Journalistmord: Fällande dom i Folktribunalen – agera för rättvisa

Bild på redaktören Lasantha Wickrematunge vid den avslutande sessionen i folktribunalen i Haag i september. Foto: Graciela Rossetto
Beräknad lästid 4 minuter

Folktribunalen i Haag som tagit sig an mordet på Lasantha Wickrematunge i Sri Lanka 2009 har levererat fällande dom. Johan Mikaelsson har följt processen: ”Tillfällig immunitet kan inte innebära evig straffrihet”, resonerar han i den här krönikan.

Sedan ett år tillbaka har jag följt People’s Tribunal on the Murder of Journalists och dess arbete (tre artiklar kring de tre sessionerna har publicerats i Amnesty Press, den senaste nu i veckan).

Folktribunalen, en tillfälligt inrättad domstol utan möjlighet att dela ut några riktiga domar, har i projektet A Safer World for the Truth (En säkrare värld för sanningen) med hjälp av tre organisationer som verkar för pressfrihet under ett års tid tagit sig an tre ouppklarade journalistmord.

Morden har skett under den i världen utbredda straffrihet som är sanktionerad eller direkt påkallad av regeringar. Lösningar finns inom räckhåll. Istället för att skipa rättvisa har rättvisan helt enkelt skippats, då de som beordrat morden sitter på maktpositioner, har våldskapital och kan se till att hindra utredningar.

Folktribunalen i Haag
Delar av domarpanelen vid folktribunalen i Haag. Foto: Graciela Rossetto

För den som har följt detta rättsprojekt är det tydligt att ett övergripande mål är att sätta ett brett ljus på frågan om alla mord på journalister som sker inom system där morden förblir olösta. ”Domsluten” i de tre utvalda målen som granskats är inte överraskande. De utpekade regeringarna bär ansvar för både mord och straffrihet.

Ändå kryper sig känslan av antiklimax på. Kanske är det distansen. Den här gången deltar jag inte som i november förra året och i maj i år på plats i Haag och kan se och höra allt som sägs runtomkring. Om sanningar som dessa avslöjas måste det få en konsekvens.

Lasantha Wickrematunge, redaktören för den insomnade tidningen Sunday Leader, är ihågkommen och beundrad av många i Sri Lanka. Han har sedan han mördades i sin bil på väg till redaktionen den 8 januari 2009 blivit något av en ikon för drömmen om ett bättre allmäntillstånd på ön.

Ahimsa med en känd teckning av hennes far
Ahimsa Wickrematunge bär på minnen av sin far Lasantha. Foto: Privat

Inga familjemedlemmar har funnits på plats under de tre sessionerna, men Lasanthas dotter Ahimsa som slagits för rättvisa och inte längre bor på ön har uttalat sitt stöd till initiativet. Givetvis finns ingen misstänkt och utpekad mördare på plats. Men detta är bara första steget. I Sri Lanka kan ett mer gynnsamt klimat för rättvisa komma. ”Domslutet” i målet rörande Lasantha har inte passerat obemärkt förbi.

Protest i Sri Lanka 2022 mot Rajapaksas styre
Tre av bröderna Rajapaksa borde vara i fängelse, enligt en demonstrant i Colombo i juli. Foto: Sebastian Castelier /Shutterstock

De långvariga protesterna mot regeringen utmynnade i att såväl premiärminister Rajapaksa (Mahinda) som president Rajapaksa (Gotabaya) tvingades från sina poster.

Missnöje riktades över vanskötsel av landet och det ekonomiska eländet. Mordet på Lasantha, som nämnda bröder anses ligga bakom, lyftes fram som ett exempel på maktmissbruk. Tamilska deltagare påminde om ”försvinnandena” under krigsåren.

Det finns inte på kartan att president Ranil Wickremesinghe, som i maj först togs in som premiärminister av just Gotabaya Rajapaksa, just nu skulle verka för att mordet utreds vidare. Ekonomin är i fokus. Progressiva politiker som vill återupprätta en rättsstat värd namnet kan träda in efter nästa val, 2024.

Vid en avslutande ceremoni i folktribunalen i Haag placerade de närvarande porträtt på mördade journalister på 33 tomma stolar, till ackompanjemang av stråkar och piano. Kärnan är sorg. Makthavare har låtit underhuggare ta livet av människor som utövat sitt yrke väl. I Sri Lanka, som kallas demokrati, har journalister mördats just för att de granskat makthavare som medborgarna röstat fram.

Minnesceremoni vid folktribunalen i Haag för mördade journalister
I Folktribunalen i Haag visades 33 tomma stolar med porträtt på journalister som mördats runtom i världen på grund av sin yrkesutövning. Arbetet för rättvisa fortsätter. Foto: Graciela Rossetto

I samband med den internationella dagen för att stoppa straffrihet för brott mot journalister, den 2 november, kastas ljus på frågan. Framöver ska FN också presentera en ny handlingsplan. Men papperstigrar räcker inte.

Gotabaya Rajapaksa är inte bortglömd av jurister i USA, landet han bodde i åren 1998-2005 och var medborgare i 2003-2019. Något är i görningen. Tillfällig immunitet (immunity) kanske inte ska innebära evig straffrihet (impunity).

I skyarna kring Sri Lanka syns tecken på att krav på rättvisa och ansvarsutkrävande kan växa sig starkare och ge resultat. Folktribunalen i Haag har sagt sitt, nu måste andra agera.

Läs mer | Om mord och straffrihet i Sri Lanka

Boken När de dödar journalister (2015)

Boken När de dödar journalister av Johan Mikaelsson släpptes 2015 men är fortfarande aktuell – straffriheten består.

På omslaget är Lasantha Wickrematunge avbildad av tecknaren Vasantha Srinath Kurukulasuriya (se hans  FB-profil som tecknare).

 

 

 

Utpekad som ”rovdjur på pressfrihet” förnekar mord

 

Print Friendly, PDF & Email
Johan Mikaelsson

Johan Mikaelsson är sedan 2020 redaktör för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort dokumentärfilm om Sri Lanka med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.