Bhutan tar tydligt ställning mot Rysslands krigande

Buddhistmunkar i Bhutan
Buddhistmunkar tänder 1000 ljus vid en ceremoni den 2 mars 2022 för att hedra offren för kriget i Ukraina. Foto: BBS på Facebook
Beräknad lästid 4 minuter

Bhutan, det lilla bergslandet i Sydasiens norra utkant, har till skillnad från den centrala bjässen Indien tydligt tagit ställning mot Rysslands invasion av Ukraina. Samtidigt uttrycks medkänsla med offren för kriget i Ukraina. Det är ingen slump, noterar Bhutankännaren Alf Persson.

Fågelvägen är det drygt 550 mil mellan Thimphu och Kyiv. Men det är inte bara ett stort geografiskt avstånd mellan Ukraina och Bhutan – kontrasterna mellan länderna kunde knappast vara större. Men ett par saker förenar de två länderna. De ligger båda mellan två avoga, för att inte säga antagonistiska maktblock.

Deras ena granne är en stormakt vars långsiktiga mål (hittills i alla fall) varit oklara och näppeligen inte helt välvilliga, och som har olösta gränskonflikter och territoriella anspråk, vilka dessutom under årens lopp varierat officiellt och inofficiellt till omfång och områden med hänvisning till förment kulturella och historiska band.

Det är knappast en slump att både Bhutan och Nepal när det kommer till resolutioner som rör Ukraina röstat för Ukraina och med västvärlden i FN:s generalförsamling (i motsats till Indien och Kina som avstått att rösta).

Kriget har inte berörts annat än perifert i bhutanesiska medier

Kriget har inte berörts annat än perifert i bhutanesiska medier – inte anmärkningsvärt i sig; bhutanesiska medier rapporter så gott som uteslutande bara inhemska nyheter. Några få referenser finns dock.

Dagen efter invasionen, den 25 februari, hade Bhutan Broadcasting Service (BBS, statlig public service i radio och tv) en kortfattad sammanfattning om invasionen och civilas flykt med en kommentar från utrikesministern att man studerade konsekvenserna för Bhutan.
Inga bhutaneser befann sig såvitt känt i Ukraina enligt ministern. Ambassaden i Bryssel meddelade att bhutaneser som var fast i Ryssland eller Ukraina kunde kontakta dem för assistans vid behov.

BBS – public service i Bhutan
Startsidan för Bhutans public-service-bolag BBS, så som den ser ut den 8 april 2022. För den som inte läser dzongkha finns också en engelsk version, med inte helt identiskt innehåll.

Bhutan vore inte Bhutan om man inte uttryckte medkänsla, enligt buddhistisk ceremoni, för offren i Ukraina. Centrala munksamfundet i Punakha under Dorji Lopen – den näst högste religiösa auktoriteten – framförde böner och tände den 2 mars 1000 smörlampor för de hädangångnas – just den 2 mars är trettionde dagen i tolfte månaden, vilket ses som en gynnsam dag i kalendern.

Tablån med resultaten av omröstningen i FN:s generalförsamling publicerades av BBS den 3 mars på Facebook med kommentaren att Bhutan slöt upp med 140 andra länder och röstade ja till resolutionen som fördömde Rysslands invasion (141 röstade för, 5 emot och 35 avstod och ytterligare ett antal var inte närvarande).

En ledare den 10 mars under rubriken ”Invasionen av Ukraina och vi” i den statsägda tidningen Kuensel kommenterade det nya världsläget:

”Det är ingen ny erfarenhet för bhutaneser när vi ser händelser som utspelar sig live i Ukraina och den inverkan de kommer att få på världen, inklusive Bhutan. Händelserna kan utspela sig halvvägs runt om i världen, men konflikten som nu är inne på sin andra vecka kommer att påverka även vad vi konsumerar hemma. Världen är en global by och som de flesta länder kommer Bhutan inte att undgå krigets effekter. Faktum är att vi redan känner av dessa.

Inte många skulle ha trott att priset på matolja i Zhemgang eller Thimphu kunde bestämmas av vad som händer i Ukraina. Bhutan importerar nästan all sin matolja från Indien. Indien importerar i sin tur 90 procent av sina solrosor från Ukraina och Ryssland. Störningarna i handeln och spekulationerna om brist driver upp priserna. Vi borde förbereda oss på fler konsekvenser.”

Även höjda priser på drivmedel och potentiell brist på konstgödsel har tagits upp i medierna, med uppmaningar att bygga upp reserver av olika varor för att parera förväntade prishöjningar på importen från Indien som ju dominerar helt. Handeln med Ryssland och Ukraina däremot är försumbar.

Omröstning i FN den 7 april 2022
Röstsiffrorna i FN:s generalförsamling den 7 april 2022 innebär att Ryssland utesluts ur FN:s råd för mänskliga rättigheter. Foto: UN.org

Fakta | Bhutan i FN

Bhutan har vid röstningar i FN, liksom den stora majoriteten av världens länder, ställt sig på Ukrainas sida och tydligt uttryckt att Ryssland ska kritiseras för invasionen och den pågående militära aggressionen mot grannlandet Ukraina, med krav på ett stopp för kriget.

När frågan gällde om Ryssland skulle uteslutas ur FN:s råd för mänskliga rättigheter avstod landet från att välja sida (93 för, 24 mot och 58 avstod – se artikel på un.news.org). I den ryska regimens ögon i Kreml uppfattas även att avstå från att rösta som att vara emot Ryssland.

/Sydasien

Vapen och historia – Indiens tystnad om Rysslands krig

Chockvågor över världen efter Putin-Rysslands ”barbari”

 

 

 

Alf Persson

Alf Persson är ordförande i Svensk-Bhutanesiska föreningen. Han har i 40 år arbetat i biståndssektorn i ett 40-tal länder runt om i världen med bland annat förvaltningsreform, ”good governance” och antikorruption. Han besökte Bhutan första gången 1996.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் Українська Українська اردو اردو