Kännbart internationellt tryck på Indien efter COP26

Välkänd smog i Indien
Se Fotogalleri 10 Foton
Vart är vi på väg? Ja, det är frågan. En bild av trafiken på Delhi-Jaipur Expressway, Haryana, i Delhis utkanter 12 november 2021. Foto: Sudarshan Jha /Shutterstock
Välkänd smog i Indien
I Delhi behövs stora luftrenare
Kolarbetare i Kolkata i Västbengalen
Indiens framtid: barn och solpaneler
Kolgruva i Indien
Diwali 2021 – fyrverkerier
COP26: rapport om klimatläget presenterades vid mötets inledning
Greta syns i reportage under COP26
Protest på gatorna i Glasgow under COP26
COP26-loggan
Beräknad lästid 10 minuter

Iefterdyningarna av COP26 i Glasgow trängs koljätten Indien i skamvrån med kolgiganten Kina. Luften i Delhi har aldrig varit sämre. Väckarklockan ringer, och klimatutsatta grannar ropar om att den sovande jätten ska vakna. Kan en grön kapprustning ta fart?

I veckan kom rapporter om att halten av föroreningar i luften i Delhi är på hittills oöverträffade, farligare nivåer än någonsin tidigare, vilket inte vill säga lite. Om detta rapporterar givetvis indiska medier som Times of India, men också internationella medier. Med COP26 färskt i minnet dras nu snabba slutsatser runtom i världen.

I Indien vidtas åtgärder för att på kort sikt minska utsläppen. Bland annat stoppas nu  många transporter i Delhi samtidigt som skolor och andra verksamheter stängs tillfälligt. Men hur ska det se ut på längre sikt? Om det kommer något gott ur detta ska det vara att opinionen för en verklig förändring växer sig stark.

Under oktober var luften ren och himlen ovanligt klar, mycket beroende på väderförhållanden. Men efter högtiden diwali, eller deepavali, beskriven som en ljusfest som förenar hinduer, jainister, buddhister och sikher, kom varningar om att luften blivit ohälsosam att andas (se Reuters reportage).

Förbud mot smällare hade hjälpt föga – många ville fira lite extra efter ett tungt år. Att jordbrukare runt Delhi brände sina fält efter avslutad skörd gjorde inte saken bättre. Myndigheterna har också vidtagit andra drastiska åtgärder, som att bygga luftrenare i staden.

I Delhi behövs stora luftrenare
Det första så kallade ”smogtornet” i Delhi startades i augusti 2021, vid Baba Khadak Singh Marg. Det ska fungera som en gigantisk luftrenare för att komma till rätta med luftföroreningarna och minska mängden skadliga partiklar i luften. Foto: Pradeep Gaurs /Shutterstock

Tillbaka till COP26: Ledare i världens länder har insett riskerna med de på vår planet snabbt stigande medeltemperaturerna. Smältande polarisar och glaciärer är tydliga tecken. Runt jorden infaller perioder med ökad nederbörd och kraftiga stormar, vilka varvas med extrem hetta och långvarig torka. Följden blir översvämningar, skogsbränder och dåliga skördar inom jordbruket. Det råder konsensus om att mänsklighetens samlade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser har orsakat denna utveckling.

Lägg till detta en dyster verklighet ute i naturen med den oroväckande utrotningen av arter som sker och omfattande miljöförstöring, som utsläpp av plast i världshaven och skövling av livsviktig regnskog.

Västvärlden, som har störst klimatavtryck per invånare, kan inte säga för mycket om eldande av kol i Indien eller på andra platser. Men lite förvånande är att Indien inte med egna händer spänner bågen mer än att ta på sig 50 år för att fasa ut kol som energikälla för elproduktion i landet.

Efter Kina och USA är Indien det land som släpper ut mest växthusgaser. Men Kina släpper ut fem gånger så mycket som Indien och långt mer än dubbelt så mycket som USA, enligt statistik från BBC. Räknat per invånare talar siffrorna inte till USA:s fördel.

Premiärminister Modi har lovat att utsläppen av koldioxid ska minska med 45 procent till 2030

I Indien har premiärminister Narendra Modi lovat att utsläppen till 2030 ska minskas med 45 procent. För att nå det så kallade 1,5-gradersmålet, att temperaturen inte ska stiga mer än 1,5 grader krävs netto-noll-utsläpp redan 2050.

