Sanningen om mordet på redaktören Lasantha Wickrematunge som mördades i Colombo 8 januari 2009 ska våren 2022 upp på bordet i en särskild folktribunal. Sydasiens redaktör Johan Mikaelsson, som fördjupat sig i journalistmorden i Sri Lanka, var på plats i Haag när den första sessionen hölls.
Den 2 november 2021 uppmärksammades i vanlig ordning den internationella dagen för att stoppa straffriheten för brott mot journalister. Samma dag trädde en nyinrättad folktribunal fram i ljuset i Haag.
Att tribunalen har bas i Nederländerna, med historiska band till Sri Lanka och i just Haag, där Internationella brottmålsdomstolen ICC har sitt högkvarter, gör inte saken mindre intressant.
Den andra sessionen skulle egentligen hållas 12-13 januari 2022. Då skulle mordet den 8 januari 2009 på Lasantha Wickrematunge, redaktör för Sunday Leader i Sri Lanka, behandlas. På grund av spridningen av coronaviruset och nedstängningen i Nederländerna ska den istället hållas i april och förhoppningen är att fler med intresse i fallet då ska kunna närvara.
Journalisterna Maria Ressa från Filippinerna och Dmitry Muratov från Ryssland tilldelades fredspriset 2021 för arbetet att ”värna om yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”. Nu kan frågan få förlängt liv genom People’s Tribunal on the Murder of Journalists.
Organisationerna Free Press Unlimited, Reporters Without Borders och och Committee to Protect Journalists arbetar under projektnamnet A Safer World for the Truth med folktribunalen för att ta fram fakta och vittnesmål kring tre ouppklarade mord i Syrien, Mexiko respektive Sri Lanka.
Gemensamt för de tre fallen är att de ses som särskilt tydliga i att motiven för morden varit att tysta ner obekväma sanningar och att det finns substantiella bevis som gör att misstänkta gärningsmän med koppling till makthavare hade kunnat fällas.
Läs och hör mer | Folktribunalen tar sig an straffriheten
Processen i People’s Tribunal on the Murder of Journalists beskrivs ingående i Johan Mikaelssons reportage från Haag i Amnesty Press november 2021. Hör Johan Mikaelsson intervjuas i podden ”Frihet från förtryck” (länk nedan) som ges ut av Silc, där han intervjuas Martin Ängeby, som är generalsekreterare för Silc:
Folktribunalens arbete inleddes långt innan den norska Nobelkommittén tillkännagav årets pristagare, vilka sedan fick ta emot fredspriset i Oslo den 10 december 2021.
På internationella pressfrihetsdagen den 3 maj 2022 ska domslut i målen levereras i tribunalen. Domsluten får ingen legitimitet i de tre berörda länderna. Men om upprördheten över straffriheten är genuin ska det faktum att det finns utpekade för att systematiskt ha mördat journalister inte kunna passera obemärkt förbi i relationerna mellan länders regeringar.
Vid folktribunalens inledning i Haag i november deltog Maria Ressa. Hon talade via länk inför drygt 300 personer på plats i Neu Kirk och ett större antal genom livesändningen som kan ses i sin helhet på folktribunalens webbplats. Genom sitt sätt att vara har Ressa en förmåga att sprida entusiasm och hon kan ge energi till alla som strävar efter rättvisa.
Ett av tre utvalda fall rör alltså Lasantha Wickrematunge, redaktören för tidningen Sunday Leader. Han mördades på väg till jobbet, den 8 januari 2009 i Colombo. Fyra motorcyklar med två män på varje körde upp vid bilen och männen slog sönder bilrutorna.
Männen slog under attacken ett djupt hål genom Lasanthas skallben och in i hjärnan. Möjligen användes ett redskap för att avliva boskap. Mördarna körde från platsen och förbi närliggande militärposteringar utan att stoppas.
Mordet är ett av de mest omskrivna journalistmorden i världen. Inför skranket hade redan kunnat ställas, förutom gärningsmännen, Sri Lankas nuvarande president Gotabaya Rajapaksa, då chef för försvarsministeriet, samt dennes bror Mahinda Rajapaksa, som då var president. Där fanns motiv, medel och tillfälle att utföra mordet – och att tysta ner sanningen.
