Revolutionerande domslut i Indien: Familjer får se olika ut

Stärkta hbtqi-rättigheter i Indien
Parul Sharma gläds över stärkta hbtqi-rättigheter i Indien. Bilden från en Pride-parad i Lucknow i mars 2022. Foto: Roshp /Shutterstock och Mattias Barda
Beräknad lästid 3 minuter

Det är nya tider för familjer som väljer att vara annorlunda. Den indiska domstolens beslut inger hopp om ett tolerantare och till och med ett mer kärleksfullt samhälle. Att bryta normer i det indiska samhället tar tid, men när lagen erbjuder frihet blir det enklare att också kämpa för den, konstaterar människorättsjuristen Parul Sharma.

”Familjerelationer kan ta formen av inhemska, ogifta partnerskap eller queerförhållanden”, har Högsta domstolen i Delhi konstaterat, en ur indiska mått sett otraditionell familj är lika verklig som sin traditionella motsvarighet och förtjänar skydd enligt lagen.

Hittills har förståelsen av begreppet ”familj” både i lagen och i det indiska samhället varit att ”den består av en enda, oföränderlig enhet med en mamma och en pappa (som förblir konstant över tiden) och deras barn.

Ett sådant antagande bortser och ignorerar de många omständigheter som kan leda till en förändring i ens familjestruktur, och det faktum att många familjer inte följer dessa förväntning till att börja med. Familjerelationer kan ta formen av hemliga, ogifta partnerskap eller queerförhållanden”, skrev domarna DY Chandrachud och AS Bopanna i ett domslut som publicerades under augusti vid Supreme Court of India (Högsta domstolen).

Domstolen menar att dessa konstruktioner av kärlek och familjer kanske inte är typiska, men de är lika verkliga

På liknande sätt kan vårdnadshavare som traditionellt innehar rollerna som ”mamma” och ”pappa”) till barn förändras med omgifte, adoption eller fosterhem. Domstolen menar att dessa konstruktioner av kärlek och familjer kanske inte är typiska, men de är lika verkliga som deras traditionella motsvarigheter och sådana familjeenheter förtjänar inte bara skydd enligt lagen utan de förtjänar samtliga förmåner som är tillgängliga enligt den indiska sociallagstiftningen.

Som lagen är utformad idag får den alltså inte missgynna familjer som skiljer sig från det traditionella. Detsamma gäller utan tvekan för kvinnor som antar ett moderskap på ett sätt ”som kanske inte finner en plats i den populära fantasin”, sa domaren Chandrachud som skrev ner domen på uppdrag av domstolen.

Detta är ett revolutionerande domslut då hbtqi-aktivister har drivit frågan att erkänna HBT-äktenskap och samboförhållanden samt legalisera adoption, efter det att högsta domstolen avkriminaliserade homosexualitet år 2018. Innan avkriminaliseringen hade domstolen en tvärt annorlunda analys.

Domstolen uttalade då att ”faktum är att syftet med paragraf 377 i IPC (Indian Penal Code) är att erbjuda en hälsosam miljö i samhället genom att kriminalisera onaturliga sexuella aktiviteter som är mot naturens ordning.

Om denna bestämmelse tas ut ur lagboken skulle en allmän skyltning av sådana böjelser på sin höjd medföra anklagelser om sedlighetssårande uppträdande, vilket straffas med ett mindre fängelsestraff än dagens livstidsfängelse eller tio års fängelse och böter.

Även om regeringen inte kan övervaka människors moral måste straffrätten i ett civiliserat samhälle uttrycka och spegla den allmänna moralen och frågor om skada för samhället i stort. Om detta inte görs skulle den lilla respekt för lagen som finns kvar försvinna, då lagen skulle ha förlorat sin legitimitet.”

Det är nya tider för familjer som väljer att vara annorlunda. Domstolsbeslutet inger hopp om ett tolerantare och till och med ett mer kärleksfullt samhälle. Att bryta normer i det indiska samhället tar tid, men när lagen erbjuder frihet blir det enklare att också kämpa för den.

Parul Sharma

Sedan 2020 ingår Parul Sharma i Tidskriftsföreningen Sydasiens styrelse. Hon är VD för The Academy for Human Rights in Business, författare och människorättsjurist med gedigen erfarenhet i hållbarhetsfrågor i högriskländer. Vid bland andra Human Rights Law Network, EU-kommissionen, Sandvik AB har hon arbetat med mänskliga rättigheter, anti-korruption, leverantörsledet, arbetsrätten och CSR-perspektivet. Hösten 2020 utsågs Parul till ordförande för Amnesty Sverige.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் Українська Українська اردو اردو