Språklig fadäs kastar ljus på utraderande av tamiler

Kinas ambassadör i Sri Lanka och Sri Lankas riksåklagare Dappula de Livera avtäcker 19 maj 2021 en skylt som sedan dess blivit omdiskuterad.
Skylten sattes upp i riksåklagarens kontor i Colombo 21 maj 2021 men togs ned sedan det visade sig att den bröt mot konstitutionen. På bilden syns den kinesiske ambassadören och Sri Lankas riksåklagare. Foto: @ChinaEmbSL, Twitter
Beräknad lästid 8 minuter

Samtidigt som Sri Lanka stängdes ned för att coronavågen skulle tappa höjd bubblade en kinesisk språkhistoria upp: På officiella skyltar har mandarin ersatt tamilska. Öns historia och minnen av brännande av tamiler, deras böcker, hem och affärsrörelser väcks till liv.

En tredje våg av coronavirus sköljer över ön med höga smitto- och dödstal och regeringen har stängt ned landet med reseförbud som förlängts till den 14 juni och få öppningar för att köpa mat. Samtidigt har en språkhistoria bubblat till ytan.

När en skylt avtäcktes vid riksåklagarens kontor uppmärksammades att språken på skylten var singalesiska, engelska och mandarin. Tamilska, förstaspråk för en fjärdedel av befolkningen, hade uteslutits.

Visserligen var detta ”smarta, virtuella bibliotek” sponsrat av den kinesiska staten, men givetvis var det allt annat än taktfullt att utesluta tamilska när den i mässing glänsande plattan graverades. Den kinesiska ambassaden skrev på Twitter att texten på mandarin på skylten var ”en fin gest” mot Kina.

Skylten togs ned lika fort som den hade satts upp. Den innebar ju i praktiken ett brott mot konstitutionen, där tre officiella språk anges: singalesiska och tamilska med engelska som förbindelsespråk.

En källa i Colombo uppger för Sydasien att en talesperson för riksåklagarens kontor sagt att ingen vid kontoret hade sett skylten innan den avtäcktes.

Det var sedan någon månad bestämt att den tamilske toppjuristen Sanjay Rajaratnam skulle ersätta Dappula de Livera som riksåklagare. Enligt politiska källor kan skiftet kopplas till riksåklagarens kritiska rapport tidigare i år om terrorattackerna mot kyrkor och lyxhotell i Sri Lanka på påskdagen 21 april 2019, som han ansåg vara otillräckligt utredda av kriminalpolisen.

Framför allt har den tidigare presidenten Maithripala Sirisena setts som medskyldig eftersom han informerats om terrorhoten, men inte agerat, utan istället åkt på en semesterresa. Det har också gett upphov till misstankar om en större konspiration och de Livera rekommenderade att en grundlig utredning skulle göras. Så lär inte ske vare sig nu eller senare under den nuvarande regeringen.

Dappula de Livera tillsattes av just Sirisena 2019 och har av bedömare både hyllats för att ha varit orädd och opartisk men kritiserats av andra för att inte ha utrett brott där nuvarande presidenten Gotabaya Rajapaksa misstänks för inblandning, exempelvis systematiska kidnappningar, försvinnanden och mord på journalister under dennes tid som chef för försvarsdepartementet 2005-2015.

Släkten Rajapaksa har knutit starka ekonomiska och politiska band till Kina. Många konstaterar nu att Kina och mandarin intagit en position på ön, vilket också avspeglas i den kinesiska ambassadens Twitterkonto (länk till @ChinaEmbSL på Twitter).

Nyheterna kring det för Sri Lankas myndigheter och rättsväsende pinsamma språkmisstaget avlöstes av katastrofen till havs, när fartyget MV X-Press Pearl fattade eld vid den sydvästra kusten, med utsläpp av plast och kemikalier i det känsliga ekosystemet.

Men språkhändelsen fungerar nu som en påminnelse om landets etniska konflikt. Den 40:e minnesdagen av biblioteksbränningen i Jaffna 1981 uppmärksammades den 31 maj. Det är tätt mellan tunga minnen; pogromer riktade mot tamiler inträffade 22-27 maj 1958 och 11-16 juni är årsdagar för pogromerna 1956.