Det som väckt uppmärksamhet vid COP26 var att Indien utlovat netto-noll-utsläpp först till 2070. Här gjorde Indien gemensam sak med Kina och fick igenom en sen ändring i slutfördraget. Ett argument från indiskt håll är att rikare länder, som ligger bakom en större del av klimatförändringen, bör betala mer för omställningen.

Det finns ändå tecken på en vilja till omställning i miljardnationen. I tal om mål för utbyggnad av den indiska solenergin har ledarna varit offensiva. Men bristen på material för att bygga tillräckligt många solpaneler sägs bromsa utbyggnadstakten.

Sydasien reportagemagasin 2020 – tema klimat och vatten
I Sydasien nr 1 2020 speglas klimat- och vattenrelaterade ämnen. Läs det 72-sidiga magasinet som pdf i arkivet eller beställ det på papper.

Samtidigt vet den som varit i Indien och har sett sig omkring bland ledningar i luften att elsystemen inte är av senaste snitt och att kabeldragningarna ofta är livsfarliga. Bara i den delen finns enormt mycket att reda ut.

För en större del av befolkningen i Indien handlar livet om överlevnad. Hur skört samhällsbygget är blev uppenbart i samband med den hastigt införda nedstängning som regeringen genomförde i mars 2020.

På kort tid kastades ytterligare tiotals miljoner människor ner i fattigdom. Andra pandemivågen i Indien blev 2021 oerhört smärtsam på alla sätt. Till detta kan läggas de omfattande jordbruksreformer som Indiens bönder protesterat mot i ett helt år.

Det alla tycks glömma, i väst och i öst, är att det krävs såväl minskad som alternativ, koldioxidsnål konsumtion. Men företag vill växa och tillväxt är fortfarande ett mantra i länders ekonomier och i världsekonomin. Ballongen riskerar blåsas upp till den spricker.

Det borde väl gå att få in pengar till det väsentliga i livet utan att systemet ska bygga på att vi överkonsumerar prylar som tillverkats på andra sidan jorden? Tillbaka till rötterna, jordevarelser!?

Fortfarande är det så att människor i det fattigare syd lever sina liv med i genomsnitt betydligt mindre klimatavtryck än vad vi i det rikare väst gör. Omfördelning av ekonomiska resurser såväl inom länder som internationellt borde vara en del av en lösning – vilket möjligen kan låta som ett liberalt (frivilligt), kommunistiskt (gemensamt), grönt (planetvänligt) manifest.

Om det finns pengar att ha en kärnvapenarsenal borde det parallellt med vapenskramlet kunna ställas om till en rask grön upprustning

Och om pengar finns för att ha en kärnvapenarsenal, som det uppenbarligen gör i Indien, Kina och även Pakistan borde det parallellt med vapenskramlet kunna ställas om till en rask grön upprustning. Vad är existentiellt i dagens värld och vad är ren dumhet? I bästa fall kan det svänga om till en tävling mellan de inte allt för goda grannarna Indien och Kina. Pakistan slår ju rekord i trädplantering, som det verkar.

Indiens framtid: barn och solpaneler
Indiens framtid: Unga människor och solpaneler, här vid Jalaun i delstaten Uttar Pradesh. Foto: Maneesh Agnihotri /Shutterstock

I vårt relativt kalla land talas mycket om ”omställningen”, nu ska landet bli ”grönt”. Batterifabriker och framtidens moderna stålverk i norr är räddningen. Och när alla väl kör omkring i elbilar ska problemet vara löst? Men var ska elen komma från?

Slutresultatet från COP26 beskrivs av några som urvattnat, tack vare omformuleringar i slutdokumentet, främst kring kolet, under klimatmötets sista timmar. Men överlag anses det som positivt att det nu finns samsyn kring att det finns något som heter ”fossilt”.

Alok Sharma, brittisk minister och ordförande för COP26
Brittiske ministern Alok Sharma, med rötter i Indien, hade som ordförande för klimatmötet COP26 synpunkter på fäderneslandet under COP26.

Som Alok Sharma, den brittiske ministern för handel, industri och energi och tillika ordföranden vid COP26 och själv med rötter i Indien, sa: ”Indien måste förklara varför de gör som de gör”. Han menade, enligt The Guardian, att kompromissen trots allt var nödvändig, ”annars hade det inte blivit någon överenskommelse över huvud taget”.

Han har själv lyft fram att han kallats ”No Drama Sharma”. Men de senaste veckorna har han ändå befunnit sig mitt i ett sorts drama. Och reaktionerna blir således starka. I den konservativa, brittiska regeringen är för övrigt även finansministern, Rishi Sunak, född i Indien.

Chefen för International Centre for Climate Change and Development i Bangladesh, Saleemul Huq, anser enligt The Guardian, att Storbritannien inte har säkerställt tillräcklig kompensation för de länder som drabbas av klimatförändringar.

”En absolut oacceptabel beslutsprocess har lett till att det som kommer ut från klimatmötet blir en dödsdom för de allra mest utsatta samhällena och människorna i världens mest utsatta utvecklingsländer”, sa Saleemul Huq.

Spänningarna lär inte bli mindre i världen kommande decennier kring lösningar på klimatrelaterade problem. Om någon profetia kan göras, så torde det vara att fortsatta krav på Indien och Kina om en snabbare utfasning av kolet är att vänta. Kanske kan en grön kapprustning följa, för ingen vill vara sämre än den andre.

I klimatdebatten kan det också låta som att den olja som pumpas upp och bränns, främst genom vägtransporter över hela klotet, är att förringa i sammanhanget. Och så får vi höra att naturgasen är en så mycket bättre fossil att bränna, vilket den kanske inte alls är (läs i National Geographic).

”No more blah, blah, blah.”

Det blir nog ändå detta Greta-citat (skicklig opinionsbildning) som mest kommer att kommas ihåg från COP26, eller utanför politikermötet, under parollen Youth4Climate (se youth4climate.live).

Den frasen fastnade tidigt, inte minst genom det på så många sätt underhållande reportaget från inledningen av COP26, signerat Ciaran Jenkins, från brittiska Channel 4 News (nedan).

Fakta | COP26 och Parisavtalet

Den som fått nog av klimatrelaterade nyheter och vill ta del av källan kan läsa mer om det som kom ut från COP26 på ukcop26.org. Mötet, sannolikt årets mest omtalade och bevakade, hölls 30 oktober till 12 november i Glasgow i Skottland, med Storbritanniens regering som värd och i samarbete med Italien, där förmöten hölls tidigare i höst.

Vad förkortningen COP står för?

Conference of the Parties, vilket kan direktöversättas med ”konferensen för undertecknarna”. Vid FN:s globala klimatkonferens deltog alltså de nationer som undertecknat United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) som trädde i kraft 1994. Detta var 26:e konferensen, som skulle ha hållits 2020 men fick skjutas upp på grund av coronapandemin.

Avtal för länderna att förhålla sig till är bland annat Parisavtalet från 2015. Detta ersatte Kyotoavalet som gällde åtaganden fram till 2020. Genom Parisavtalet åtar sig länder att minska utsläppen av växthusgaser, med målet att förhindra att uppvärmningen överstiger 2 grader till år 2100 (tvågradersmålet).

I avtalet ingår också att rikare länder ska kompensera fattigare länder med 100 miljarder dollar per år för de redan nu märkbara negativa effekterna av klimatförändringar.

Samtliga länder har antingen undertecknat eller ratificerat Parisavtalet. USA som lämnade Parisavtalet i slutet av 2020, efter ett beslut 2017 av dåvarande presidenten Donald Trump, återinträdde den 20 januari 2020 efter att Joe Biden intagit presidentposten.

En annan organisation att hålla ögonen på är IPCC, FN:s klimatpanel, med bas i Genève. Den ger en kunskapsbas baserad på forskning kring klimat, påverkan och klimatförändringar. Rapporterna 2021 handlar mycket om att klimatförändringarna nu sker snabbare än någonsin tidigare.

/Sydasien

Johan Mikaelsson

Johan Mikaelsson är en av två redaktörer för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort dokumentärfilm om Sri Lanka med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو