Indiens heliga kor – politiken bakom förbudet mot nötkött

Boken Indiens heliga ko
Boken Indiens heliga ko av Pär Jansson kom ut i augusti 2020. Foto: Carlssons förlag
Beräknad lästid 9 minuter

Under århundraden har människor nedvärderat andra på grund av deras matvanor. Muslimer och judar anser att grisen är ett smutsigt djur och förbjuder förtäring av fläskkött. Bland hinduer ses kon som helig och under medeltiden sågs det som synd mot gudarna att slakta en ko. I dagens Indien är kon politiserad.

Under århundradens gång har förutsättningarna för att ta sig rätten att känna överlägsenhet på grund av matval förändrats, i och med att nya och hygieniska metoder för slakt har utvecklats. Trots detta har stigmat över köttätandet, eller åtminstone för vissa typer av kött, aldrig riktigt försvunnit från religioner som islam och hinduism.

År 1948 slog dåvarande staten Bombay fast en lag om djurslakt, Bombay Animal Preservation Act, vilken förbjöd all slakt av djur utom de som tilldelats ett certifikat som garanterade att de var friska nog för slakt. Den lagen ersattes med Maharashtra Animal Preservation Act år 1976. Lagen gjorde slakt av kor illegal, men tillät viss slakt av andra djur, inklusive tjurar och oxar, efter att man fått tillstånd från myndigheterna.

När Indien klev in i det nuvarande århundradet var det trender från västvärlden som påverkade indier från de högre kasterna att uttrycka sig överlägset när det gällde matval. I västliga länder marknadsförs veganprodukter aggressivt som ett alternativ till den omänskliga köttindustrin. I Indien visade sig tomheten i argumentationen om vegansk eller vegetarisk föda när en mobb av dessa så kallade ”humana vegetarianer” dödade en 52-årig man på grund av att de misstänkte att han ägde nötkött.

År 2015 slogs Mohammed Akhlaq ihjäl av människor från grannbyn i Uttar Pradesh. Hans brott var att han förvarade kött i sitt kylskåp. Akhlaqs son var tekniker i det indiska luftförsvaret. De flesta av de anklagade för dådet är hinduer som inte har ätit nötkött eller fläsk i flera generationer. Man undrar vad som fick dem att mörda en 50-årig man, vars son försvarar nationen, framför ögonen på hans familj?

År 2016, i delstaten Gujarat, misshandlades sju medlemmar i en familj som tillhör daliterna, de oberörbara som står utanför det hinduiska kastsystemet, för att de skinnat en död ko. Senare framkom det att familjen inte dödat kon, utan den hade dödats av ett lejon.

Samma år fann man två personer hängande i ett träd i skogarna i Jharkhand. Den 32-årige Mazlum Ansari och 15-årige Imtiyaz Khan handlade med boskap. Den preliminära undersökningen visade att de var på väg till boskapsmarknaden när de lynchades. Fyra personer anhölls i samband med morden.

I april i år slog ett antal människor ihjäl Pehlu Khan, en muslimsk man i femtioårsåldern, för att han transporterade kor. Mobben som mördade honom påstod att han var boskapssmugglare och tog korna till slakt. De tog en filmsekvens av hans plågade sista stunder i livet och laddade upp den på sociala media. Argumenten med ”den fredsälskande vegetarianen” är lite väl svåra att smälta just nu.

De som utför dåden kallar sig själva gau rakshaks, beskyddare av kor. Om man tittar närmare på dem ingår de i medborgargarden och består av arbetslösa ungdomar med kopplingar till ett eller annat politiskt parti ute på högerkanten. Deras modus operandi eller arbetssätt går ut på att stoppa lastbilar som transporterar boskap, kräva förarna på pengar för att släppa iväg bilen, och om inte föraren kan betala mördar de honom för att han transporterar kor.

Om någon i deras omedelbara närhet argumenterar för ett modernare sätt att tänka, får dessa en föreläsning om hur veganska och vegetariska rörelser ökar i omfattning i industriländerna, eller så misshandlas de.

Nötkött serveras bara i några få delstater. År 2015 genomförde många indiska stater ett förbud att äta och inneha nötkött. Två av dessa var de två stora staterna Uttar Pradesh och Maharashtra. I båda staterna finns stora besättningar av kreatur som inte enbart säljs för köttets skull, utan också för mjölk- och läderbranschen.