De sistnämnda var de första av större omfattning som drabbade öns tamilska minoritet, sedan de demonstrerat mot regeringens beslut att införa singalesiska som enda språk (The Sinhala Only Act) inom administrationen istället för engelska. Sittdemonstrationer, satyagraha, möttes med batongslag från polisen och rasupplopp mot tamiler över hela ön.

Tamiler brändes, deras hem och affärsrörelser brändes, deras böcker brändes

Tamiler brändes, deras hem och affärsrörelser brändes, deras böcker brändes och här såddes frön och motiv till tamilskt väpnat motstånd mot staten.

När tamilska politiker kört fast i strävandena efter tamilsk självständighet i norr och öster följde enstaka attacker riktade mot staten på 1970-talet av några mindre tamilska grupper.

Sista veckan i juli 1983 inträffade de hittills värsta pogromerna, efter en dödlig attack som LTTE (Tamilska Eelams befrielsetigrar) utfört mot regeringssoldater i Jaffna. Årsdagar av Black July uppmärksammas 23-30 juli, främst av tamiler i Sri Lanka och den tamilska diasporan i världen.

Historisk bild och bevismaterial från rasupploppen 1956: En singalesisk mobb rycker ut en tamilsk man ur en bil och misshandlar honom på öppen gata. Foto: Victor Ivan

Ovan nämnda årtal utgör milstolpar i öns historia och är att betrakta som brott mot mänskligheten. Den i huvudsak singalesiska regeringen kunde inte ge tamilska invånare skydd utan bidrog istället till att än värre brott kunde begås.

Tamilska politiker lyfter fram händelserna efter självständigheten 1948 som ett utsträckt och pågående folkmord på tamiler. Staten har vare sig skipat rättvisa eller gett en utlovad politisk lösning för den norra och östra regionen.

Oavsett om övergrepp mot minoriteter sopas under mattan eller förnekas kommer de tillbaka för att påminna samveten i nutid, men reaktionen blir ofta ilska mot dem som lyfter fram dessa obehagliga historier. Nu har ytterligare en ingrediens blandats i soppan, även om Kina spelat en roll på ön under årtionden.

Språkfrågan har i Sri Lanka efter självständigheten från Storbritannien 1948 bidragit till en bestående spricka. The Sinhala Only Act 1956 etsades in i tamilers medvetande och förvandlade dem i praktiken till andra klassens invånare.

Tamilska protester mot reformen som bland annat innebar att statsanställda tamiler förlorade sina anställningar möttes med våld från staten. Så fördjupades konflikten mellan singaleser och tamiler på ön, som legat i träda under århundraden av kolonialt styre.

Även i Colombos nya stadsdel Port City, som byggts av kineser och med pengar från Kina, har språkfrågan nu seglat upp. Även här avtäcktes en skylt, med singalesiska, engelska och mandarin. Tamilska språket representeras inte.

Sedan tidigare har Kina ett 99-årigt hyresavtal med Sri Lanka gällande hamnen i Hambantota i söder. Farhågorna, även hos många singaleser, är att det kinesiska inflytandet ska öka och att Sri Lankas självständighet säljs ut.

I regionen uttrycker stormakten Indien missnöje. Detta inte minst sedan Sri Lankas regering tidigare i år backade ur en uppgörelse om att Indien tillsammans med Japan skulle få utveckla och utnyttja hamnen i Trincomalee i östra delen av ön.

Tillbaka till skylten hos statsåklagaren. Efter flera kritiska nyhetsartiklar och en storm på sociala medier togs skylten bort. Skadan var skedd och statsåklagaren kommenterade inte frågan och än mindre bads det om ursäkt. Även The Hindu i Indien som följer Kinas förehavanden hos grannen Sri Lanka har uppmärksammat händelsen.

Tweet från tamilske parlamentsledamoten SR Rasamanickam som visar ett nyhetsklipp med den tamilske parlamentsledamoten MA Sumanthiran som tar upp språkfrågan i parlamentet 21 maj 2021.

