Sydasiens redaktör reflekterar över förra veckans nyhetsfokus på Sydasien i världen. Det var mest händelser som tolkas som positiva, som Indiens lyckade landning på månen och idrottsliga framgångar. Men hur bra är rymdfärder för vår planet och vad är att vänta härnäst i nyhetsflödet.
Det är på sin plats med en reflektion kring förra veckans osannolika nyhetsflöde. Vi på redaktionen hade gärna skrivit om dessa händelser på djupet, men måste göra val. Just nu pågår ett intensivt arbete för att Sydasiens bok ska ligga tryckt på Bokmässan i Göteborg i slutet av september.
Onsdagen den 23 augusti 2023 kunde den indiska farkosten Chandrayaan-3 (sanskrit för månfarkost) och dess landning på det som kallas ”månens baksida”, eller månens sydpol, följas i direktsändning. Inget annat land har lyckats med denna bedrift tidigare och tilldragelsen gav eko, inte minst sedan Rysslands farkost kraschat på månen några dagar tidigare.
Den indiske premiärministern Narendra Modi sken i sällskap av övriga ledare inom organisationen BRICS som samlades för möte i Sydafrika. En hel del kring månfärden finns att läsa och se hos ISRO, den indiska regeringens rymdforskningsorganisation. I ett tio minuter långt tal minuterna efter landningen den 23 augusti 2023 till rymdprogrammets medarbetare, nationen och särskilt ”riktat till världens alla länder” konstaterade han det storslagna.
”India is now on the moon”, med tillägget att framgången är ”hela mänsklighetens”.
Lägg till detta att Indien under söndagen vann den första guldmedaljen någonsin i ett världsmästerskap i friidrott genom Neeraj Chopras guld i spjut, samtidigt som Arshad Nadeem från Pakistan tog silver – en lika historisk medalj för Pakistan.
Chopras kast på 88,17 var 35 centimer längre än tvåan Nadeems på 87,82. Båda lär hyllas som vinnare vid hemkomsten i sina respektive länder. De två vill också bygga välbehövliga vänskapliga broar mellan länderna, vilket Indian Express rapporterade om.
I Pakistan kunde samtliga åtta barn och vuxna räddas under en dramatisk räddningsaktion vid en havererad kabinbana i otillgängliga bergstrakter i provinsen Khyber Pakhtunkhwa i landets nordvästra del. Det var den riktigt goda nyheten, spridd i världen, exempelvis av CBS News.
En riktigt dålig nyhet i mitten av augusti handlade om de utbredda attackerna riktade mot kyrkor och kristnas egendomar i Jaranwala, en mindre stad mellan Faisalabad och Lahore, efter en påstådd skändning av koranen. De nedklottrade sidorna i skriften kunde inte knytas till någon särskild person. Minst 130 våldsverkare, islamistiska extremister och anslutande bråkmakare, uppges ha arresterats.
Lynchningar, då någon pekats ut för hädelse efter att ha brutit mot någon av de föreskrivna reglerna är regelbundet förekommande i Pakistan, men den här gången ska ingen människa ha dödats. Nyheten spreds i världen och täcktes ingående av medier som Washington Post. Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har också tagit upp attackerna i Studio ett.
Tidigare i år har svenska flaggan bränts i protester runtom i Pakistan som reaktion på att koranen har bränts vid manifestationer i Sverige med tillstånd och skydd av polisen under Sveriges lagar om demonstrations- och yttrandefrihet. Frontalkrocken diskuteras numera runtom i världen.
I Sverige bedöms säkerhetsläget ha försämrats och Säpo har under augusti höjt den så kallade terrorhotnivån från nivå tre till fyra. Det svenska utrikesdepartementet har sedan 2005 en avrådan från resor till delar av Pakistan.
Efter 2018 finns ingen allmän avrådan och det har inte kommit några nya resråd. Avrådan gäller sedan tidigare för resor till Afghanistan. Allmänt uppmanas också från olika håll svenska resenärer i världen till större försiktighet och invånare i Sverige har fått det allmänna rådet att vara uppmärksamma.
Även i Indien har kristna attackerats, oftast av hindunationalister och allra mest i Uttar Pradesh. Enligt en sammanställning i magasinet Frontline som ges ut av The Hindu publicerad i mitten av juli, hade 400 attacker skett hittills under 2023.
Vad som kommer härnäst i nyhetsflödet återstår att se, även om vissa förlopp delvis kan gå att förutse. Katastrofer som följd av klimatförändringar har ökat och kommer enligt prognoserna att bli fler och värre i framtiden.
Nyheter kring krafttag och lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser som leder till att Sydasien och dess befolkning drabbas lär följaktligen också bli fler. Insikterna om att mer måste göras finns numera på alla plan.
Och en sak är vetenskapligt säkerställd: Indiens månlandning och andra rymdprojekt runtom i världen, inte minst rymdturism, ger omfattande utsläpp av växthusgaser. Institutet Greenly konstaterar att stora, skadliga utsläpp görs högt upp i atmosfären.
Frågan som alltid bör vara i luften är: Vilka prioriteringar ska mänskligheten göra för att bevara möjligheterna till mänskligt liv på den här planeten?