Vid tidpunkten för mordet hade Lasantha Wickrematunge blivit stämd av Gotabaya Rajapaksa för att tidningen Sunday Leader rapporterat om dennes inblandning i korruption vid köp av begagnade stridsflygplan från Ukraina som gjordes genom mellanhänder.
Nu blir regeringen och den huvudmisstänkte, Gotabaya Rajapaksa, istället ”åtalad” vid folktribunalen i Haag och ges rätt till en försvarare.
Precis som alla andra brott mot journalister i Sri Lanka är mordet olöst. Ingen har fällts för något av brotten som 2004-2010 innefattade riktade mord (sammanlagt 44 mördade, dödade eller försvunna journalister, skjutna tidningsbud och mediearbetare) sprängda redaktioner, brända tryckpressar, hat, hot, misshandel och tortyr.
Merparten av brotten riktades mot tamilska journalister och medier. Men det var mordet på den framträdande singalesiske redaktören Lasantha Wickrematunge som gav upphov till chockvågor inom landet. Pressfrihetsorganisationer världen över hade förvisso uppmärksammat morden på tamilska journalister, men nu öppnades dammluckorna.
För journalistmord totalt i världen uppges vid folktribunalen i Haag att 81 procent är ouppklarade. För Sri Lanka är siffran alltså 100 procent. Total straffrihet talar ett tydligt språk till förövare, offer, anhöriga och övriga efterlevande. Kan det 2022 ske en förändring?
Klara minnen, tankar, bevis och fragment vävs ihop och bildar händelsekedjor som ger sammanhang, förklaringar och mening åt historiska händelser. Spår finns kvar och oberoende jurister kan nu göra sitt allra yttersta för att se sanningen och finna svar. Så kan ouppklarade mord lösas och någon form av internationell rättvisa skipas. Återstår att se vilka som vill lyssna och vilka som vill att straffriheten ska bestå.
Läs mer | Journalistmorden i Sri Lanka
Journalisten Johan Mikaelsson har skrivit boken När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka (2015), samt en lång rad reportage och artiklar dessförinnan och efter kring straffriheten för brott mot journalister, såväl i Sydasien som i bland andra Amnesty Press och Svenska Dagbladet.
Reportaget ”Utpekad som rovdjur på pressfrihet förnekar mord” som publicerades på Sydasien.se i november 2018 innehåller en intervju med Gotabaya Rajapaksa från 2018. Denne står nu formellt utpekad och anklagad för att ligga bakom mordet på Lasantha Wickrematunge. Gotabaya Rajapaksa är sedan 18 november 2019 Sri Lankas president, vilket för närvarande ger honom diplomatisk immunitet. En engelsk version av reportaget publicerades av Journalists for Democracy in Sri Lanka (JDSLanka.org), som görs av exiljournalister från Sri Lanka.
Nättidningen Colombo Telegraph som publiceras från London har i artiklar ingående beskrivit händelseutvecklingen kring mordet och hur regeringen och militären i Sri Lanka arbetar för att tysta ner sanningen och även angriper dem som rapporterar om mordet. Även Sri Lanka Brief som publiceras från Genève rapporterar kontinuerligt kring fallet.
Tidningen Sunday Leader som Lasantha Wickrematunge startade 1994 tillsammans med sin bror Lal Wickrematunge, såldes 2012 och lades slutligen ned 2018.
I artikeln ”Mord på redaktör i Sri Lanka påtalas för FN på årsdag” från januari 2021 beskrivs bland annat hur dottern Ahimsa Wickrematunge kämpar för att rättvisa ska skipas.
Fakta | När Ceylon var en nederländsk koloni
Åren 1658–1796 var Ceylon, som ön då kallades, nederländsk koloni. Nederländerna, eller Holland, var tvåa, efter Portugal, och åtföljdes av Storbritannien, som lämnade över styret till en lokal regering 1948.
Runt ön finns spår av holländarnas tid på ön. Likaså kan landmärken och orter prickas av i Nederländerna. Inte långt från Haag ligger staden Delft. Och Delft är det holländska namnet på ön Neduntheevu, söder om Jaffnahalvön i norra Sri Lanka. Och i Jaffna finns ett Dutch Fort.
Ättlingar finns också. Burghers kallas den ”folkgrupp” i Sri Lanka som härstammar ur relationer mellan öbor och holländare, portugiser och britter.