Den tamilske oppositionspolitikern Mano Ganesan som leder den tamilska progressiva alliansen twittrade att ”det är ett brott mot Sri Lankas officiella språklag att inte inkludera tamilska”. Han drog också slutsatsen att kineserna har lärt sig av Sri Lankas regering:

”Det verkar som att kineserna lär sig att ignorera tamilska från vår regering eftersom regeringens användning av det officiella språket tamilska inte är bättre.”

Den singalesiske ministern för ”nationellt arv, scenkonst och marknadsföring av landets inhemska konst”, Vidura Wickramanayka, höll med och sa till tidningen Daily Mirror:

”Som land borde vi inte låta den här typen av saker hända. Vi pratar om samexistens. En utredning i detta avseende måste genomföras.”

Han passade också på att understryka att språkpolicyn ska gälla över hela ön och att singalesiska ofta utelämnas i norr och öster.

Men en singalesisk minister nämner inte att namn på tamilska byar har fått singalesiska namn under årens lopp, då folkomflyttningar genomförts och singaleser genom statens åtgärder intagit framför allt stora delar i öster och därigenom ändrat demografin.

En liknande utveckling sker nu i norr, där armén har rotat sig. Buddhisttempel uppförs, ofta intill mindre hindutempel för att visa vilka som är mäktigast. Flera tusen hindutempel och ett stort antal kyrkor förstördes i norr och öster under kriget.

Under kriget fick utvalda dömda singalesiska brottslingar en chans till ett liv i frihet, om de gick med på att flytta till trakter i norr och öster som gränsade mot områden som kontrollerades av LTTE, som stred för en separat stat i de norra och östra delarna.

Dessa människor, som hade erfarenhet av att bruka våld, beväpnades och fungerade som en första sköld mot gerillan. Här begicks sedan nya grymheter av båda sidor i konflikten.

Människorättsaktivisten Ruki Fernando, välbekant för Sydasiens läsare, kallar den senaste språkhändelsen ”oacceptabel”. Han är en av få singaleser som opponerar sig. Som kristen tillhör han en minoritet inom den singalesiska majoriteten, där de flesta är buddhister.

Fernando konstaterar att det inträffade signalerar en inställning hos myndigheterna. Ur ett rättsligt perspektiv har tusentals tamiler arresterats, inte minst krigsåren 1983-2009. Under tortyr har många tvingats skriva under bekännelsedokument på singalesiska, ett språk som få tamiler behärskar.

”Text på tamilska saknas, det är okej! Snart kommer singalesiska också att saknas.”

Den tamilske parlamentsledamoten Shanakiyan Rasamanickam som företräder Tamilska nationella alliansen (TNA) delade i förra veckan på Twitter en bild av en skylt för Central Park i den nybyggda stadsdelen Port City i Colombo på singalesiska, engelska och mandarin.

”Text på tamilska saknas, det är okej! Snart kommer singalesiska också att saknas. Hoppas att lankeser vaknar då åtminstone”, skrev han.

Med humoristiska och ironiska krokar menar han på allvar att landet i och med det kinesiska bygget Port City nu har blivit ”Chi Lanka”. Det omstridda infrastrukturprojektet innebar en initial investering på 1,4 miljarder dollar från kinesiskt håll, vilket enligt Daily Mirror är den enskilt största utländska eller privata investeringen någonsin på ön.

I en intervju med Daily Mirror uttalade Rasamanickam bitande kritik mot regeringen i allmänhet och president Gotabaya Rajapaksa i synnerhet för att han prioriterar sin egen makt och regeringens intressen framför folket i denna svåra tid för landet.

Om något visar de språkliga fadäserna att öns historia är levande och att än värre misstag i det förflutna i grunden är obehandlade och ouppklarade.

Läs mer | Sydasien.se

30 år efter ”Black July” – historien preskriberar inte pogromer

Unga tamiler i diasporan engagerar sig för rättvisa i Sri Lanka

Johan Mikaelsson

Johan Mikaelsson är sedan 2020 redaktör för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort dokumentärfilm om Sri Lanka med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.