silva som Wallström fick ställa frågor till. Hon fick säkerligen känna på hans ilska. Aktivister och utredare som ställde frågor och visade rapporter och tunga bevis på sexuellt våld möttes av en kall vägg:
”Mina soldater gör inte sådant. Inte under mitt befäl. Ni vet inte hur det fungerar i det militära.” Slut på diskussionen. Shavendra Silva
Silva och Kohona byttes ut av Sri Lankas nya regering i mars 2015.
Röstningen i FN:s generalförsamling görs anonymt och det har inte framkommit hur Sri Lanka röstade. Landets röst föll sannolikt på Sverige. Stefan Löfvéns regering har byggt en god relation med Colombo, inte minst genom utrikesministerns besök.
Utrikesministerns besök i Sri Lanka gav inte någon diskussion i svenska medier. Västsaharas självständighet, Saudiarabiens vidriga metoder och erkännandet av Palestina är återkommande ämnen, men frågor kring Sri Lanka är perifera i Sverige.
I Sri Lanka besökte Wallström utsatta tamiler i Jaffna och företrädare för den tamilska oppositionen. Tillbaka i Colombo lär hon ha varit medveten om att en formulering hastigt kan djupfrysa de diplomatiska förbindelserna. Trots allt innebär de generella uttalandena vid besöket på ön kring ansvarsutkrävande, försoning och att Sri Lanka måste följa FN-resolutionen en moralisk och politisk förbindelse att följa utvecklingen.
Att ta en av de femton stolarna i det FN-organ som fattar beslut kring bindande resolutioner är en seger för Sveriges sittande regering och utrikesministern i synnerhet. Många UD-medarbetare har arbetat hårt för att förverkliga drömmen.
Samarbete har skett över blockgränser. Pierre Schori och Carl Bildt har strävat mot samma mål, även om det från regeringshåll har hävdats att Alliansen inte gjorde tillräckligt under åren vid makten.
Sverige har stolta traditioner heter det. Och det radas upp namn. Visst, traditioner är bra, men det går inte att leva på gamla meriter. Arbetet i rådet de kommande åren lär handla mycket om att bekämpa islamistiska extremistgrupper. Kring denna fråga råder enighet.
Säkerhetsrådet präglas annars av att de fem permanenta länderna kan lägga in veto. Ryssland och Kina gör det i frågor som ger länder rätt att hantera interna angelägenheter utan inblandning utifrån. I praktiken betyder det ofta att delar av ett lands befolkning behandlas illa.
I Genève har junisessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Sri Lanka kritiserades för att det går för långsamt i processen att utreda krigsbrott. Sri Lankas nya regering som har suttit på posten i drygt ett och ett halvt år har visat lite vilja och mod att verkligen skipa rättvisa. President Sirisena har mycket att förlora, då han var ställföreträdande befälhavare under krigets två sista veckor. Att peka ut soldater och tidigare politiska ledare ses som kontroversiellt bland singaleser och skulle kunna leda till oro i landet.
Det återstår att se hur Sveriges företrädare inom FN agerar nu när platsen i Säkerhetsrådet är säkrad. Sverige ska verka för att lyfta fram kvinnors roll i fredsprocesser. Handlar det också om fortsatt diplomatiska uttalanden som inte upprör?
Sanningssägare premieras långt ifrån alltid. I juli 2014 larmade FN-medarbetaren Anders Kompass Frankrike om sexuella övergrepp begångna av franska FN-soldater som var satta att ge civilbefolkning skydd i Centralafrikanska republiken.
Han internutreddes han och stängdes ute från sin arbetsplats vid FN i Genève. Den då nytillträdde människorättskommissionären Zeid bin Ra’ad har svårt att förklara agerandet mot visselblåsaren.
I Almedalen har Kompass framträtt och intervjuats flitigt. Hjältestatusen befästs gång på gång. Kompass har höga förväntningar på Wallström. Han uppmanar henne att använda inflytandet i säkerhetsrådet för att få bort de sexuella övergreppen. Han konstaterar att Centralafrikanska republiken, Sudan, Syd-Sudan och Haiti har tappat förtroendet för FN.
I november 2007 skickades 114 FN-soldater inklusive tre höga officerare i den 950 man starka styrkan från Sri Lanka hem från Haiti. De anklagades ha förgripit sig på kvinnor och barn och öppnat en bordell. Ett fåtal fick rättsliga påföljder på hemön. ’
Historien säger något om den förråade våldskultur som många vittnar om. Sri Lanka kan vara ett paradis, inte minst för turister. För andra, särskilt tamiler, har det varit och är fortfarande ett helvete.
Orden ”demokrati och mänskliga rättigheter” riskerar att urvattnas när de stoppas in i fraser som inte ens en människorättsförbrytare kan stöta sig på. Frågan är om Sverige, som Anders Kompass, vill tala klarspråk. Ett gott tecken kan vara att Wallström har sett till att anställa Kompass vid UD.
