Ett knippe Sydasienfilmer att se fram emot i Göteborg

Biografen Draken i Göteborg – filmfestivalens ständiga epicentrum
Biografen Draken, vid Järntorget i Göteborg, ligger i vila inför den stundande anstormningen av filmdyrkande publik. Foto: Johan Mikaelsson
Beräknad lästid 4 minuter

Till helgen rullar ännu en upplaga av  Göteborg Film Festival igång, den 47:e i ordningen, som varar i dagarna tio. Här följer en genomgång av programmet, där filmer från Sydasien eller med koppling till länderna har sållats fram. Vi festivalbesökare hoppas på pärlor i salongsmörkret.

Festivalarrangörerna lyfter i internationella sammanhang fram namnet Goteborg Film Festival, förkortad GFF. Det handlar om att sätta den här stadens filmfestival på världskartan, bland alla de städer som stoltserar med prominenta filmfestivaler. I Göteborg säger man kort och gott ”filmfestivalen”.

Runtom i Göteborg, med den klassiska Draken som epicentrum, bjuds 2024, i vanlig ordning i månadsskiftet januari-februari, hundratals filmer. Det här året bjuds filmer från eller om Bhutan, Sri Lanka, Nepal, Indien och Afghanistan. Här följer en genomgång, med länkar till presentationer och trailers.

Särskilt en film i GFF-programmet som släpptes häromveckan väcker mitt intresse: The Monk and the Gun. Handlingen utspelar sig i Bhutan och för manus och regi står Pawo Choyning Dorji.

The Monk and the Gun (länk till GFF).

”Charmig dramakomedi om demokratiska reformer och skrupelfria utländska intressen i Bhutan och en hyllad uppföljare till Oscarsnominerade GFF-hitten Lunana: A Yak in the Classroom”, lyder några rader i Johan Blomqvists beskrivning i programmet.

Vana festivalbesökare vet att presentationerna av alla filmer i regel lutar åt det översvallande hållet. En erfarenhet är att inte alltid ställa förväntningarna för högt. En rimlig förhoppning för den här filmen från Bhutan är ändå att det genom filmmediets magi ska gå att färdas till bergslandet och få en välkommen resa bort från januarirusk och halvgrå vardag.

Handlingen kretsar kring en munk vars väg korsas av en amerikansk vapensamlare i ett Bhutan, där kungen 2006 abdikerat och landets resa till demokrati har inletts. Enligt GFF blev regissören Dorjis film Skolan vid världens ände en publikfavorit vid festivalen 2020.

Sultanas dream (länk till GFF).

Vad mer? Ett knippe filmer från filmgiganten Indien, konstigt vore väl annars. Den animerade Sultana’s dream väcker intresse – ”full av underbar musik och magisk realism”, enligt Freddy Olsson, GFF.

Ett knippe filmer från filmgiganten Indien, konstigt vore väl annars.

Den handlar om konstnären Ines som reser till Indien. I en bokhandel ”ramlar hon över en novell av Begum Rokeya Hossein”, en muslimsk tänkare och feministisk aktivist i det av Storbritannien koloniserade Indien.

I Ladyland (1905), som beskrivs som en science fiction-utopi, har kvinnorna makten medan männen tar hand om hushållet.

Girls will be girls (länk till GFF).

Handlingen i Girls will be girls beskrivs av Johan Blomqvist, GFF, som en ”himlastormande tonårsromans på strikt internatskola leder till hård uppgörelse mellan mor och dotter, i stark och välspelad långfilmsdebut från Himalaya”.

I den danska filmen Efter bröllopet (länk till GFF) av Susanne Bier som hade biopremiär 2006 har Mads Mikkelsen huvudrollen. Han spelar en man som driver ett barnhem i Indien och behöver få in pengar för att kunna driva det vidare. Även Rolf Lassgård syns i en ledande roll i filmen som till största del är inspelad i Danmark.

Dear Jassi, som prisades nyligen vid festivalen i Toronto, ”skildrar den sanna historien om två förälskade ungdomar i en pulserande Romeo och Julia-berättelse fylld av energi och bultande hjärtan”, enligt Niclas Goldberg, GFF.

Dear Jassi
Dear Jassi (länk till GFF).

Filmen, baserad på verkliga händelser, utspelar sig i norra Indien på 90-talet, där kärlek uppstår mellan en rikshaförare och en tjej på besök från Kanada. Den indiske regissören Tarsem Singh har verkat i Hollywood, men detta är den första film han spelar in i Indien.

Även Fremont (länk till GFF) utspelar sig utanför Sydasien, men har en koppling till Sydasien, närmare bestämt till Afghanistan. Donya har varit översättare för den amerikanska armén i Afghanistan, men lever nu ett inrutat liv i småstaden Fremont, Kalifornien.

Detta är ett ”magnetiskt nedtonat drama” och en ”indiepärla”, enligt Simon Andersson, GFF. Filmen är svartvit, vilket 2024 kan vara ett smart drag, för att sticka ut i bruset.

A road to a village.
A road to a village (länk till GFF).

Även A road to a village bjuder vackra bilder från bergslandskap. Handlingen utspelar sig bland ursprungsbefolkning uppe på bergsslätterna, där en sjuårig pojke och hans familj anpassar sig i ett modernt samhälle.

I dokumentären The Human Surge, inspelad med 360-graders-kamera, görs nedslag bland ungdomar i Sri Lanka, Taiwan och Peru. För den som har en dragning till Sri Lanka finns möjlighet att lyssna till både singalesiska och tamilska.

The Human Surge (länk till programbeskrivning). Se trailer till filmen ovan.

The Human Surge är årets formmässigt mest radikala och visuellt utmanande film, som (bokstavligen) med Williams blick försätter oss i en slags abstrakt, febrig drömtillvaro och väcker frågor om tillhörighet och gemenskap”, skriver Rasmus Kilander, GFF.

Sydasien återkommer med recensioner av ett par av ovan nämnda filmer. Återstår att se om de uppfyller förväntningarna. Annars finns film från i stort sett hela världen att täcka upp med.

Print Friendly, PDF & Email
Johan Mikaelsson

Johan Mikaelsson är sedan 2020 redaktör för Sydasien. Johan är frilansjournalist och har skrivit och gjort dokumentärfilm om Sri Lanka med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Hans bok ”När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka”, släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997.