När Taslima Nasrin skrev Lajja – Skammen, en redogörelse för hur en hinduisk familj i Bangladesh blir dödade av muslimer efter att Babri Masjid förstördes i Indien, har hon hotats av muslimska extremister i båda länderna.
Lajja- Skammen publicerades 1993 i Bangladesh och sålde i över 60000 exemplar innan den förbjöds av landets regering. I september samma år utfärdades en fatwa mot Taslima och en organisation som heter Council of Islamic Soldiers erbjöd en belöning till den som dödade henne.
Hon flydde till väst där hon blev en symbol för yttrandefrihet av europeiska yttrandefrihetsorganisationer och amerikanska feminister. Sedan dess har hon levt i exil i Sverige, Tyskland och Indien. För närvarande bor Taslima i Indien som en svensk medborgare. När hon i år förnyade sitt uppehållstillstånd i Indien fick hon ett tvåmånadersvisum.
Hennes situation lyftes i de indiska medierna och efter ett möte med inrikesminister Rajnath Singh så förlängdes hennes visum till augusti 2015. Det här var en av de tillfälliga segrar i Taslimas kamp mot fundamentalisterna. Nyligen sa hon i en intervju med en Bombay-baserad nyhetstidning i samband med 20-årsjubileet av hennes bok Lajja: ”Fundamentaliseterna har försökt döda mig i mer än 20 år. Jag har kämpat mycket för att få leva och göra mig hörd.”
Att stanna i Indien…eller inte? I tio år levde Taslima i exil i Västeuropa och Nordamerika. Hennes bangladeshiska pass återkallades. Hon var tvungen att vänta från 1994 till 1999 för att få ett visum för att besöka Indien och fick aldrig ett bangladeshiskt pass för att återvända till landet. År 2004 fick Taslima ett förnybart tillfälligt uppehållstillstånd i Indien flyttade till Calcutta i delstaten Västbengalen, som har ett gemensamt arv och språk med Bangladesh.
De indiska myndigheterna har förlängt hennes visum så att hon ska kunna stanna i landet i perioder, även om den vägrat att ge henne indiskt medborgarskap. Medan hon bodde i Calcutta bidrog hon till indiska nyhetstidningar och magasin med antiislamska kommentarer som mötte motstånd från religiösa fundamentalister.
I april 2005 stöttade en grupp bengaliska skribenter, poeter och intellektuella öppet hennes vädjan om indiskt medborgarskap. ”Precis som oss är hon en bengal och hon skriver bara på bengali. Hon får inte komma in i Bangladesh, så hennes enda alternativ är att bo bland bengaler i Calcutta om hon ska kunna existera som författare av någon betydelse”, sa författaren Shib Narain Ray.
Den 9 augusti 2007 var Taslima i Hyderabad för att presentera Telugu-översättningen av romanen Shodh, när hon attackerades av en mobb med våldsamma inkräktare ledd av det muslimska politiska partiet All India Majlis-e-Ittehadul Muslimeen. En vecka senare återupplivades en gammal fatwa mot henne, som uppmanade henne att lämna landet och erbjöd en obegränsad summa pengar till den som dödade henne. I november samma år utbröt våldsamma protester mot Taslima av muslimer i Calcutta.
Vid en protest organiserad av den militanta Islamist All India Minority Forum sattes armén in för att återställa ordningen. Taslima tvingades faktiskt leva i husarrest i Calcutta och ombads ständigt att lämna staten av den västbengaliska regeringen. Efter upploppen tvingades Taslima att flytta från Calcytta till New Delhi. Hon bjöds in av Allahabad-universitetet som föreläsare, men eftersom hon attackerades i Hyderabad ställde universitetet in Taslimas föreläsning.
Inte hemma. Taslima har fått många utmärkelser över hela världen, men de grundläggande mänskliga rättigheterna när det gäller att leva ett liv fritt från rädsla har förvägrats henne av både Indien och Bangladesh. Taslima är utbildad gynekolog och arbetade som läkare i byar i Bangladesh. Hon har även arbetat vid gynekologi- och anestesiologi-institutioner på medicinska högskolor. Eftersom hennes pass har återkallats av Bangladesh kan hon inte fortsätta sitt medicinska arbete.
Trots att Indien porträtterar sig själv som en regional supermakt kan de inte garantera att Taslima inte ska bli hotad, eftersom indiska politiker inte vill förlora muslimska väljare. I en intervju anklagade Taslima nyligen båda partierna i Västbengalen för att ha henne som måltavla. I en intervju med en indisk dagstidning sa hon nyligen: ”Båda partierna blidkar muslimerna genom att trakassera mig. Vänsterregeringen förbjöd min bok och kastade ut mig ur staten för att få muslimska röster. Den nuvarande regeringen förbjöd mitt boksläpp på bokmässan i Calcutta och stoppade min tv-serie från att sändas.
Hon tillägger: ”Verkligt sekulära stödjer inte religiösa fanatiker. Indiens falska sekulära kritiserar hindufundamentalister men försvarar de muslimska fundamentalisterna. Jag är mot all religiös fanatism.”
Det senaste decenniet har Bangladesh vänt sig mer mot islamisk radikalism och våld. År 2004 utförde den islamistiska terrorgruppen Harkat-ul-Jihad-al-Islami (HUJI) en granatattack mot Sheikh Hasina, som är landets premiärminister för närvarande. Det vore idiotiskt att förvänta sig att Bangladesh skulle skydda författare och konstnärer när till och med premiärministern blir måltavla för islamisterna.
52-åriga Taslima har uttryckt sin önskan att bo i Calcutta men den västbengaliska regeringen har nekat henne inträde. Hon fortsätter sitt arbete från New Delhi och har inte slutat att säga sin åsikt om de religiösa fundamentalisterna. Hon har en del ögonblick av glädje i Delhi. Nyligen uttryckte hon sin glädje över nyutgåvan av Lajja. Hon sa: ”Den tidigare utgåvan av Lajja var ingen bra översättning. Jag bad förlaget att göra översättningen bättre. De har gjort sitt bästa. Jag är glad över den nya upplagan. Jag var trött på den förra.”
Taslimas fall visar hur progressiva författare i Bangladesh och Indien attackeras av islamister och andra fundamentalistiska krafter. Den tvekan som finns kring att ge Taslima visum reflekterar hur den indiska regeringen är ovillig att konfrontera islamisterna inom och runt landets gränser.
Översättning: Teresia Borgman