I maj 2017 genomförde den indiska statens miljöministerium, ledda av BJP (Bharatiya Janata Party), ett förbud för försäljning av kor och bufflar till slakt på djurmarknader över hela Indien. Straffet för att slakta en ko kan bli upp till tio års fängelse. Straffet för att ofreda en kvinna sexuellt är två år, så i praktiken är det ett allvarligare brott att slakta en ko än att angripa en kvinna.

Muslimer, kristna och daliter (de tidigare kastlösa) äter regelbundet nötkött. Folk på landsbygden vänder sig inte heller från kött. Ateister undviker inte kött om de inte valt bort det av personliga skäl.

Hans Dalal, 37, organiserar workshops och konferenser för bevarande av tigrar. Han drabbades av Cerebral Pares, men kämpade bort symptomen och är idag en av Indiens mest kända tigeraktivister. Han reser regelbundet till de mest avlägsna skogsområdena i landet för att spåra tigrar, och på grund av det träffar han ofta stamfolken, Adivasis. Ofta samarbetar han med folk som tidigare levde på tjuvjakt men numera stöttar skogvaktarna i arbetet med tigrarna. Många av dem har numera själva blivit skogvaktare.

Hans Dalal
Hans Dalal.

Dalal berättar:

”Jag träffar stamfolken Gonds och Moghiyas. De äter samma sorts mat som vi, till exempel Dal, ris, sabzi (grönsakscurry). De äter också kyckling och fisk. Förr åt de viltkött, men inte längre. Däremot äter de fortfarande kött. De driver upp höns, och fisk är en delikatess. I nordöstra Indien finns det stammar som äter griskött. I Kerala äter många nötkött.”

Eftersom han tillbringar så mycket tid ute i djungeln är Dalal mycket medveten om överlevnadsfrågor.

”Varför ska någon främmande ta sig rätten att bestämma för någon annan om vad han eller hon ska äta?” frågar han sig efter de senaste domstolsutslagen.

”Allt det här med att vara vegetarian har börjat bli ”coolt”, men det är i huvudsak någon som händer i städerna. Jag har aldrig i hela mitt liv mött någon från landsorten som är vegetarian.”

Motståndet mot köttförbudet. Studentgrupper från daliterna har klart uttalat att de vill ha tillgång till kött på studenthemmen, och har också organiserat festivaler för att framhålla köttätande i södra Indien. Festivalerna har genomförts i bland annat Kerala, som har en stor kristen och muslimsk befolkning, av ungdomsförbunden i kongresspartiet. I maj i år organiserade studenter vid tekniska högskolan i Madras en köttätarfestival.

I Kerala styr för ögonblicket det marxistiska partiet The Communist Party of India. Delstaten Keralas ledare Pinarayi Vijayan har skrivit till premiärministern om att han tar avstånd till förbudet att transportera boskap och aktiviteterna som genomförs av gau rakshaks.

Så här skriver Vijayan i brevet:

”Lägg märke till att i förklaringen som utgivits av Ministry of Environment, Forest and Climate Change angående lagen Prevention of Cruelty to Animals (Regulation of Livestock Markets) från 2017 ges bemyndigandet enbart till dem med giltig dokumentation som bekräftar att boskapen endast skall användas för jordbruksnära ändamål. Av alla de miljoner jordbrukare som finns i vårt land har endast en bråkdel dokumentation som visar att deras huvudsakliga sysselsättning är jordbruk.

Därför blir det ytterst svårt för den stora majoriteten av jordbrukare i vårt land att på ett lagenligt sätt kunna inskaffa dragdjur för jordbruksändamål liksom för andra ändamål.

”Regelverket förutser också inrättande av sammanslutningar för övervakning av djurmarknaden (District Animal Market Monitoring Committees) och organisering av djurmarknader (Animal Market Committees). Inrättandet av den typen av sammanslutningar för övervakning av boskapshandeln kommer att äventyra den fria handeln med boskap mellan jordbrukare i vårt land. Naturliga frågeställningar kommer naturligtvis också att uppstå runt rollen Gau Rakshak Samitis, alltså organisationer för skydd av kor, vilka har genomfört attacker på boskapshandlare och boskapstransportörer under senare tid.”

