Jag finner mig åter i Katmandu och tvivlet infinner sig. Frågan om varför Nepal är viktigt är en återkommande fundering hos mig.
Vad fyller det för funktion att jag tänker så mycket på Nepal? Nu är jag åter här och famlar mig fram genom gränder och en ständigt främmande kultur. Jag kan inte frångå tanken på att jag är här på grund av ett visst exotifierande av landet och regionen i stort. Det är exotiskt och annorlunda. Färgerna, de angenäma och mindre angenäma dofterna, vimlet, kaoset. Allt är faktiskt exotiskt.
Som svensk kommer jag från ett tillrättalagt liv, där jag vet att det mesta fungerar och det är enkelt att tyda spårvagnens tidtabell. När jag nu är här i Nepal, vet jag helt plötsligt inte hur något fungerar. Eller om något fungerar.
Det är ett samhälle som är väldigt inbjudande, men samtidigt gör det motstånd. Människorna är otroligt generösa och välkomnande och jag vill ständigt veta mer om hur saker och ting fungerar här. Samtidigt känner jag mig alltid vilsen och allt är obekvämt. Det är jobbigt att gå runt på de ojämna gatorna. Men ännu obekvämare att vika sig dubbelt för att trycka in sig i en proppfull minibuss. Den hierarkiska hinduiska kulturen är lika spännande som skrämmande. Det är lika fascinerande att det finns ett system i gatuvimlet, som det är skrämmande att gå över gatan och tungt att se fattigdomen.
Jag må komma hit med en västerländsk, exotifierande blick, men är det inte också därför Nepal och regionen Sydasien är intressant?
Varför är det viktigt att lära oss om små länder långt uppe i avlägsna bergskedjor. Eller det lilla ö-riket Maldiverna, dit folk åker till för att slappna av och inte tänka på de människorättsbrott som sker utanför semesterparadisets murar. Eller regionens jätte Indien, som är världens störst demokrati och har en stor påverkan på vår värld, ekonomiskt, kulturellt, och klimatmässigt.
När tvivlet släpper blir jag istället övertygad om att det är viktigt att jag tänker så mycket på Nepal.
Vad kan vi lära oss av regionen, och vad behöver vi veta för att förhålla oss till regionen och vår omvärld i stort? När tvivlet släpper blir jag istället övertygad om att det är viktigt att jag tänker så mycket på Nepal. Ingen annan tycks ju göra det.
Himalayas smältande glaciärer, regionens stora floder med avfall som rinner ut i våra hav, textilfabrikerna och garverierna som förser oss med kläder men också förorenar vårt vatten. Dessa problem är något som akut drabbar lokalbefolkningen, men i det långa loppet kommer det även drabba oss. Klimatet är gemensamt och Sydasiens problem blir vårt problem.
Dessutom brukar jag använda regionen som en lins för att se sitt eget samhälle igenom. Det finns så klart många skillnader mellan Sverige och Nepal, skillnader som sätter Sverige både i ett positivt och negativt ljus.
Det finns en öppenhet och en syn på gemenskap här utan dess like, en öppenhet som lägger Sverige i ett socialt mörker. Däremot så är vi svenskar befriade från social press att göra familjen stolt med ett gott yrke och ett fint äktenskap. Det skrivs toppmoderna lagar i demokratiseringens Nepal som får Sveriges lagbok att framstå som medeltida. Men i Sverige är de äldre lagarna åtminstone implementerade och inordnade i ett hyfsat välfungerande system.
Om det grävs lite djupare i synen på länderna kommer det fram en mer nyanserad bild. Då kan vi lära oss något.
Sen finns det stora likheter också. Denna resa har jag haft ynnesten att få träffa grupper ur ursprungsbefolkningen och diskutera deras situation. Det är slående hur Sverige och Nepal behandlar våra ursprungsbefolkningar lika dåligt. I båda länderna är deras största fråga tillgång till land och resurser, som tas ifrån dom i utvecklingens och ekonomins namn. Både Sapmi och Gurung blir av med fiskevatten och betesmarker på grund av vattenkraftverk, gruvor och fabriker.
Svenskarna kan inte bli för bekväma med att vi är bra nog. Både Nepal och Sverige behöver utveckla sina demokratier på olika och liknade sätt. Att läsa om ett annat land kan leda till tankar på vad som behöver göras där hemma. Visst är Nepal och Sydasien exotiskt, men om det grävs lite djupare i synen på länderna kommer det fram en mer nyanserad bild. Då kan vi lära oss något.
