Är verkligen fred med talibaner något att ha?

USA är på väg att lämna Afghanistan
Se Fotogalleri 9 Foton
Ett amerikanskt trupptransportplan lyfter från flygplatsen i Bagram i Afghanistan. Foto: Rito Smith /U.S. Department of Defense
USA är på väg att lämna Afghanistan
Karta över Aghanistan

Afghanistan kom i veckan på nyhetsagendan sedan USA:s president Donald Trump gett order om att hastigt kalla hem 2000 soldater från det i decennier krigsdrabbade landet. Men få verkar tro på varaktig fred och stabilitet. Sydasien publicerar kommande dagar ett flertal artiklar om Afghanistan.

Lördagens nyhet från Afghanistan känns som en repris: Minst åtta människor har dödats vid en raketattack i huvudstaden Kabul och 31 har skadats, rapporterade Sveriges Radio. Är det inte granater så är det bilbomber eller män med automatvapen som dödar och skadar. Myndigheter pekar på att islamistiska terrorister ligger bakom. Våld i Afghanistan är ingen nyhet.

Samtidigt förs fredssamtal. USA:s utrikesminister Mike Pompeo är i dagarna i Qatar för att träffa företrädare för Afghanistans regering och talibanerna. Men går det att lita på en motpart, talibanerna, vars livsluft kommer från storskalig export av heroin från opiumodlingar organisationen kontrollerar och vars ideologi förtrycker människor med ord, våld och terror och som har detta i sina ådror?

Omvärlden är delaktig i att bringa stabilitet i landet. Enorma resurser har satsats under årtionden. I detta har den militära insatsen varit central. Beloppen är gigantiska och tiotusentals människor har offrat sina liv med tro på och hopp om förändring. Många har bara fallit offer.

När insatsen i Afghanistan med USA i förarsätet var som störst, 2009, fanns drygt 100 000 amerikanska soldater på afghansk mark. Idag är bara totalt mellan 12 000 och 13 000 utländska soldater i landet, varav 4 500 amerikanska som ska reduceras till 2 000. Så sent som i oktober 2019 var det 13 000 amerikaner. Givetvis märks det på marknivå.

Reträtten är i linje med de löften som president Trump tidigare gett

Men reträtten är i linje med de löften som president Trump tidigare gett sina väljare. USA inledde i början på 2020 på egen hand samtal med talibanerna, utan medverkan av representanter för den afghanska regeringen. Den siste amerikanske soldaten ska ha lämna Afghanistan i maj 2021 – om talibanerna uppfyller åtaganden, vilket enligt de flesta bedömare hittills inte skett.

I ytterligare två månader är Trump president och överbefälhavare för USA:s trupper. I förra veckan avskedade han försvarsminister Mark Esper och ersatte honom med Christopher Miller, som nu får i uppgift att se till att presidentens vilja blir verklighet under Trumps två sista månader i Ovala rummet inne i Vita huset. Trump har sedan han tillträdde den 20 januari 2016 avverkat fem försvarsministrar han först valt ut som lämpliga.

Ända till Esper fick sparken hävdades från Pentagon, USA:s försvarshögkvarter i Washington, att talibanerna inte hade mött kraven på att sätta stopp för våldet efter att fredssamtal mellan talibanerna och den afghanska regeringen inletts i september.

Det senaste beslutet om tillbakadraganden har mött kritik även från republikanska led i USA. Senatens ledare Mitch McConnell har kallat planen ett misstag, enligt BBC. Denne har också varnat Trump för att vidta drastiska åtgärder kring försvars- och utrikesfrågor innan han lämnar Vita huset.

Som bekant har Trump inte gett upp kampen om att få ytterligare fyra år i Vita huset och han fortsätter påstå att den vinnande sidan stått för valfusk, trots att bevis för att så skulle vara fallet snabbt kullkastas i stat efter stat.

Natos ledning har också varnat för att priset för ett hastigt tillbakadragande av trupper kan bli högt. Afghanistans president Ashraf Ghani säger enligt BBC att han talat med den nye amerikanske försvarsministern om ”viktigt fortsatt amerikanskt militärt stöd till de afghanska säkerhetsstyrkorna”.

Den afghanska regeringen har inte bara talibaner att brottas med. Sedan livsutrymmet för IS krympt i Syrien och Irak har medlemmar från den fruktade terrorgruppen sökt och funnit ny mark i Afghanistan.

Utrymmet för den tillträdande presidenten Joe Biden att agera i Afghanistan efter maktskiftet i Washington den 20 januari krymper i takt med att snabba beslut nu fattas och genomförs. New York Times följer, till skillnad från svenska medier, utvecklingen ingående och på plats. Men i Studio ett i Sveriges Radio diskuterades utvecklingen i veckan och den svenska militära närvaron (se länk längre ned).

I uttalanden har Biden klargjort att USA kommer att överge Trumps Amerika-först-strategi och åter spela en betydande roll internationellt. Många afghaner sätter sitt hopp till att Joe Biden inte vind för våg ska lämna landet och dess redan drabbade folk åt sitt öde. Men även Biden har sagt att ”USA:s evighetskrig” måste avslutas och att fokus ska ligga på att bekämpa och förebygga terrorism.

Frågan är hur detta ska gå till.

 

Mer om Afghanistan i krig

Karta över Aghanistan
Karta över Afghanistan. Illustration: Nations Online Project

Stora delar av Afghanistan har drabbats av krig och konflikt sedan sovjetiska trupper invaderade landet 1979 för att ge stöd åt en kommunistisk regering. Motståndsrörelsen Mujahedin stöddes av bland andra USA, Pakistan, Kina och Saudiarabien.

När Sovjet drog tillbaka trupperna 1989 vid kalla krigets slut kunde talibanrörelsen flytta fram positionerna. De styrde först i sydvästra delen av landet vid gränsen mot Pakistan, tillämpade stränga Sharialagar och straffade de som bröt mot dessa. Kvinnor skulle ha heltäckande burka och män skägg. Tv, musik och underhållning förbjöds och utbildning för flickor inskränktes.

Efter attackerna mot USA den 11 september 2001 fattade USA:s president George W Bush  beslut om att invadera Afghanistan och störta talibanregimen som ansågs ge skydd åt och främja internationell islamistisk terrorism, framför allt al-Qaeda och dess ledare Usama bin Ladin. USA inledde flygattacker i Afghanistan i oktober 2001 med efterföljande markinvasion.

Åren 2014-2015 drogs merparten av de allierade trupperna tillbaka. Striderna har fortsatt och talibanernas attacker eskalerat. Talibanerna bedöms nu kontrollera över 70 procent av landet. Åren 2014 till 2019 dödades 45 000 soldater och poliser enligt Afghanistans regering. Andra sätter siffran mellan 32 000 och 42 000. För varje dödad soldat har två skadats allvarligt och kriget har krävt tiotusentals civila offer och tvingat hundratusentals på flykt.

Natos insats Resolute Support Mission (RSM, länk till Natos webbplats) inleddes vid årsskiftet 2014-2015, och då ersatte International Security Assistance Force (ISAF, länk till artikel på engelska Wikipedia). I nuläget är cirka 12 000 män och kvinnor stationerade i landet inom ramarna för RSM.

Under veckan diskuterades frågan om amerikanska trupptillbakadragandet i svenska medier, bland annat i Studio ett i Sveriges Radio P1 onsdagen den 18 november. USA:s beslut påverkar Sverige och framför allt de mellan 30 och 40 soldaterna som finns på plats.

De senaste veckorna har överlämning skett mellan svenska soldater från olika förband (se Afghanistanbloggen, Försvarsmakten). Efter sju månaders tjänstgöring i Afghanistan får nu 25 svenskar som tjänstgjort i landet återvända hem. Nu tar ingenjörstrupper från Göta regemente (Ing 2) vid. Soldaterna tjänstgör till maj 2020. Kontingentschef är Ola Hansson.

Sverige deltar i den styrka som finns på plats i Afghanistan med FS 40, fortsättningsstyrka 40 som är stationerad i staden Mazar-Sharif (läs på Försvarsmaktens webbplats om RSM). Ett fåtal svenskar tjänstgör i Kabul. I norra Afghanistan tjänstgör svensk personal vid det tyskledda fältsjukhuset Camp Marmal.

Johan Mikaelsson
Johan Mikaelsson

Johan Mikaelsson är en av två redaktörer för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort film om Sri Lanka, med särskilt fokus på mänskliga rättigheter och situationen för journalister i krigets spår. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.

Inga kommentarer än.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو