50 nyanser av latex – säkert sex och kondomer i Indien

Kondomen har funnits sedan faraonernas Egypten. Tillverkningsmaterial och utseende har växlat under seklernas lopp, från vävda tyger och djurtarmar till gummi och numera latex, men den lilla kärleksstrumpan har alltid varit redo att användas. När HIV/AIDS dök upp växte kunskapen bland allmänheten om kondomerna som det främsta skyddet mot oönskade sjukdomar och oönskade havandeskap.

Olyckligtvis har diskussionen om ökad medvetenhet och beteende när det gäller säkert sex dominerats av fokus på sjukdomar, död och farlighet, vilket krånglat till diskussionerna om andra frågor om sex som inte handlat om detta. Sex har reducerats till handlingar för att undvika risker, och berövats de trevligare sidorna av saken.

Fokus på farorna med sex överskuggar diskussionen om sexmöten som en positiv och självbejakande upplevelse, ett positiv sätt att tackla sex. Frånsett att den här slagsidan i sig är sorglig är det en fråga om reklam för varan. Om rädsla blir det enda bränslet för diskussionen, hur kan man då motiveras av säkerhetsskälen?

Bland en mängd initiativ som rör sexuell hälsa och rättigheter var det första projektet som introducerade kondomer i stor skala på den indiska marknaden Nirodh (skyddsprojektet). Den indiska regeringen började distribuera kondomer som en del av ett familjeplaneringsprojekt år 1968. Kampanjens största problem var marknadsföringen. Jag misstänker att den i allra högsta grad trista och osexiga paketeringen, som påminde om medicinförpackningar, kan ha haft ett stort inflytande på projektets dåliga resultat.

Distributionssystemet handlade om allt från att ta med sig förpackningar hem från sjukvårdscentraler till lådor som det bara var att ta kondomer ur. Man kan fortfarande stöta på dem ibland, till exempel fastspikade på palmer nära badstränder. Likheten är stor med de moderna spelautomaterna som dykt upp i många indiska städer under det senaste århundradet. Tanken är att öka medvetenheten om säkert sex, samtidigt som de riktar sig till alla de som tycker det är pinsamt och skamligt att köpa kondomer på ett apotek.

Trots det praktiska och anonyma formatet har många rapporterat att det hela inte har fungerat så bra med de tilltänkta användarna. Mest handlar det om vandalisering och stölder. Kanske förstörelsen gjorts av otåliga kunder eller vanliga tjuvar, men kanske också av personer som anser att kondomer främjar en promiskuös livsstil som måste bekämpas.

Den stora frågan kvarstår ändå, för även om ljuset riktats mot kondomerna stannar samtalet om sex kvar i skuggan. Ett öppet samtal om sexuella relationer verkar fortfarande svårt att få igång, och information som bygger på rädsla hjälper inte diskussionen om behov och önskningar att ta fart.

Och det icke-existerande samtalet om sexuella relationer gör det också komplicerat att utöva säkert sex, eftersom det saknas en debatt om samtycke, njutning och genuspåverkade maktrelationer.

Femidomen kan vara ett alternativ för att tackla maktrelationerna. Särskilt med tanke på hur kvinnan kan styra användningen av den. En del menar dock att femidomens popularitet enbart bygger på det motstånd män känner för att använda kondom. Därför blir överflyttningen av ansvaret till kvinnan ett problem för den sexuella relationen. Visst är det kvinnan som styr, men frågan är vad som kan vara sexigt och hälsosamt i en situation där den ena parten inte bryr sig om hälsoperspektivet och antagligen också struntar i njutning för båda parter.

Ett projekt som drog igång 2007 – kampanjen “Condom is Just another Word” (kondom är bara ett vanligt ord) – och som också försökte få fram budskapet att kondomer är acceptabla, hade också som mål att män skulle prata om mera än bara kondomer. Vid sidan av reklam på TV och i radio tog projektet fram en ringsignal som kunde laddas ner och som bestod av en a capella-sång av ordet kondom på många överlappande melodier. Ringtonen sägs ha blivit nerladdad 270 000 gånger och nått 52 miljoner män.

Fokuset på mannen och önskan att skapa en image av en världsvan och ansvarstagande man som förstår att kondomen skyddar honom själv och hans familj mot HIV/AIDS, skapade en viss oro över att man missat att sexuella relationer normalt omfattar mer än en part. Kampanjen lyckades med att lyfta fram kunskapen och samtalet om kondomer och säkert sex. Men resultatet blev att kondomen lanserades som en hälsoprodukt som skyddar mot sjukdomar och död.

Mitt i all denna latexfrenesi började tanken att marknadsföra kondomen på ett annorlunda sätt att utvecklas. 1991, när Nirodh fortfarande distribuerades över hela nationen, räknade ett privat företag ut att marknaden inte var mättad genom all kostnadsfri latex. Så det nyliberala kapitalistiska systemet, tillsammans med utvecklingsföretag, skapades Kama-Sutra.

Även om det inte var det enda märket på marknaden vid den tidpunkten var Kama-Sutra det mest framgångsrika. Ett antal företag tog fram kondomer, där skillnaden mest bestod i olika färger, olika smaker (tex paan kondomen med smak av betelblad, blev den mest populära i vissa regioner) och olika strategier för marknadsföring. Även om många använde en klassisk strategi med sex som säljargument, valde andra att utveckla en mera tillåtande och sexpositiv marknadsföringsstil.

Det som blev väldigt tydligt var att begreppet sexighet till slut började synas på marknaden. Till och med Nirodh uppgraderade till en lyxigare version och lät lite romantik göra entré i marknadsföringen.

Slutomdömet blir ändå att kondomerna har blivit allmänt accepterade i Indien. De distribueras via en mängd kanaler, når alla sorters människor på olika nivåer i samhället, och finns över hela landet. Men om inte samtalet om sex blir mer accepterat kan de hindra att säkert sex blir en vardagsingrediens i varje människas sexuella relationer. Därför menar jag att det är viktigt att skapa säkert sex och också sexiga kondomer.

Översättning: Svante Nilsson