Översvämningen i Bangladesh beskrivs som den värsta på hundra år. Över fyra miljoner människor har flytt undan vattnet och minst har 50 dött. Årtalet 2022 fastnar sannolikt, precis som 1951, 1970, 1987, 1988 och 1998, i kommande historieböcker om Bangladesh, skriver journalisten Troy Enekvist.
”The wetest place on earth Cherrapunjee” står det på en skylt ett par mil från den nordliga gränsen mellan Indien och Bangladesh. Den indiska staden Cherrapunjee benämns ofta som den regnigaste platsen i världen, vilket långt ifrån är helt osant då den innehar flera världshögstanoteringar av regn.
Under dygnet den 17 juni föll 97 centimeter regn i Cherrapunjee, vilket är den tredje högsta notering som någonsin mätts upp i världens regnigaste stad. Dagen efter var vattenflödena i de två floderna Surma och Kushiyara över en meter högre än det normala i dessa två floder som tillsammans flyter in i och går igenom hela Bangladesh.
De massiva regnmängderna ledde till att 94 procent av den bangladeshiska staden Sunamganj översvämmades och 84 procent av distriktet där Sunamganj ligger, Sylhet som har över 12 miljoner invånare. Hittills, när detta skrivs, har över fyra miljoner människor tvingats fly från sina hem, som antagligen blivit helt eller delvis förstörda.
Bangladesh är ett av de länder i världen, som på grund av sin geografiska position är allra hårdast utsatt för naturkatastrofer och där klimatförändringarna både märks av i dag och antagligen kommer att märkas av än mer framöver.
Allvarliga naturkatastrofer drabbar relativt regelbundet befolkningen. Årtalen 1951, 1970, 1987, 1988 och 1998 har stuckit ut och på olika sätt format landet – både med hur man handskas med land men byggt upp en arsenal av förebyggande arbeten inför katastrofer. I människoliv räknat var cyklonen Bhola, som drabbade dåvarande Östpakistan året innan befrielsekriget 1970, den värsta då den krävde omkring en halv miljon människoliv.
Dödligheten i katastrofer gått ner ordentligt, vilket till stor del är tack vara förebyggande arbete i landet
Mycket har dock hänt sedan dess och dödligheten i katastrofer gått ner ordentligt, till stor del tack vare förebyggande åtgärder. Men trots färre dödsfall har skadorna katastroferna fört med sig inte kunnat minskas på samma sätt. Och speciellt nu, efter flera år av flera på varandra följande kriser, har landet inte kunnat stå fullt så rustat som man önskat.
Pandemin drabbade landet hårt och antalet bangladeshier under fattigdomsgränsen ökade för första gången sedan självständigheten för drygt 50 år sedan. Kriget i Ukraina har också lett till att Bangladesh, precis som resten av världen, ställs inför hög inflation och kraftigt höjda matpriser. Under maj var matpriserna 8,3 procent högre än året innan – något som slår hårdast mot de allra fattigaste.
Samtidigt som Indien har stoppat exporten av vete kan översvämningarna leda till att tillgången på mat minskar och matpriserna rusar ytterligare. Fram till den 17 juli, alltså dagen då det regnade som allra mest i Indien, hade 266 137 hektar odlingsland förstörts i de av översvämningar drabbade områdena. Siffrorna lär stiga ytterligare framöver.
Monsunperioden i Bangladesh har bara börjat och 2022 är inte det sista året med en förrädisk naturkatastrof som drabbar landet.
Saiful Islam, chef för institutionen för vatten- och flodhantering vid Bangladesh University of Engineering and Technology (BUET), har undersökt data från 35 år av översvämningar i Bangladesh och kommit fram till att regnen blir allt mer oförutsägbara. Samtidigt stiger floderna i landet allt oftare till farligt höga nivåer.
En global temperaturökning på 2,0 grader kan enligt beräkningar leda till att vattennivåerna i floderna kring Brahmaputra i Bangladesh och nordöstra Indien stiger med 24 procent. Om temperaturen stiger med 4,0 grader kan nivåerna höjas med 60 procent, enligt Saiful Islam.
Förutom direkta översvämningar leder höga vattenflöden till ökad floderosion, vilket både resulterar i att mark där människor bor fysiskt äts upp, samtidigt som det slam som bildas riskerar att stoppa upp floder ytterligare och därmed leda till än större översvämningar. Och som om inte det vore nog svämmar Bangladesh samtidigt över från kusten, där havsvattnet stiger.
Nästan var tionde person i Bangladesh (omkring 15 miljoner människor) bor, enligt Världsbanken, på mark som ligger på under fem meter höjd över havsytan.
Det har skrivits förut, och kommer att skrivas igen, Bangladesh återhämtar sig från katastrofen. Den värsta översvämningen i Bangladesh på 100 år pågår samtidigt som klimatkrisen och dess effekter skenar.
Det sker samtidigt som livet för de flesta runtom i övriga världen fortgår i ungefär samma takt och utsläppen av växthusgaser fortsätter. På det globala planet förefaller det som att ingen berörs av det som just nu sker i Bangladesh.
Läs mer | Artiklar och tidskrifter i arkivet
Troy Enekvist har skildrat hur effekterna av klimatförändringarna påverkar människor i Bangladesh. Artiklar om Bangladesh återfinns under landsidan och i arkivet finns tidskrifter att ladda ned som pdf.
Under 2021 kom hans reportage- och fotobok Klimatflykt ut. Sydasien intervjuade honom i juni 2021 kring boken.
I magasinet 2020, där temat var Klimat och vatten, behandlades Bangladesh. Numret kan laddas ned som pdf från arkivet. I Sydasien #2 2019 frontade klimatflyktingen Rubel omslaget. Även detta nummer finns som pdf i arkivet eller läs det i webbversionen genom länken nedan:
