I Sverige sörjer vi en en våra främsta utrikeskorrespondenter, Nils Horner. Han var en reporter som satsade starkt på att låta folket på gatan levandegöra de stora skeendena i världen. Från sin startpunkt i sin födelsestads Borås Tidning kom han att med sin milda, vänliga röst rapportera för Sveriges Radio från de flesta kontinenterna, men framför allt från Asien.
Han var dock långt ifrån det första offret för sanningen och rätten att utöva det fria ordet eller låta vardagens människor höras i sändning.
I januari 2009 mördades chefredaktören Lasantha Wickrematunge på öppen gata i Sri Lankas huvudstad Colombo av två män på motorcyklar när han var på väg till jobbet på sin tidning The Sunday Leader, ett mord begånget på samma sätt som det på Nils Horner.
Wickrematunges tidning var känd för sin uppriktighet och mån om sitt oberoende från de starka politiska krafterna i landet och Wickrematunge visste vad som kunde vänta. Därför hade han redan skrivit den ledare som skulle publiceras när det hade hänt “… och när jag slutligen blir dödad, kommer det vara regeringen som dödar mig”, skrev han, vilket publicerades i tidningen tre dagar efter mordet.
Fredrika Jansz tog över chefredaktörskapet efter mordet, och hon utsattes själv för mordhot, tom från presidentens lillebror, försvarsminister Gotabaya Rajapakse. “Du är en gris som äter skit. Du ska dö”, sa han till henne, vilket hon publicerade. Några månader senare köptes tidningen av Asanga Seneviratne, en man med nära band till regeringen. Janz valde då att lämna landet och lever idag i exil i USA som flykting, liksom ytterligare ett 25-tal andra journalister från Sri Lanka.
Detta berättas i senaste numret av AmnestyPress som också konstaterar att Sri Lanka nu är den demokrati som hamnat längst ner på Reportrar Utan Gränsers pressfrihetsindex, och det tillsammans med länder som knappast ens låtsas vara demokratier, som Vitryssland, Rwanda, Saudiarabien och Bahrain.
Ni som vill veta mer om det fria ordets ställning i världen, logga in på Reportrar utan Gränsers hemsida.
Det fria ordet är villkoret för demokratin. Därför sörjer vi Nils, men också för hans närståendes och kollegors skull.