”Jag ber också att få påminna om att kött är den primära källan för proteinintag för miljontals fattiga och vanliga människor i vårt land, i synnerhet daliterna. En inskränkning av det här slaget, precis när ramzan (ramadan) inleds, kommer med säkerhet att uppfattas som en direkt attack på delar av vårt samhälle. Människor från alla trosinriktningar konsumerar kött i vårt land, inte enbart minoritetsgrupper.”

Om ett förbud träder i kraft kommer det omedelbart att beröva dessa grupper viktiga födoämnen, och dessutom beröva dem råmaterialet till den viktiga läderindustrin. Mer än 25 miljoner arbetar inom Indiens läderindustri, och de flesta av dem är daliter, särskilt de som skinnar djurkropparna. Därigenom kommer ett förbud som detta att på ett mycket negativt sätt påverka dem som har det svårt i vårt samhälle, både när det gäller deras försörjning liksom deras övriga livsomständigheter.”

Problemets kärna. Närvaron av illegala medborgargarden har också avslöjat ett allvarligt problem med sättet som premiärminister Modi styr landet på: oförmågan att skapa riktiga arbeten. Även om arbetslösheten har sjunkit med cirka fyra procent finns de nya arbetena inom regeringsstyrda projekt där det är vanligt med friserade siffror och dold arbetslöshet, gamla byråkratiska trick för att få regeringen att framstå i bättre dager. Om de flesta ungdomar har fått jobb inom verkliga yrken, hur och varför uppstår då grupperna med de kriminella medborgargardena?

Högerledarna påstår att ungdomarna blir upprörda när de får höra om boskapsslakt. Om vi skulle ta till oss ett sådant argument skulle den indiska ungdomen vara en väldigt speciell typ av människa, som inte skulle bry sig om en vattenbrist som får indiska jordbrukare att ta sina liv, eller de brutala våldtäkterna och morden som ofta återkommer i nyheterna, men snabbt agera när kor dödas. Verkligheten är snarare att de flesta av medlemmarna i medborgargardena får sin utkomst betald av ytterlighetselement inom högern.

Är köttätarna är onda människor, och vi de enda helgonen, sadhu sants?

Domaren Markandey Katju, pensionerad från högsta domstolen, plockar sönder argumentationen för No beef, no pork i den blogg han skriver och som får stor spridning. Han är född hindu från Kashmir men har valt att bli ateist, och han skriver så här:

I stort sett hela världen äter nötkött. Nötkött äts i Kerala, Goa, de nordöstra delstaterna och i västra Bengalen. Man frågar sig om de här köttätarna är onda människor, och vi de enda helgonen, sadhu sants? Kon är ett vanligt djur, som en häst eller get. Några menar att det är ett känslomässigt styrt område för hinduer.

Men på samma sätt är sharia och burka känslomässigt styrda områden för muslimer. För mig är de här sakerna känslomässiga områden som styrs av ren dumhet, och vi ska inte behöva bry oss om eller stötta känslor som bygger på dumhet. Jag anser att lagar som tar upp förbud för slakt av kor och köttätande ska dras tillbaka … liksom att jag anser att vi ska överge burka.”

Indien exporterade 2,4 miljoner ton buffelkött åren 2014-15. Kött är en ytterst liten del av inkomsterna som genereras av nötkreatur. Pulver från nötkreaturens horn finns i skummet som används i brandsläckare. I nyhetsartiklar som följde på lagförslaget framlade en boskapshandlare, som vill förbli anonym, kanske det bästa argumentet mot skyddandet av kor. Han frågade sig om man, hur religiös eller human man än var, skulle tillåta att det egna huset brann ner bara för att kohornspulver har använts i eldsläckaren.

Översättning: Svante Nilsson

Rohit Bhatia

Rohit Bhatia är journalist och frilansskribent, född och uppvuxen i Bombay (Mumbai) där han arbetat som reporter för olika journaler och dagstidningar. Han har MA i Engelsk Litteratur. Hans arbete har publicerats i Indien, Australien och Europa. Hans huvudsakliga ämnen är indisk politik, klimat och alternativ kultur.